Björkvattnet är en by cirka 25 kilometer utanför Kalix. Närmaste busshållplats ligger i Vitvattnet – cirka 2 kilometer bort – dit det går bussar under skoldagar morgon och eftermiddag.

Barn i Björkvattnet går skola i Kalix. Här hittar du två sjöar, Lill-Björkvattnet och Stor-Björkvattnet. En gång i tiden fanns brytning av både fältspat och kvarts i närheten av Stora Björkvattnet.

Skäl att besöka Björkvattnet!

Stora Björkvattnetsberget - Stenhögar och grottor inne i berget vittnar om kvartsbrytning.

Björkvattnets historia, 1849 – 1930

Byn grundades 1849.
Från 1912 till 1920 låg här Vitvattnets fältspatsbrott. På Börkvattnets hemman visade det sig på 1910-talet, att det fanns fältspat och kvarts. En kvartsbrytning av mindre skala igångsattes i Stora Björkvattnetsberget. Detta pågick endast en kortare tid. Stenhögar och grottor inne i berget vittnar om denna brytning. Söder om Stora Björkvattnet öppnades en fältspatgruva vars brytning pågick från 1912 till några år efter 1920. Bolaget tillhörde Ifö-verken. Vitvattnets Fältspatbrott var bolagsnamnet. Ett tjog gruvarbetare av yngre årgång arbetade här vid detta tillfälle.
År 1929 upptäcktes här liket efter en man som blivit skjuten i huvudet, polisutredningen lades ned 1930 och mordet är fortfarande en gåta.

Grubbnäsudden ligger 35 kilometer väster om Kalix intill Storträsket. Möjlighet till busstrafik finns under skoldagar morgon och eftermiddag. Här bor 15 personer.

Barn i Grubbnäsudden går skola i Kalix.

Om man följer den enda vägen i byn norrut kommer man till "Slumpen", byns allmänna badplats. I övrigt omges byn av åker och ängmark samt tallhed. Här finns även ett barackläger som tidvis används av Försvarsmakten.

Skäl att besöka Grubbnäsudden!

Bad - Fin barnvänlig sandstrand med omklädningsmöjligheter, toa och badbrygga.

Grubbnäsuddens historia, 900 –1970

För 8000-9000 år sedan låg Grubbnäsudden under havets yta. Landhöjningen medförde att de högsta bergen snart stack upp som öar i en skärgård. Landhöjningen fortsatte, öar blev fastland och området blev en forntida kustmiljö av intresse för stenåldern, jägare och fiskare. Stenålderns människor rörde sig fram inom stora delar av landet, allteftersom tillgången på föda varierade. Hela 21 stenåldersboplatser har redovisats i trakten kring Grubbnäsudden , varav fem vid Storträskets nordöstra ända. Boplatserna saknar ovan mark synligan lämningar. Boplatsmaterialet består mestadels av skarpkantigt splitter och avslag av ljus kvarts, det vill säga avfall från redskapstillverkning. Kring Storträsket sägs att rikligt med stenåldersredskap har hittats för länge sedan.

Mellan 1800–1805 byggde David Larsson från Stråkanäs den första moderna gården i byn. David levde av vad skog och jord gav, gifte sig så småningom med Anna från Sockenträsk. Utöver David kom ytterligare två nybyggare till byn. I takt med att deras familjer växte, så växte även byn. Man räknar att byn växt fram ur de tre stamhemmen, "Dåvis, Framigården och Lundsbergs". 

Grubbnäsuddens första skola "Dåvis" användes från slutet av 1800-talet till 1907.
Någon kyrka fanns inte i byn. Däremot byggdes ett missionshus år 1907. Nils Gustav Larsson (3:e generationen i "Dåvis") var drivkraften bakom detta projekt. Bönderna skänkte timmer och frivilliga hjälpte till att timra upp byggnaden. En stor sal användes som gudtjänstrum , ett rum på cirka 21 kvadratmeter blev skolsal, och ett lite kök med åtta kvadratmeters golvyta blev lärarbostad. Detta missionshus har haft stor betydelse för Grubbnäsuddens sociala liv. 
Byns sista skola byggdes 1932.

