Enskild kognitiv alkohol- och drogterapi

Behandlingsmetod som skräddarsys efter brukarens problematik och har sin utgångspunkt i att man först undersöker hur brukaren tänker, och hur dennes tankar och känslor påverkar beteendet. Därefter utforskar brukaren och terapeuten tillsammans hur så kallade automatiska tankar, dysfunktionella känslor och beteenden påverkar brukarens liv, med syfte att förändra dem till funktionella dito. Terapin är strukturerad, tidsbestämd och styrs av en tydlig agenda. Hemuppgifter är ett viktigt inslag i denna metod då det handlar om att förändra tankar och beteenden relaterade till beroendet i brukarens dagliga liv. Kognitiv alkohol- och drogterapi bedrivs som korttids (5-15 sessioner) såväl som långtidsterapi, allt utifrån brukarens behov och enskilda problematik.

Motiverande samtal (MI)

Används för att öka individens motivation till förändring och tro på sin egen förmåga att klara av att göra förändringen. Det är brukaren som ansvarar för sin förändring. I MI använder man sig av en noggrann lyssnarteknik och av givna samtalsredskap. Med hjälp av de samtalsredskapen kan rådgivaren stödja och hjälpa brukaren vidare i förändringsarbetet utan konfrontation och övertalning. Man utgår från att individen har de resurser och en motivation som behövs, för att göra en förändring, och en uppfattning om, att den inre motivationen ökar genom att rådgivaren stödjer sig på brukarens egna uppfattningar, värderingar och mål. Motivation enligt MI uppstår ur samspelet mellan upplevd angelägenhetsgrad för förändring och en tilltro till att den kan genomföras.

Tolvstegsterapi i grupp eller enskilt

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården är målgruppen för tolvstegsbehandling vuxna personer med alkoholberoende. Metoden används dock även för vuxna och ungdomar med såväl alkohol- som narkotikaberoende. Tolvstegprogrammet, eller den så kallade Minnesotamodellen, utgår från att beroendet är en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är ansvarig för sitt tillfrisknande. Behandlingen är uppbyggd i tolv steg, där det första steget innebär att man erkänner sitt beroende. I en behandling enligt tolvstegsmetoden ges brukaren kunskaper om ”kemiskt” beroende ur olika synvinklar. Brukaren får kännedom om sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I gruppterapi talar deltagarna om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar deras liv. Genom att möta och höra andra beroende får deltagaren insikt om sitt eget beroende och styrka att börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Metoden leder till nykterhet, minskad konsumtion, färre dagar med missbruk och förbättrad livskvalitet.

CRA - Community Reinforcement Approach

Arbetssättet är aktivt och konstruktivt med målet att den som genomgår behandlingen bättre och lättare ska hantera sin vardag och de problem som kan uppkomma inom olika livsområden. I metoden arbetar man både med personens missbruk och med boende, arbete, fritid och sociala kontakter. Hela behandlingen genomförs i MI-anda (motiverande samtal). De huvudsakliga strategierna i CRA är funktionsanalys (det vill säga kartläggning av hur alkohol/droger används), färdighetsträning bland annat i form av självkontrollträning och ”tacka nej-träning” samt återfallsprevention (förebyggande av återfall). Hela behandlingen sträcker sig över ett år och i den ingår 20 sessioner.

CRA, är en av de psykosociala behandlingar som Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar för klienter med narkotikamissbruk då det finns god evidens i behandlingsarbetet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Effekten är minskad narkotikaanvändning och förbättrad social situation, och metoden gör att klienterna stannar längre i behandling. När det gäller alkoholberoende rekommenderar de nationella riktlinjerna åtta psykosociala behandlingar. CRA är en av dem. Effekten av metoden är nykterhet, minskad konsumtion, färre dagar med missbruk och förbättrad livskvalitet.

HAP – Haschavvänjningsprogrammet

En metod för behandling av cannabismissbruk. Tekniken hjälper brukaren att förändra det tankemönster som utvecklats under missbrukstiden och därigenom öka individens sociala och psykologiska kompetens. Behandlingsperioden, som i princip pågår lika länge som abstinensfasen, sträcker sig över sex till tio veckor och innehåller en medicinsk, en psykologisk och en social fas. Genom det strukturerade och pedagogiska programmet med samtal flera gånger i veckan får brukaren hjälp att återerövra sin intellektuella kontroll och förmåga att hantera sina känslor.

Urinprovtagning och utandningsprover

Urinprovtagning och utandningsprover för upprätthållande av nykterhet/drogfrihet, med fördel i kombination med terapeutiska åtgärder, i det fall den enskilde behöver det stöd som dessa provtagningar utgör.

Anhörigsamtal/Medberoendesamtal/Nätverksmöten

En viktig del av en psykosocial behandling vid beroende är anhörigmedverkan. Syftet är att göra anhöriga och andra närstående medvetna om rollerna i en familj med alkohol-/drogberoende och visa på vägar ut ur problemen.

Då missbruk ofta sprider sig i generationer är det viktigt att närstående får stöd i sitt medberoende. Vi erbjuder 5 rådgivande samtal utan föregående myndighetsutövning.

Vi erbjuder även insatser beslutad av handläggare i form av ett strukturerat program som pågår cirka 10 veckor och efter behov. Målgruppen är ungdomar som har föräldrar som missbrukar alkohol eller andra droger eller som på annat sätt kan liknas vid denna problematik.