Empoberget ligger 20 kilometer från Kalix, och väster om Björkfors.
Närmaste busshållplats ligger i Granån, tre kilometer bort, dit det går bussar under vardagar.

Från Björkfors – drygt fem kilometer bort – går buss även söndagar.
Byn har även kallats Empoheden och bebyggelsen ligger på en hed. Namnet kommer troligen av ett gammalt "Ämt", vilket betyder svan och dess bo. Byanamnet betyder i så fall Svanboheden.

Empobergets historia

Nybyggen, 1819–1829
I jordeboken 1819 betecknas Empoberget som ett efter resolution den 24 april 1812 anlagt kronbygge utan att frihetsåren är bestämda. Byn har två gårdar år 1871. Nybyggare Erik Bergström och Nils Petter Bergström var de första som slog ner sina pålar i Empoberget omkring 1829.

Granån är en vacker liten by 17 kilometer ifrån Kalix, och ligger parallellt med Korpikån. Busstrafik till Kalix finns vardagar morgon och eftermiddag. Här bor cirka 40 personer.

Barn i Granån går skola i Kalix. De som bor här njuter av närheten till naturen samt fina fiske- och jaktmarker med förhållandevis lite mygg (på grund av det öppna landskapet). Här finns välskötta, bosatta gårdar och en bra mix av barnfamiljer, unga och äldre.

Skäl att besöka Granån

Granåberget - välbesökt utflyktsmål med toppstuga och eldplatser både ute och inne, dass, bilväg, vändplats samt  fina spångar över klapperstensfält och skrevor. Skoterled upp på både bak och framsida finns skyltat. 
Fornminne på vägen upp, med boplatslämningar, finns skyltat från Granåvägen. 

Granåbacken: Anrik slalombacke som tyvärr inte pistats i år men många åker hit för pulkåkning och rekreation. Beläget vid Korpikån, soligt och vackert i lä med värmestuga och grillplats.

Granåns handelsträdgård: mycket välbesökt under  våren och försommaren, försäljning av lokalodlade sommarplantor, samt perenner och buskar/träd, trädgårdspynt, jord mm, enklare café med kaffe, fika, dricka, glassförsäljning,  öppet från april.

Paddla i Korpikån, bäverbosättningar och rikt fågelliv längs ån, som startar i Storsien och  rinner ut i Sangisälven i Björkfors.

Granåns historia

Källor: "Granån 250 år" av Åsa Morin, Jan-Olov Westerberg samt "Projektinventering av gamla byggnader i Kalix kommun" av Johan Hasselberg.

Fornlämningar i Granån, 800 f.Kr.–0
Fornlämningar har hittats från sen bronsålder och förromersk järnålder (800-400 före Kristus). Boplatsområdet har legat i maritim miljö. Befolkning har berett kött från förhållandevis stora djur att döma av kokgroparnas storlek, säl vore tänkbart.

Granåboplatsen är en av de största kända fornlämningarna i sitt slag i länet. Inom området har påträffats 26 kokgropar. Ytterligare boplatser i närheten av Granån finns. Boplatserna torde av nivåförhållandena att döma ha använts fram ungefär år 0, möjligen något längre. Gravanläggningarna i Kalix antyder att man kan ha haft en fast bygd i området under slutet av järnåldern.

Byanamnet, 1700–1900
Det är oklart hur namnet Granån kommit till. Möjligen har en del av Korpikån förr kallats Granån på grund av att det växer mycket gran i området.

Nybyggare, 1709 - 1816
Första registrerade nybyggaren i Granån var Eric Pehrsson, född i Korpikå 1709. År 1733 – vid 24 års ålder – ville Eric uppta ett nybygge i Granån vid Korpikälven och den så kallade Grenen, belägen mellan Korpikå och Sangis byar. 

Bönhuset, 1800–1942
Det första bönhuset i Granån byggdes runt 1800. När andra världskriget bröt ut blev bönhuset militärförläggning.

1939 – När andra världskriget bröt ut blev bönhuset militärförläggning.

1941 hyrde skolstyrelsen lokalen för en snickerikurs med den ödesdigra utgången att huset brann ned. Brandförsäkring saknades och skolstyrelsen vägrade därför att betala ut ersättning.