Fiske var en viktig näringsgren i byn. De vars marker som låg i anslutning till sjön Storträsket hade fiskerätt. Den fisk som fanns och finns är abborre, gädda, brax, lake, och mört. Både brax och mört räknas som "skräpfisk", men fram till för ungefär 1970 åts även den med välbehag. Nämnas bör att rökt, stor brax – det vill säga från kilot och uppåt – är en delikatess.

Kälsjärv ligger nio kilometer från Kalix, och är den första byn efter vägen till Vitvattnet. Möjlighet till busstrafik finns under skoldagar morgon och eftermiddag. Här bor cirka 50 personer.

Barn i Kälsjärv går skola i Kalix. Det här är byn som har naturen ända in på knuten.

Skäl att besöka Kälsjärv!

Fina skoterleder i trakterna.
Jakt på småvilt.
Skotercafé vid bygdegården, välbesökt av både skidåkare och skoterförare.
Bygdegården kan även hyras till familjehögtider, föreningsträffar, studiecirklar med mer.

Torvströfabrik - Byggd i en 100 år gammal ladugård. Torvströfabriken tillverkade balar av torkad mossa. Balarna användes i ladugårdar, hönsgårdar, och som isoleringsmaterial.

Träsket i Kälsjärv - Rik på sjöfågel under några veckor på våren. Under våren bildas det en sjö, där sjöfåglarna har god tillgång till föda. Tranor stannar kvar hela sommaren.

Kälsjärvs historia

Källor: Kälsjärvs Bygdegård, Haparanda Domsaga, Gösta Strömbäck, Kalix kommuns bibliotek samt "Inventering av skolor och samlingslokaler" av Johan Hasselberg.

I byn har det funnits utedansbana, fotbollsplaner och en sportklubb, sågverk, storjordbruk och torvströfabrik. 

Första omnämnandet, 1600-talet
Under slutet av 1600-talet har Gammelgårdens byamän fäbodar i Kälsjärv.

Namnet, 1780–1999
Byn har fått sitt namn av läget vid den numer praktiskt taget torrlagda sjön Kälsjärv. Namnet Kälsjärv kommer troligen från samiska keilas och betyder jämn, något kullig hed med fast mark, bevuxen med tallskog, vilket är en träffande beskrivning av terrängen vid Kälsjärv. 

Boplatser finns på ett antal ställen runt träsket som tyder på att det funnits folk långt tidigare. 

Det har förekommit olika stavningar av byanamnet Tjälsjärf, Tiälsjärf, Kjälsjärf, och det som har förekommit mest är Kjelsjärf, troligtvis det rätta. 

Skola, 1852–1954
Ambulerande skolan kom igång tidigt, antagligen omkring 1852. Det dröjde till 1862 innan skolan kom tillbaka, då i form av flyttande småskola. Under 1894 flyttade den mindre ambulerande folkskolan mellan Kälsjärv, Lantjärv och Holmträsk.

Kälsjärvs skola uppfördes 1925. Kyrkan var huvudman för skolan fram till 1930 talet, kommunen övertog huvudmannaskapet efter 1930-talet. Skolan lades ned 1954, kommunen ägde fortsatt fastigheten och byggde om den till bostäder.

Storjordbruk, 1900–1907
Carl Fredrik Åkerström startade ett storjordbruk omkring 1900 med plats för 100 kor, mejeri, kvarn, och sågverk. Tömningen av sjön i Kälsjärv och statens uppmuntran att eländig mark bör uppodlas var en bidragande orsak till starten av detta stora företag. Som mest fanns det i ladugården ett 40-tal djur.

Jordbruksföretaget gick i konkurs 1903 och lagfarten övertogs av Stockholms Övre Norrlands Bank som sålde den vidare. Kälsjärvs bönder for till Haparanda i december 1907 och köpte tillbaka fastigheterna som omfattade cirka 700 hektar.

