Barn i Sören går F-6 skola i Töre.

Namnet Sören har sitt ursprung i det fornnordiska ordet saur (sörja, smuts, dy). I dag har byn en blandad bebyggelse där den moderna ligger samlad på en rad längs landsvägen och den äldre ligger på en mindre moränkulle, ute på en udde.

Skäl att besöka Sören

Hamn -  En djuphamn som är väl skyddad och har ett 80-tal båtplatser. Det finns land ström, brygga för yrkesfiskare och en asfalterad sjösättningsramp.

De goda jaktmarkerna.

Sörens historia

Källor: Kalixbygdens byaråd, muntliga, projektrapport 1998 av Sirkka Nilsson och Pernilla Westerberg.

Näringsliv och utveckling, 1543–1976
I jordeboken för 1543 redovisas två gårdar som låg på "Holmen", som vid denna tid faktiskt var en holme. Huvudnäringen var fisket. Bönderna bedrev även boskapsskötsel och i viss mån lite jordbruk. Holmen hade förutom bra hamnläge även fiskrika vatten i sin närhet och goda betesmarker. Fram till 1773 hade endast två gårdar tillkommit i byn och det var först in på 1800-talet som byn expanderade märkbart för att 1871 bestå av 11 gårdar. Gårdarna anlades allt längre in, åt norr och följde landsvägen.

I mitten av 1900-talet jobbade männen sommartid vid sågen i Törefors, men under vintern fick de mestadels gå utan arbete eller ta skogsarbete. Den 21 maj 1962 sågades den sista stocken i det gamla verket. Arbetsstyrkan, som då uppgick till ett trettiotal man pensionerades eller fick arbete i en intilliggande fabrik som precis skulle starta med tillverkning av plattor i mineralull.

Kvinnorna var sysselsatta med arbete i hemmet. Någon gång gjorde de ett dagsverke i byns tunnbrödsbakning. För ungdomarna fanns ej något arbete i byn. En del fick arbete i Luleå, andra åkte söderut. 1976 återvände några unga barnfamiljer. En del till föräldrahemmet, några byggde hus. Byn började leva upp.

Byanamnet, 1547–1548
Namnet har sitt ursprung i det fornnordiska ordet saur (sörja, smuts, dy). Byn var tidigare nästan omgiven av sankmark. 1547 var stavningen var "Szörom" eller Sörenn".

Skola, 1867–1876
Skolundervisning hölls första gången i Sören 1867 när den ambulerande småskolan kom till byn. Den ambulerande folkskolan kom inte till byn förrän 1870. Det ska jämföras med grannbyarna Påläng och Siknäs som hade besök av flyttskola redan 1858. Förklaringen är troligtvis att barnen från Sören fick bege sig till Siknäs för att få undervisning.
Efter 1883 års roteindelning bildade Sören och Siknäs skolrote för mindre ambulerande folkskola. Skolan hyrde olika lokaler fram till att skolhus byggdes av byamännen 1875-1876. 1923 togs en ny skolbyggnad i bruk. Skolan stängdes helt 1957. All verksamhet förlades då till Töre. Byaskolan nyttjades några år som samlings- och hobbylokal, men revs 1978.

Bönhus, 1876–1953
Böner och gudstjänster hölls ofta i skolhuset sedan det stod klart omkring 1876. När nya skolan togs i bruk 1923 fortsatte man att använda gamla skolan som samlingslokal. Det gjordes en tillbyggnad i slutet av 1920-talet. EFS, Svenska kyrkan och Missionsförbundet dominerade verksamheten och med tiden kom byggnaden att kallas missionshus eller bönhus. Alla kyrkor och samfund var välkomna till byns bönhus. Lokalen ägdes av Sörens byamän fram till att en bönhusförening bildades. Det berättas att man "gick och läste" i mangelboden som låg alldeles intill bönhuset. 1928 avvecklades mangelboden och några år senare revs den delvis. En del av huset byggdes om till vedbod och uthus för bönhuset. Byggnaden underhölls och förbättrades av till stor del missionsförbundets medlemmar.
Vid renovering 1950 brädfodrades det gamla skolhuset (bönhuset). Invändigt byggde man upp golvet och satte Torex-plattor på väggarna. Även fönster och dörrar byttes, och målning utfördes. 1953 lades nytt sticktak på huset.

Posten, 1914–1968
Före 1914 fans ingen ordnad postgång men då infördes lantbrevbäring från Töre. 1936 anställdes Axel Valdemar Johansson som postombud(han var tidigare lantbrevbärare). Cirka 40 hushåll betjänades. 1948 övertog Karl Engren sysslan som stannade inom familjen Engren fram till att postbudet drogs in 1968. Då infördes åter lantbrevbäring.