Siknäs
Siknäs ligger vid Bottenvikens nordligaste hamn på den svenska sidan, 3,5 mil sydväst om Kalix. Här bor kring 135 personer.
Närmaste busshållplats finns i Töre, cirka en mil ifrån Siknäs, vältrafikerat även kvällar och helger.
Barn i Siknäs går förskoleklass till årskurs 6 i Töre, och får skolskjuts dit.
Här finns en mycket storslagen skärgård, med närhet till öppet hav för fiske och rekreation.
Läs mer på Siknäs hemsida.
Skäl att besöka Siknäs
Älgjakt, här finns gott om älg.
Stjikuträsket (Tjäkuträsket), cirka 3 kilometer söder om Siknäs kan man ägna sig åt fritidsfiske med fjällkänsla.
Siknäsfortet - byggdes till försvar av Töre hamn samt för fördröjning av en fientlig framryckning mot Boden på Riksväg 13 (E 4).
Vitträsket – Badplats med sandstrand och badbrygga. Omklädningshytter, toalett, bord och grillplats.
Siknäs hamn – Siknäs har två småbåtshamnar.
Siknäs bygdegård – caféer, byamiddagar, familjefester, teater- och musikarrangemang.
Kustmuseum - Speglar Siknäs jordbruks- och fiskeby.
Hästskola – Rid enskilt eller i grupp. Delta i ridläger med möjlighet till övernattning.
Siknäs kustmuseum – Det gamla portlidret i Nybacken flyttades från Nybacken till båthamnen i byn, där det renoverades, och nu utgör ett kustmuseum. Lidret är inrett med gamla föremål som speglar byn som en gammal jordbruks – och fiskarby.
Siknäs historia
Källor: Kalixbygdens byaråd, muntliga.
I byn fanns 1950 två affärer, skola, post, telegraf, bibliotek, café, bastu, bussåkeri och taxi, såg, frisering, jordbruk med kor, rörmokeri, skomakeri, fiskare och tvättinrättning. Av dessa serviceinrättningar och företag fanns 1994 endast en affär (numer nedlagd), tre jordbruk med kor och en fiskare kvar.
1950 fanns en grävmaskin och två traktorer i byn. 1994 fanns det två grävmaskiner, 30 traktorer och fem skogsmaskiner.
Byanamnet, 1543–1667
Namnet kommer från orden sik och näs (udde). I byn finns dock numer ingen udde med namnet. Sik fiskas fortfarande i byn. Stavningen har varierat och 1543 skrev man "Siicknees" i jordeboken. Särskilda byadelar finns inte, men byn har varit organisatoriskt tudelad (öster och väster om bäcken).
Skolan i Siknäs, 1858–1927
Ambulerande folkskola 1858. Ambulerande småskola 1861. Siknäs var en av de två första platserna i Kalix socken som fick småskola. Kravet var att byborna skulle stå för husrum, föda och ved åt läraren. Detta tunga krav var det endast Sangis och Siknäs som orkade bära. Småskolans första termin i Siknäs varade endast sex veckor, sedan dröjde det till hösten 1863 innan småskolan återkom. Därefter blev det ytterligare ett uppehåll till vinterterminen 1867, innan nästa småskola hölls.
Skolhuset som togs i bruk 1875-76, fungerade även som bönhus.
Efter 1883 års roteindelning bildades Siknäs och Sören skolrote. Längden på skolgången varierade kraftigt. Vinterterminen hölls i Sören 8 jan - 21 mars, vårterminen i Siknäs 29 mars - 9 juni och höstterminen i Siknäs 15 sept -15 dec.
1899 blev skolan fast.
Fast folkskola 1913. Fortsättningsskola 1916. Skolhus togs i bruk 1876 och 1923. I den nya skolan som blev klar 1923 fanns tre klassrum och en slöjdsal. Undervisning upphörde 1962. Därefter fick barnen åka till Töre.
Skolhuset stod tomt i flera år innan det såldes till privat person och före detta skolan förvandlades till hyreshus.
Medborgarhuset i Siknäs, 1940–1950
Lotsen J A Sikström var initiativtagare till att medborgarhuset byggdes. 1940-talets samlingslokal idag är ombyggd till flerfamiljshus.
Svenska kyrkan och EFS, 1923–1986
Skolan var den naturliga platsen för bön och gudstjänst. Liksom i övriga byar kände man av den andliga väckelsen, men den frikyrkliga framryckningen var inte lika stark som i andra kustbyar såsom Påläng och Sören. Svenska kyrkan och EFS dominerade.
När nya skolhuset stod klart 1923 fortsatte man att hålla bön och gudstjänst i gamla skolhuset. För att ekonomiskt bedriva verksamheten hölls auktion minst en gång per år. Allt arbete skedde ideellt. Syföreningen var aktiv.
Bönhus byggdes 1952. Bönhuset ägs av Siknäs bönhusförening. Altartavlan skänktes ursprungligen till gamla kapellet i Töre av bröderna John och Yngve Norén omkring 1889. Gamla kapellet revs och altartavlan flyttades till bönhuset i Siknäs. Bönhuset är byns enda samlingslokal och fyller en stor funktion för till exempel idrottsföreningen.
Större renoveringar gjordes 1973 och 1986
1999 gjordes en tillbyggnad.
Post, 1899–1968
1899 öppnades en poststation, och före 1934 kom posten endast tre gånger per vecka.
Poststationen fanns kvar till 1968, när lantbrevbäring infördes.
Vägar, 1900–1980
I början av 1900-talet byggdes väg till Töre. Byborna ansvarade för att bygga, underhålla och reparera var sin del av vägen.
Vatten och avlopp, 1911–1969
Vatten och avlopp fick man på 60-talet. Det drogs från Rörbäck i samband med att Töre fick vatten och avlopp.
Elektricitet, 1920–1950
Med undantag för gårdarna i utkanten fick byn elektricitet 1920. Vitå Älvdal var strömleverantör. Det fanns en transformator mitt i byn. 1950 övertog Vattenfall elförsörjningen, rustade upp nätet och byggde fler transformatorer.
Näringar, 1600–1970
På 1600-talet fanns två kvarnar i byn. Det fanns också ett sågverk med spånhyvel.
Vid slutet av 1700-talet fanns ett skeppsvarv på Bergön, utanför Siknäs.
Under slutet av 1800-talet fanns tre redare i byn, som fraktade virke till Luleå.
Soldatväsendet avskaffades vid sekelskiftet (1900), före det fanns fyra indelta soldater i byn.
Båthamn började byggas 1930 och blev färdig 1936. 1970 byggdes den om.
På 1920-1930-talet torrlades mark genom dikning av så kallade krondiken. Det utgick statsbidrag för detta.
1920–1940 fanns ett båtbyggeri på platsen som förstördes genom brand. Det flyttades till hamnen i byn, men lades ner efter en tid.
Affärer i Siknäs, 1900–1995
I början av 1900-talet grundades de första affärerna i Siknäs. Konsum hade filial från 1920-talet till 1960. ICA-affär fanns fram till 1995.