1942 byggdes ett nytt bönhus på samma plats som det gamla. Virket skänktes och allt arbete utfördes utan ersättning. Efter hand avtog aktiviteterna och numera hålls bygdens gudstjänster i Björkfors kyrka.

Skolan, 1877–1992
Ambulerande småskolan startade 1877. Skolan ambulerade mellan Granån, Moån, Sänkmyran och Hömyrfors. Ambulerande mindre folkskola startade 1883. 

1877-1893 hölls skola hos Johan Petter Hedman på Nybacken.

1894-1899 hölls undervisningen vid Kall, 1900-1916 på Heden och 1917-1922 hos Krispinsson i kroken. Senare höll den till på vinden hos Algot Krispinsson och i dennes Bagarstuga.

1924-1934 var skolan inhyrd i Wilhard Sandbergs bostad, innan skolhuset togs i bruk 1934. Skolan såldes senare till en privatperson och brann ner 1992.

Granåvägen, 1927–1928
Vägen kom till byn. Den byggdes mellan Björkfors och Korpikå.

Hällfors ligger intill Sangisälven, 23 kilometer från Kalix och längs vägen mellan Kalix och Lappträsk. Möjlighet till busstrafik finns vardagar och söndagar.

Byns namn kommer från en fors i Sangisälven och förleden härstammar från ordet klipphäll. Vid Hällforsen finns lämningar av den första bostaden i området.

Skäl att besöka Hällfors

Bönhuset

Bada vid Hällforsen – Ta ett svalkande dopp i älven.

Fiske – I Hällforsen och Öbergsforsen kan du fiska gädda, harr eller havsöring.

Skridfinnarleden – En cirka 10 mil lång skid- och vandringsled mellan Säivis och Överkalix.

Hällfors historia

Tjärbränningsområde, 1700–1900
Ett tjärbränningsområde ligger vid kanten av en naturlig försänkning i Norra Hällfors. En av tjärdalarna är mycket tydlig, de övriga något mindre tydliga.

Byanamnet, 1750–1770
Byns namn kommer från en fors i Sangisälven och förleden härstammar från ordet klipphäll. Den äldsta delen av byn ligger närmast älven och hör till Espinära som upptogs som kronobygge den 14 november 1754 (fem år före Hällfors). Espinära kommer troligen från finska "nära" som betyder: kraftigt strömdrag eller mindre fors. "Espi" kan ha hämtats från personnamnet Espi.

Skola, 1860–1940
Ambulerande småskola på 1860-talet,
Ambulerande mindre folkskola 1883
Fast mindre folkskola 1911. 
Undervisningen lades ned 1927. 
1924-25 hade Hällfors och Espinära fått gemensam småskola, samt en nyinrättad folkskola i Hällfors. Efter vårterminen 1927 överfördes eleverna till Espinära skola. 
1940 erhöll Hällfors folkskola ett diplom från centrala finlandshjälpen som framförde sitt varma tack för den offervillighet som skolan i gärning visat för Finlands sak.

Elektricitet, 1920–1940
Omkring 1920 elektrifierades södra delen av Hällfors, och norra delen av byn fick el i sina hem 1940. Arbetet utfördes av ett förband som låg kring Hällfors.

Bönhuset, 1947–1990
År 1947 beslutades att ett Bönhus skulle byggas, och ett före detta militärt skänkhus inköptes från Karsikojärvi. Tomtmark skänktes av Helge Lundholm. Med gemensamma krafter hjälptes byborna åt med arbetet och bönhuset stod klart år 1949. 

År 1990 beslutade byns befolkning att låta Hällfors skifteslags bysamfundsförening ta över bönhuset som var i stort behov av reparation. Idag är bönhuset upprustat och där hålls jaktmöten samt byns gemensamma aktiviteter. Varje höst hålls en gudstjänst i bönhuset.

Hömyrfors ligger 16 kilometer från Kalix, mellan Björkfors och Korpikå.
Närmaste busshållplats ligger sju kilometer bort – i Kälsjärv eller Granån – där bussar gå skoldagar.

Hömyrfors ingår i Björkforsbygden, som är ett samlingsnamn för alla kringliggande småbyar. Denna by ligger invid en fors i älven Korpikån där en stor myr finns på andra sidan, Hömyran.

