Kulturhistoria, kulturarv
De första människorna kom troligen hit allt eftersom isen smälte. Inom Kalix kommun har Riksantikvarieämbetet funnit boplatser av stenålderskaraktär med en ålder av 3000-6000 år.
Kalix Historia - Förhistorisk tid
De första Kalixborna hade troligtvis flera olika boplatser som de alternerade mellan beroende på årstid och möjligheter till jakt, fiske och exploatering av olika naturresurser. Samma mönster gällde troligen långt fram i tiden till mitten av det första årtusendet.
Fornlämningar i Töre
Töre älvs dalgång tillhör de mest intressanta och komplexa förhistoriska miljöerna i Norrbotten. Här finns rikligt med fornlämningar från tidig stenålder och fram till slutet av bronsåldern. Cirka 90 fornlämningar är registrerade i området. För 3 500-4 000 år sedan hade området djupa havsvikar, uddar och öar och här fanns gott om säl och fisk.
I Fattenborg, Töre älvdal, har man hittat en säljägarboplats från denna tid. Det anmärkningsvärda är att boplatsvallarna är de största som man hittills hittat i Skandinavien. Här finns även ett stort antal gravar, så kallade gravrösen eller stensättningar. Man har gjort fynd av flinta, kvarts, bland annat en pilspets av kvarts, kvartsit, rödockra och ett bryne av sandsten.
Forntida storkök i Granån
I Granån finns lämningar efter ett forntida storkök. I en sandig sluttning ligger mängder av kokgropar som användes för matlagning och matberedning och de är från bronsåldern, 1800 - 500 före Kristus. Då var platsen en udde i skärgården. Kanske var Granån en fångststation där fisk och säl bereddes i stora mängder och där man tog tillvara på säsongens överflöd för att skapa ett förråd till den kärva vintern.
Unika fynd i Sangis
I Sangis har unika fynd hittats vid en arkeologisk utgrävning år 2009 som tyder på en inhemsk stålproduktion i Norrbotten redan för 2 300 år sedan. Fynden består bland annat av en holkyxa med en kärna av härdat stål och knivar bestående av flera lager stål vilka vällats samman. En av knivarna har dekorativa mönster som gjorts med vällningstekniken. Vidare fynd som slagg och järnfragment är unika i sitt slag i hela Norden och den första boplatsen med metallhantering i Övre Norrland.
Människorna i Sangis har bedrivit handel och på detta sätt fått influenser utifrån vilket märks tydligt på fyndmaterialet, bland annat en glaspärla - en så kallad ögonpärla - som är nio millimeter stor och 1 500 år gammal. Denna har förmodligen kommit hit via handelskontakter och den tros härstamma från Skandinavien, Baltikum eller Västeuropa. Dessa brukar vara daterade till senare delen av 700-talet efter Kristus. och fram till slutet av 800-talet. Sangispärlan är daterad till 500 efter Kristus. Kan den verkligen vara 200-300 år äldre än de andra funna ögonpärlorna?
Fler metallföremål hittades, bland annat ett bronssmycke. Det har stora likheter med de bältes-spännen som hittats i gravar i Volga - Kama området i Ryssland. Dessa har en datering som sträcker sig från slutet av bronsålder och in i senare delen av järnåldern.
På en av boplatserna hittades en bit björkharts med tydliga tandavtryck från en person i tidiga tonåren. Tuggat kåda har människor gjort sedan tidiga stenålder men är det ett tuggummi? Lim till en pilspets? Medicin mot tandvärk?
Man har även funnit en ornerad pärla av ben. Trots sin ringa storlek har pärlan ett mycket detaljerat mönster. Men hur verktygen såg ut vet man inte.
Gravhögar och härdar i Kalix
Norr om Örnsköldsvik är endast två gravhögar från vikingatiden kända, båda i Kalix kommun, Espinärahögen, Björkfors och Sangishögen, Sangis. Sangishögen är från 800-1050 efter Kristus och vid en undersökning hittades bland annat delar av ett människoskelett, ett svärd och en sköldbuckla. Var det en grav för en avliden viking på handelsresa i nordliga farvatten?
Runt om i Norrbotten uppträder en ny slags boplats som kännetecknas av härdar. De påträffas vid goda renbetesland och gärna invid sjöar. Vi skönjer den samiska kulturen. Den växer fram successivt under järnålderns andra hälft. Härdar och boplatser av stenålderskaraktär är dessa trakters motsvarighet till byar och bebyggda handelscentrum i Sydsverige.
Visst jordbruk kan ha förekommit så tidigt som för 3 000-4 000 år sedan. Omkring 300 före Kristus inträdde en klimatförsämring som satte stopp för detta. Odlandet återupptogs sedan vid bättre klimatförhållanden omkring 500-1000 efter Kristus. Invandring österifrån förekom. Människor blev bofasta men hade förbindelser både mot öster och söder samt mot Norge.