Barn i Båtskärsnäs går F-6 skola i Sangis. Från Baskeri, som byn även kallas, kommer Tores trio. Gruppen är välkänd över hela Norrland.

Skäl att besöka Båtskärsnäs!

Gullihatten - Spångad led till grillkåta, stuga och utsiktstorn. 65 meter över havet.

Vindkraftverk.

Frevisören – camping och sandstrand. Färskvatten, wc, sopmaja, restaurang.

Elljusspår cirka tre kilometer, dagljusspår cirka 10 kilometer.

Båthamn. Båtramp, el, färskvatten.

Båtskärsnäs kyrka. Invigdes 1974.

Båtskärsnäs Historia

Källa: "Boken om Båtskärsnäs".

Tingsprotokoll, 1663–1682
I gamla tingsprotokoll (byns förhistoriska tid 1663, 1682, 1768, 1775) kan vi läsa om olika byars intresse för Båtskärsnäs området där bland annat fisket och skogen blev tingsmål på 1660-talet.

Namnet, 1700–1900
Områdets namn från byns förhistoriska tid, Båtskiäret, Båtskiärsund och Båtskiärsnäset, ger antydan om både geografi och topografi och bynamnet Båtskärsnäs beskriver bra natur och kultur i dag och kan förhoppningsvis ge en fingervisning om byns framtida ekonomiska och ekologiska förutsättningar. Smeknamnet "Baskeri", - från byns "finska" namn "Paaskeri", myntat av finska gästarbetare under sågverksepoken,- används ofta av ortsbefolkningen.

Sågverksepoken, 1870–1968
1870 bildades handelsfirma Bergbom Svanberg & Co. Enligt kontrakt den 30/12 1871 hade firman Bergman Hummel&Co, inträtt som delägare i Båtskärsnäs enramiga såg.

1900 genomför bolaget stora skogsaffärer för en väntad sammanslagning av Norrbottniska trävarubolag, och samhället Båtskärsnäs har vuxit kraftigt.
1912 utbröt svår brand i sågen, som då hade sex sågramar och sysselsatte omkring 300 man. Branden var nära att stänga AB Båtskärsnäs för gott.

1912 börjar också väg byggas till Båtskärsnäs. Mer om dettas men också om andra händelser ur byns historia finns att läsa i en bok om Båtskärsnäs " Boken om Båtskärsnäs". Det är dramatik och tragik med intressanta, spännande men också roliga och soliga episoder ur livet i byn Båtskärsnäs. Under den kanske allra mest "sjudande perioden" av byns utveckling i början av seklet (1900) fanns inte mindre än tre sågverk i Båtskärsnäsområdet: Fortuna såg på Ängören, sågverket i Axelsvik, och sågen i "Baskeri".

Under denna epok tillkommer skola, poststation, ett flertal caféer och butiker , bryggeri, skeppshandel med mer. Arbetarrörelsens organisationer sprider sig som ringar på vattnet. Sågverksrörelsen blev grunden och drivkraften för det samhälle som växte fram, från 1870-talet till den 14 juni 1968.

Folkets hus, 1900–2006
I början av sekelskiftet så bildades olika arbetarorganisationer - exempelvis SAP och Sågverksavdelning 66 – och de hade inga lokaler att vistas i.  AB Båtskärsnäs motarbetade länge planerna på ett folkets hus. När Folkan, som den kallas i folkmun, blev färdigställd hölls där fackliga och politiska möten, men även teater-, revy- och sånggrupper huserade här. Bybor samlades för att bygga och lyssna på radioapparater, och danser anordnades för alla åldrar. 

1919 köptes en biomaskin som man vevade förhand, samt ett piano med spelrulle.
1983 helrenoverades Folkan, men tyvärr är det inte så mycket aktiviteter där längre. Privatpersoner hyr byggnaden för festliga tillfällen och ibland ordnas där en pubkväll. Julfesten med dans kring granen är en tradition som ännu är igång och på hösten brukar jaktlaget anordna älgblötefest. Skytteföreningen brukar hålla till där på vintern och har ungdomsskytte med luftgevär.

Strejkåren, 1901–1909
Strejken som bröt ut den 7 december 1901 omfattade 400 man och hade förgåtts av en mindre arbetsnedläggning bland stabbläggarna. Den 20 december, 1901 träffas en överenskommelse, men överenskommelsen bröts och strejken fortsatte. Den 27 juni 1902 godkänns föreningsrätten och föregående års arbetspriser och strejken upphör därmed. 

Storstrejken 1909 – Arbetsgivarna hade tydligt visat sina föresatser att krossa den frambrytande arbetarrörelsen. Arbetarna förberedde sig på en hård kamp för att värja sina organisationer och levnadsvillkor. I Disponenten i Båtskärsnäs sågverk meddelar den 24 juli att lockout var att vänta den 27 juli. Han ville veta hur många som var organiserade i fackföreningen. Tanken var att använda de oorganiserade männen under lockouten. Landssekretariatet proklamerar den 30 juli att om en uppgörelse inte har nåtts senast den 4 augusti vidtas allmän arbetsnedläggelse. Stridsfronten höll på att brytas sönder i Båtskärsnäs genom att omkring 125 strejkbrytare invaderat arbetsplatsen och uppehöll driften. De lokala ledarna för strejken hade inte längre kontroll över arbetarna eftersom hungern var så stor. Flera medlemmar anmäler sig vara utblottande och saknar mat för sig och sina familjer. Strejkbrytarna skyddades av förmän och kontorsanställda som Bolaget hade tillsatt. Här kunde det inte bli fråga om underhandlingar om sättet för återgång till arbetet. Här krävdes i stället ovillkorlig underkastelse på arbetsgivarens krav. Man lyckades inte krossa arbetarrörelsen men den tillfogades stor skada.