Vägen till Kalix, 1910–1924
Vägen till Kalix började byggas i Vitvattnet 1910, och 1912 kom man fram till Kälsjärv. Vägen upp till Vitvattnet var en första väg som maskinplogades i Norrbotten år 1924.

Telefon, 1924 - 1930
1924 kom de första telefonerna till Kälsjärv, och antalet ökade inte förrän efter mitten på 1930-talet.

Torvströfabrik, 1930–1960
Torvströfabrik är en fabrik där man tillverkade torvströbalar, torven togs upp för hand från torvmyrar. Torven lades upp på hässjor och fick ligga kvar tills myran hade frusit så att den bar en häst. Därefter kördes torven till fabriken som rev sönder den och paketerade i balar som användes till isolering och strö i djurstallar. Den första fabriken brann ned vintern 1944.

1945 köpte Gottfrid Strömbäck en helt ny maskinpark för att starta upp på nytt en torvströfabrik, maskinerna monterades upp i den stora ladugård som finns på tomten.

Elektricitet, 1940–1942
Byn fick elektricitet 1940. Ett dalregemente som var förlagt i byn utförde arbetet med att dra ström till byn.

Sportklubben i Kälsjärv, 1941–1957
Sportklubben startade sin verksamhet 1941. Föreningen arrangerade fotbollsmatcher, fester med mer. Föreningen avslutade sin verksamhet 1957.

Kälsjärvs bygdegårdsförening, 1948–1997
Föreningen bildades 29 februari 1948. Bygdegården användes flitigt av föreningarna och frikyrkor. Föreningen har i sina ägor kvar alla dokument och protokoll sen 1945 när man började arbetet med att skaffa en samlingslokal till byn.

1994 gjordes en upprustning av gården för drygt 700 000 kronor.

1997 valdes Kälsjärvs Bygdegård av Bygdegårdsdistriktet till Årets bästa bygdegård i Norrbottens Län. Motiveringen var servicemedveten, målinriktad och många nya aktiviteter.

Klinten ligger 28 kilometer från Kalix intill Korpikån. Närmaste busshållplats ligger i Korpikå eller Vitvattnet – cirka 10 kilometer bort – dit det går bussar under skoldagar morgon och eftermiddag.

Barn i Klinten går skola i Kalix.

Skäl att besöka Klinten!

Klintens Jakt och Fiske – jaga, fiska och upplev naturen tillsammans. Kan anpassas för funktionshindrade.

Klintens historia

Klinten grundades 1920, troligen på grund av byggandet av Haparandabanan till Vitvattnet. Byn ligger vid berget Klinten och har alltså fått samma namn.
Berget har en brant supande del, klint, därav namnet.

Korpikå är beläget 17 kilometer från Kalix, i området som kallas Övre Bygden. Möjlighet till busstrafik finns under skoldagar.

Barn i Korpikå går skola i Kalix. Byn ligger i en dalgång med Korpikån som en naturlig gräns mellan den västra och östra delen av byn.

Skäl att besöka Korpikå

Bygdegård för evenemang som danser, stämmor och så vidare. Även bagarstuga finns att hyra.

Utsikts- och grillplats på Storberget.

Skoterled - Åk skoter från Kalix till Korpikå, stanna till och uppleva det storslagna vinterlandskapet.

Korpikå kyrka.

Korpikås historia, 1494–1980

Korpikå har befolkats i över 4000 år. Den första befolkningen bestod av fiskar- och jägarbefolkning som levde på platån under Storberget. För 4000 år sedan var nuvarande Korpikån en havsvik in från Bottenviken. Vattendjupet var omkring 40 meter och havsviken sträckte sig upp mellan nuvarande Överkalix och Gällivare.

