Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan.

Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner i kommunen:
Den kan användas som en vision för kommunens framtida utveckling
Den ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut
Den utgör ett instrument för dialog mellan stat och kommun för hur de allmänna intressena och riksintressena ska hanteras

Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. För att kunna ge den vägledningen bör översiktsplanen bygga på de politiskt bestämda målen för hur kommunen ska utvecklas. I översiktsplanen särskilt anges hur kommunen avser tillgodose de redovisade riksintressena enligt 3 eller 4 kapitlet i miljöbalken. 

Samråd

När ett förslag till översiktsplan är färdigt är det dags för samråd. Det innebär att förslaget skickas ut för synpunkter till berörda myndigheter och organisationer samt hålls tillgängligt för allmänheten genom bland annat allmänna samrådsmöten. De synpunkter som kommer in under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse. Den innehåller också planförfattarnas kommentarer och ställningstagande till synpunkterna. Viktiga synpunkter leder till att planförslaget ändras.

Utställning

Planförslaget ställs därefter ut för granskning. Har man synpunkter på förslaget ska man lämna dessa skriftligen. De skriftliga synpunkter som kommer in under utställningstiden sammanfattas i ett utlåtande. Viktiga synpunkter kan leda till att översiktsplaneförslaget kan ändras innan det är dags för antagande.

Antagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige.

Överklagande

Översiktsplanen kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet om antagande satts upp på kommunens anslagstavla. Överklagande kan endast ske enligt så kallad laglighetsprövning enligt 10 kapitlet i kommunallagen. Laglighetsprövning sker av länsrätten som första instans.

Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda.