Skip to content
Sök

Textilinsamling - återbruka och återvinn

Från 1 januari 2025 måste alla invånare och konsumenter inom EU återvinna sina textilier och det blir förbjudet att slänga dem i restavfallet. Det nya kravet syftar till att minska mängden textilavfall som går till förbränning och att öka återanvändningen och materialåtervinningen.

Så här sorterar du din textil:

  1. Hela och rena textilier (som kan användas vidare)
    Lämna dessa till second hand-aktörer som PMU eller Röda Korset. Det finns även andra aktörer på marknaden. Kläderna ska vara rena och torra. Lägg kläderna i en plastpåse och knyt med dubbelknut innan de läggs i en klädbehållare.
    Exempel: Kläder, ytterkläder, hemtextilier och andra accessoarer i bra skick som kan återanvändas.
  2. Trasiga eller smutsiga textilier
    Dessa lämnar du i särskilda kärl på vår återvinningscentral för återvinning.
    Exempel: Slitna kläder, smutsiga tyger eller textilier som inte längre kan användas som de är.

Kom ihåg att alla textilier ska vara torra innan de lämnas in, och att textil som ska skänkas vidare ska tvättas hemma först.

Vilka textilier gäller det?

Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, ytterkläder, underkläder och strumpor.
Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Symboler för återvinningsfraktionerna Textil och Trasig textil.

Vad händer med textilierna?

Hela och rena textilier sorteras hos ”second hand”-aktörer, välgörenhetsorganisationer eller andra återbrukskanaler som samlat in dem. Därefter säljer dessa aktörer textilierna vidare.

Trasiga/smutsiga textilier Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt. 

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Kalix kommun utreder idag tillsammans med andra kommuner vilka alternativ som finns för att materialåtervinna textilier på ett hållbart sätt för oss i norra delen av Sverige. I det arbetet ser vi över både insamling, sortering och transporter.  För närvarande är energiåtervinning det enda alternativet.

Fram tills att vi hittat ett miljömässigt hållbart alternativ kommer vi att samla in textilier separat då målet är att skapa en beteendeförändring hos våra medborgare så vi står redo så fort vi har en bra lösning på plats. Den separata insamlingen kommer även ge en tydlig bild av vilka volymer som uppstår.

Från och med 1 januari 2025 kan du lämna uttjänt textil i separat behållare på Kalix återvinningscentral.

Varför det är viktigt att sortera textilier?

Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Textilindustrin- och konsumtionen skadar miljön

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Textil- och modeindustrin är en resursintensiv och förorenande bransch. Studier visar att vi använder våra textilier kortare tid, vilket innebär ökad miljö- och klimatpåverkan. Stora mängder textilier slängs idag i restavfallet, både sådant som är helt och sådant som är trasigt, men som kan återvinnas.

Återanvända textilier kan bli en resurs

Med den nya lagen kan textilier som tidigare blev avfall nu i stället bli en resurs, vilket främjar återbruk och materialåtervinning. Kalix kommer att ha ett separat kärl för trasig/smutsig textil på återvinningscentralen. Den hela och rena textilen hänvisar vi till second hand aktörer som till exempel PMU.

Tips för att minska ditt textila avfall

Under 2023 köpte vi i Sverige i genomsnitt 11,4 kg kläder och textilier per person (här är inte privat direktimport inräknat exempelvis Shein med flera). Många av dessa används endast en kort tid innan de kastas eller ersätts. Detta medför en stor miljöpåverkan – både i form av utsläpp och resursförbrukning. Genom att förlänga livslängden på dina kläder och textilier kan du minska deras klimatpåverkan avsevärt. Här är några konkreta tips:

  • Använd dina kläder längre 
    Förlängd användning av kläder är en av de effektivaste åtgärderna. Om vi använder ett plagg i genomsnitt nio månader längre kan dess klimatpåverkan minska med upp till 30 procent.
  • Köp färre nya kläder och prioritera kvalitet
    Investera i hållbara material och hög kvalitet som håller längre. Att minska ditt köp av nya plagg med 50procent kan ha en betydande påverkan på din totala textilanvändning.
  • Om du ska köpa – köp andra hand i första hand 
    Att köpa begagnat ger klimat- och miljövinster. Fördelarna med second hand är många. Genom att köpa second hand bidrar du till att saker återanvänds och tas tillvara. Visste du att det går otroliga mängder dricksvatten och mycket kemikalier för varje par jeans som produceras? Skulle fler av oss köpa ett par jeans på second hand istället för att köpa ett nytt par skulle vi spara mycket på jordens resurser.
  • Skänk eller sälj vidare kläder som är i gott skick
    Varje plagg som återanvänds sparar resurser som annars skulle gått åt till att tillverka nytt. I Sverige återvinns cirka 15 procent av alla textilier – att skänka eller sälja vidare bidrar till att öka denna siffra.
  • Arrangera klädbyten med vänner eller grannar 
    En klädbytardag kan vara ett roligt sätt att få in nya plagg i garderoben utan att behöva köpa nytt, och samtidigt minska textilavfallet.
  • Lär dig att vårda och laga.
    Små reparationer, som att sy fast en knapp eller laga ett litet hål, kan ge dina kläder ett nytt liv. Om du förlänger klädernas användningstid minskar också behovet av att köpa nytt.
  • Vädra
    Självklart ska man tvätta smutsiga eller illaluktande kläder, men många gånger räcker det med att vädra. När det gäller kläder av ull är det faktiskt ofta bättre att vädra än att tvätta eftersom ullen innehåller naturligt fett (lanolin) som är självrengörande och håller smutsen borta. Vädra gärna i fuktigt väder, så blir plagget som nytt.
  • Tvätta klokt
    Genom att använda kläderna längre innan de hamnar i tvättkorgen och välja lägre temperaturer när du tvättar minskar du slitage på kläderna och sparar energi. Kom ihåg att det är mest energisparande att fylla hela tvättmaskinen. Att tvätta vid 30 grader i stället för 60 grader kan minska energiförbrukningen med upp till 60%.
  • Använd klädstrecket
    Häng kläderna för att torka på ett klädstreck när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
  • Skippa sköljmedlet
    Sköljmedel kan innehålla kemikalier som skadar både miljö och hälsa, särskilt genom syntetiska doftämnen och svårnedbrytbara ämnen. Prova i stället naturliga alternativ som vinäger eller ulltorkbollar för att hålla kläderna mjuka och minska påverkan på både kroppen och naturen.

Genom dessa åtgärder kan vi tillsammans bidra till att minska Sveriges textila avfall och skapa en mer hållbar klädkonsumtion. 

Producentansvar på gång

Inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att den samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

Svar på vanliga frågor

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor. Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

Hela och rena textilier lämnas till frivilligorganisationer. PMU har insamlingsskåp uppställda på återvinningscentralen men det finns även andra organisationer som tar emot textilier.

Trasiga/smutsiga textilier kan lämnas på återvinningscentralen. För tillfället tittar vi på en långsiktig och hållbar lösning för både sortering och återvinning. Trasig och smutsig textil kan komma att skickas till aktör för återvinning. Aktör för detta är ännu inte bestämd.

Från och med 1 januari 2025 får kommunerna ansvar för insamling av textilavfall. Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Därför inväntar Luleå likväl som andra kommuner runt om i Europa ett beslut i frågan innan beslut tas om att bygga upp ett mer omfattande system.

Nej. För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.

Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier – förutsatt att de är hela och rena. Byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

I Kalix Kommun gäller följande:

  • Lämna in hela och rena textilier till – valfri frivilligorganisation eller second hand aktör.
  • Lämna in trasiga textilier till – Återvinningscentralen

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.

Nästan alla kommuner i Sverige har sedan länge samarbete med frivillighetsorganisationer som har behållare, till exempel på återvinningscentraler och återvinningsstationer där allmänheten kan skänka textil för återanvändning. Att återanvända textil är det allra bästa för miljön.

Det nya ansvaret för kommunerna gäller textilavfallet. Ett fåtal kommuner har testat fastighetsnära insamling av textilavfall och en del butiker erbjuder insamling av textilavfall. Kanske har du någon gång lämnat in en påse med textilavfall i samband med köp av nya kläder och då belönats med en värdecheck?

Även om alltför mycket textilavfall hamnar i soppåsen ser vi samtidigt att mer och mer återbrukas och återvinns.

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. 

Vart kan jag vända mig med frågor?

Du är alltid välkommen att kontakta Kalix om du har fler frågor eller funderingar gällande insamling av textilavfall där du bor.

Du hittar mycket information om textilier och annat avfall information på sopor.nu, både om återvinning och återbruk.

Fördjupa dig i ämnet

Vill du läsa mer och fördjupa dig i återvinning och textilier kan du läsa dig vidare hos våra partners och myndigheter.