Byanamnet har förändrats under tidernas lopp. I 1539 års bågmannalängd skrivs det Korpekå, i 1543 års Korpekåå och i 1566 års Korppeåuick. Därifrån har namnet, med olika stavningar, benämnts Korpikå. 
Olika tolkningar finns av namnets ursprung, endera från finskans Korpijoki (Vildmarksälven) eller från samiskan där den i grundformen skulle betytt "platsen där solen lyser på det glänsande berget".

Det omväxlande och vackra jordbrukslandskapet vid Korpikå har bevarat många drag från kulturlandskapets framväxt. Byn hade tre gårdar 1543, växte till det dubbla 100 år senare, fortsatte därefter att växa till 12 gårdar i början av 1800-talet för att 1871 bestå av 22 gårdar.

Nya vägen från Kalix genom Korpikå byggdes 1911-1913.

I slutet av 1930-talet fanns tre affärer i byn; O. E. Sandbergs Diversehandel, Kooperativa (Konsum) och Handlar-Annas lilla butik. 

Under 1980-talet fick Korpikå en egen kyrka, kyrkan flyttades hit från Harsprånget och renoverades som ersättning för byns bönhus som tjänat ut som samlingslokal.

Här bor drygt tio personer. Det finns åtta gårdar i byn varav sju är bebodda. 
Barnen går skola i Kalix.

Lilla Lappträskvägen har blivit en genomfartsväg för boende i Övre Bygden då det sparar många mil om man ska söderut. 
Ett annat namn för Lilla Lappträsk är ”Ippi Gjahmm”.

Skäl att besöka Lilla  Lappträsk

Cykelled – Sommartid är det populärt att cykla genom byn efter ”cykelleden”.

Bakval – Det finns två bakvalar, en vackert belägen på ”Stubbeudden” vid Lilla Lappträsk och den andra efter vägen till Mjöträsk nere vid Lakatjärn.

Fiske – Många fina fiskevatten hittar du i Lilla Lappträsk, Mjöträsk och Lakatjärn där det enbart finns abborre. På våren är det många som kommer till byn för att dra upp storgäddor från träsket.

Tällberget – Från Tällberget har man fin utsikt.

Skidspår – Vintertid finns ett skidspår i byn.

Adventfirande – Byagran som tänds till första advent då hela byn samlas i grillkojan där de eldar, kokar kaffe och dricker glögg.

Lilla Lappträsks egna skoterklubbstuga, vilken står på mark som ägs av Shanti Gahm.

Historia

Byn är från 1780-talet och det sägs ha varit många lappar utspritt i skogarna runt omkring ”Gjahmm”. Den första jordbrukaren som bosatte sig i Lilla Lappträsk hette Johan Gahm.

Hösten 1923 ambulerade skolan mellan Lilla Lappträsk och Mjöträsk. 1924 byggde Edvard Isaksson, en ättling till Gahm, ett skolhus som finns kvar än idag (lillstugan hos Petrus och Mona Isaksson). Som mest gick där tio barn från Lilla- och Stora Lappträsk samt Mjöträsk. Lärarinnan bodde i en kammare hos Edvard Isaksson.

Folket i byn är erkänt duktiga hantverkare, med allt från smeder till timmermän.
Smederna gjorde allt från hästskor till dörrutsmyckningar och även tjukor som hängdes runt halsen på djuren när dom strövade fritt i skogen.
Flera stora byggnader såsom tingshuset i Kalix har byggts av byns timmermän Andra hus har tillverkats i byn och satts upp på andra ställen, ett av dessa är bönhuset som står i Bondersbyn. 
I Lilla lappträsk har det även funnits en vattendriven kvarn och ett sågverk.

Lomben ligger 34 kilometer från Kalix, en bit ifrån Vitvattnets samhälle.
Närmaste busshållplats ligger i Storträsk, cirka 5 kilometer bort, dit det går bussar under skoldagar.

Barn i Lomben går skola i Kalix. Intill byn ligger Lomträsket, en sjö som återställts efter att ha varit torrlagd i ungefär 65 år.

Skäl att besöka Lomben!

