När en vuxen person saknar egen förmåga att instruera och följa upp vardagliga angelägenheter som har koppling till den dagliga livsföringen, kan anhöriga med stöd av 17 kapitlet föräldrabalken agera åt den enskilde.
Exempel på åtgärder som enligt förarbetena kan omfattas av anhörigbehörigheten är att betala räkningar, lämna inkomstdeklaration, teckna hemförsäkring, ansöka om bostadsbidrag och annat bistånd från de sociala myndigheterna till exempel hemtjänst, färdtjänst och äldreboende. Reglerna om anhörigbehörighet trädde i kraft den 1 juli 2017.

När gäller anhörigbehörighet?

En första och grundläggande förutsättning för att anhörigbehörighet ska bli aktuellt är att den enskilde på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmågan att ta hand om sig själv eller sin ekonomi.

Det måste vara uppenbart att den enskilde saknar förmåga, att den enskilde endast behöver hjälp är inte tillräckligt. Råder det tveksamhet får en anhörig inte företräda den enskilde med stöd av reglerna om anhörigbehörighet. Det är den anhörige som ska bedöma om den enskilde inte längre har förmågan. En anhörig som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar den enskilde skada kan bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde.

Ytterligare en förutsättning för anhörigbehörighet ska kunna användas är att den enskilde måste ha fyllt 18 år. Det är därför inte möjligt använda sig av anhörigbehörigheten för att företräda minderåriga. Det finns andra bestämmelser i föräldrabalken som ger denna möjlighet. Reglerna om anhörigbehörighet är avsedda att framförallt hjälpa äldre människor.

Vem omfattas av anhörigbehörighet?

Det är endast anhöriga som har möjlighet att bistå den enskilde med stöd av dessa regler. Emellertid är det inte alla anhöriga som omfattas av reglerna, det finns ett turordningssystem som måste följas. I första hand är det make eller sambo som ska bistå den enskilde. Finns det inte någon make eller sambo går möjligheten vidare enligt turordningslistan. Motsvarande gäller när en person i turordningslistan inte vill bistå den enskilde, även då går behörigheten vidare. Turordningslistan ser ut som följande:

1. make eller sambo
2. barn
3. barnbarn
4. föräldrar
5. syskon
6. syskonbarn.

Finns det flera anhöriga under en punkt i turordningslistan företräder dessa den enskilde gemensamt. Du behöver inte ansöka om anhörigbehörighet. Den följer av lag och gäller automatiskt utan att du behöver göra någon ansökan eller fylla i några särskilda blanketter. Däremot måste du vara beredd att styrka vem du är och vilket släktskap som du har med den person som du företräder. Det kan du göra med din legitimation och ett personbevis.

Hur länge kan man använda anhörigbehörighet?

Det finns ingen tidsgräns för anhörigbehörigheten. I vissa fall kan det vara en temporär lösning, till exempel i avvaktan på att den berörda får en legal ställföreträdare. Medan det vissa gånger kan vara en långsiktig lösning. Det beror på insatsernas karaktär. Till exempel är det möjligt för nära anhöriga att med stöd av anhörigbehörighet ansöka om ett särskilt boende. Men det behövs godmanskap, förvaltarskap alternativt en framtidsfullmakt för att den enskildes tidigare bostad ska kunna säljas om den enskilde saknar egen rättshandlingsförmåga.

Alternativ till god man eller förvaltare

Har den enskilde god man eller förvaltare gäller inte anhörigbehörigheten i de frågor som hanteras av den gode mannen eller förvaltaren. I övriga frågor är det möjligt att använda sig av anhörigbehörigheten. Detsamma gäller om den enskilde har upprättat en gällande framtidsfullmakt. I en sådan situation har framtidsfullmakten företräde och anhörigbehörigheten gäller inte avseende de frågor som omfattas av framtidsfullmakten.

Vill du veta mer om anhörigbehörighet?

• Föräldrabalk (1949:381) Svensk författningssamling 1949:1949:381 t.o.m. SFS 2021:783 - Riksdagen (Se kapitel 17).
• På Svenska bankföreningen hittar du information om anhörigbehörighet, framtidsfullmakt och godmanskap

Informationsvideo

Bankföreningen har tagit fram en utbildningsfilm om anhörigbehörighet. Richard Edlepil som är jurist på Svenska Bankföreningen berättar på ett överskådligt och lättbegripligt sätt om vad en ställföreträdare inte får göra med andras medel.