Militärt skjutfält

Lomträsket

Lombens historia

Första gången byn nämns är i Nederkalix dopbok år 1665. Av detta kan man dra slutsatsen att Lomben funnits ett antal år tidigare. I domboken finns byn nämnd 1692 angående en synemanslängd från samma år den 15 augusti.

Nybyggare – Lomben, eller Lommen som den då kallades, var befolkad redan på 1600-talet av nybyggaren Per Hindersson. Den kom att tillhöra byn Korpikå. Namnet möjligen från fågeln storlom.

Sockenträsk ligger 31 kilometer ifrån Kalix. Närmaste busshållplats är i Vitvattnet, dit det går bussar morgon och eftermiddag under skoldagar. Här bor åtta personer, därtill finns även tio fritidshus som nyttjas några månader om året.

Barn i Sockenträsk går skola i Kalix. Byn ligger längs Sockenträsksjön, med en sagolik miljö och utsikt. Delar av sjösträckan är ledig att bygga på, eftersom den är utpekat som ett LIS-område. Det mobila nätet är också bra utbyggt för datakommunikation. 

Skäl att besöka Sockenträsk

Sockenberget – Bestig Kalix Kommuns högsta berg, 211 meter över havet.

Vandringsled runt Sockenträsksjön på cirka fem kilometer

Skridfinnarleden - Skridfinnarleden passerar Sockenträsk, härifrån kan du vandra åt antingen norr eller söder!

Biotopskyddsområde - Utmed skridfinnarleden i Norra delen byn förvaltar Skogsstyrelsen över ett biotopskyddsområde.

Vindskydd med grillplatser.

Skoterled - Skoterleden passerar också byn så man kan ta sig till byn med skoter om man vill nyttja detta färdmedel under vintertid!

Fisket i sjön- väldigt bra vad gäller Abborre!

Byalokal för olika aktiviteter.

Bastu utmed sjön - som ägs av byaföreningen, och nyttjas av alla bybor.

Sockenträsks historia

1780 grundades Sockenträsk.

1783 grundades Sockenberg.

Storsien ligger 25 kilometer från Kalix intill Korpikån. Närmaste busshållplats ligger i Korpikå, dit det går bussar morgon och eftermiddag under skoldagar.

Barn i Storsien går skola i Kalix. Byn är främst känd för ett arbetsläger under andra världskriget där radikaler placerades på grund av att de ansågs utgöra en fara för rikets säkerhet.

Sevärdheter

Höglandets gamla tomt och inägo mark. Lagskyddat område som visar odlingsspåren efter nybygget 1798.

Storsiens historia

1750 – 1803 Under dessa år växer byn fram.

1887 – Storsien fick sin första skola. Det var en flyttande mindre folkskola och den tillhörde liksom Sockenträsk, och Grubbnäsudden "skogsbyarna" under Korpikå.

1908 – Storsien får en fast mindre folkskola.

1921 – 1922 byggde Norrlands Statsarbeten vägen Orrträsk - Storsien.

1939 – 1940  fanns ett arbetsläger i Storsien. Försvaret ville isolera kommunister, agitatorer och missnöjesspridare inom det svenska försvaret. Avsikten var att avskilja dem från övriga svenska trupper. Storsienlägret startades med 350 man i december 1939, och upplöstes efter marsfreden i Moskva.

Vägen Storsien–Klinten klinten påbörjades som arbetsprojekt för arbetslägret. Vägsträckan blev endast terrasserad vid det tillfället först i början på 1950-talet färdigställdes densamma av vägverket.

1935 –  Vägen över till Gransätra byggdes, med bron över ån.

1949 – Storsiens bönhus invigdes den 28 augusti. Folk kom från kringliggande byar och Kyrkoherde J. Norgren förrättade invigningen. Året därpå bildades en syförening som aktivt arbetade för att stärka föreningens ekonomi. Bönhuset var till för religiös verksamhet i första hand, och i andra hand för möten av olika slag 

1953 – Byn får gemensamt vatten och avlopp.

1994 – En ny bro över ån till Gransätra byggs.

1998 – Byn firar 200 årsjubileum

Storträsk ligger 29 kilometer från Kalix, i området som kallas Övre bygden. Möjlighet till busstrafik finns under skoldagar.

Barn i Storträsk går skola i Kalix. Byn ligger strax norr om Vitvattnet. Här fanns bebyggelse långt före att järnvägsanhalten Vitvattnet blev till. I byn idag finns några hus och en militäranläggning. Bebyggelsen är vackert belägen vid sjön med samma namn, Storträsket. Det är den största sjön i detta område.

Skäl att besöka Storträsk

Storträsket, en grund sjö.

Helenes Slädhundar – ett företag för naturupplevelser och beläget vid sjön.

Vitvattnet ligger 25 kilometer ifrån Kalix och är en centralpunkt för hela området som kallas Övrebygden. Tillgång till matbutik finns och möjlighet till busstrafik under skoldagar morgon och eftermiddag.

Barn i Vitvattnet går skola i Kalix. Den här byn är ett eldorado för den som gillar att vara för sig själv i skog och mark. Här finns alla tänkbara naturtyper förutom kust och fjäll.

Skäl att besöka Vitvattnet!

Järnvägsstationen, före detta stationshuset – Information och väntrum.

Vitvattnets historia

Vitvattnets historia börjar när riksdagen 1887 beslöt att en järnväg skulle byggas mellan Boden och Haparanda. Järnvägen blev klar till Morjärv år 1902 och sträckningen Morjärv - Karungi föreslogs år 1904.

1910–1912 färdigställs järnvägen till Lappträsk, och den första bebyggelsen börjar spira i Vitvattnet. Det första som byggs här är en affär som sätts upp av handlaren Viktor Sandberg. Under samma period blir militärvägen förbi Vitvattnet till Lappträsk färdig. Nu placerades den första banmästaren och banvakten här.

Vitvattnets stationsväntsal blev snart centrumpunkten för byarnas invånare under helgerna. Då strömmade man till från Grubbnäsudden, Storträsk, Sockenträsk, Lomben, Bodträsk, Björkvattnet, ja ända från Taipale, Kukasjärvi, Kypasjärvi och ensamställena i skogens tysta gömmor.

1915–1916 byggs ett gästgiveri i byn, och det blir ett populärt samlingsställe. Den första invalidtransporten från Haparanda söderut sker.

1923 – Det här var året när religionen gjorde sitt genombrott i bygden. Nu fick man byggt ett missionshus på orten till glädje för de religiösa innevånarna. Missionshuset kom för övrigt att även fungera som skola.

1930–1931 dras den första elen till Vitvattnet.

2017 – "Övre Bygden medan vi ännu minns". Skrift av Övre Bygden-studiecirkel via Studieförbundet Vuxenskolan. 84 sidor i A-4 format. 150 exemplar tryckta. 

Östra Flakaträsk ligger 36 kilometer från Kalix. Närmaste busshållplats ligger i Morjärv eller Vitvattnet – cirka 20 kilometer bort. Från Morjärv går bussar veckans alla dagar.

Barn i Östra Flakaträsk går skola i Töre eller Kalix. ”Flaka” syftar på en anordning ”flake”, ett slags giller som användes för att fånga skogsfågel.

Skäl att besöka Östra Flakaträsk!

Före detta Stationshuset – privat ägo
Flakaträsket

Uppdaterad historia

Tillkom som ett nybygge år 1843. Bebyggelsen låg ursprungligen vid sjön Flakaträsket, men flyttades sedan två  kilometer söderut där odlingsmöjligheterna var bättre. När järnvägen drogs fram i början på 1900-talet fick även Östra Flakaträsk en anhalt. Själva stationshuset är idag i privat ägo.

Tillägget ”Östra” till byanamnet Flakaträsk kom till för att skilja den från Västra Flakaträsk som ligger något väster om Morjärv.