Hömyrfors historia

Kronbygge, 1759–1760

Hömyrfors är beläget mellan Björkfors och Korpikå.
Hömyrfors (Hömyrforsen) upptogs som kronbygge med 40 års skattefrihet enligt en resolution den 20 april 1759.

Namnet
Namnet kommer från forsen i Korpikån som fått sitt namn efter en myr på älvens södra sida som gav mycket god höskörd.

Nybyggen, 1780–1871
Hömyrfors hade det första nybygget som Lars Olofsson uppförde omkring 1780, det finns inga uppgifter varifrån han kom, men 1813 flyttade han till Överkalix.

Det fanns 6 gårdar i byn 1871.

Kvarnuddens historia

Källa: "Granån 250 år av Åsa Morin och Jan-Olov Westerberg.

Kvarnudden, 1800 - 1900 Söder om Korpikån ligger byadelen Kvarnudden. En bäck går i en båge kring byadelen som på så vis liknar en udde. Sista delen av bäcken är ganska strid och där har funnits en kvarn, därav namnet Kvarnudden. Kvarnudden består av några gårdar, som kom till under 1800-talet. Vid 1900-talets början bestod bebyggelsen i huvudsak av småbrukare med en eller ett par kor.

Moån ligger 18 kilometer från Kalix. Närmaste busshållplats ligger i Granån – mindre än fem kilometer bort – dit det går bussar under vardagar. Från Björkfors – sju kilometer bort – går buss även söndagar.

Namnet är hämtat från vattendraget Moån eller Moåälven som är ett biflöde till Korpikån.

Skäl att besöka Moån!

Moåns kopparbruk - Ett kopparbruk från 1600-talet. Platsen ligger mycket otillgängligt till, vilket är den troliga anledningen till att bruksanläggningen idag är helt intakt. Till och med de ursprungliga "kavelbroarna" som lades ut för att underlätta transporterna över myrarna ligger kvar. Bruksområdet är uppskattningsvis 200 meter långt och 100 meter brett och ligger alldeles intill Moåns strand. Runt omkring anläggningen har forskarna hittat slagg och kol och nere vid Moån finns resterna av ett dammbygge som härstammar från den tid då man dämde upp älven för att leda vattnet längs diken som gick runt åkermarken och vattnades således på detta sätt. Fortfarande kan man också skönja vägen som gick mellan bruket och gruvorna. Skulle det visa sig att fyndigheten härstammar från tidigt 1600-tal, är fyndet mycket värdefullt. För då är det här och inte i Nasafjäll som exploateringen av Norrlands malmfyndigheter började. Fyndigheten ligger mellan Moån och Bodträsk längs Moåälven cirka fem kilometer från Bodträsk.

Moåns historia

Källa: Kalixbygdens byaråd.

Moåns kopparbruk, 1600–1700
Ett kopparbruk från 1600-talet. Platsen är mycket otillgänglig, vilket är den troliga anledningen till att bruksanläggningen idag är helt intakt. Till och med de ursprungliga "kavelbroarna" som lades ut för att underlätta transporterna över myrarna ligger kvar. 
Bruksområdet är uppskattningsvis 200 meter långt och 100 meter brett och ligger alldeles intill Moåns strand. 
Runt omkring anläggningen har forskarna hittat slagg och kol och nere vid Moån finns resterna av ett dammbygge som härstammar från den tid då man dämde upp älven för att leda vattnet längs diken som gick runt åkermarken och vattnades således på detta sätt.
Fortfarande kan man också skönja vägen som gick mellan bruket och gruvorna.

Fyndigheten ligger mellan Moån och Bodträsk längs Moåälven cirka fem kilometer från Bodträsk. Sommartid ordnar man visningar av fyndigheten.

Namn och läge, 1804–1999

Moån är beläget mellan Granån och Hömyrfors. Moån upptogs enligt jordeboken som nybygge enligt en resolution från den 7 januari 1804. Namnet är hämtat från vattendraget Moån eller Moåälven som är ett biflöde till Korpikån.

På finska heter Moälven "Muhojoki" och dess källflöde Storträsk heter "Muhojärvi". Namnet kan därför antas härstamma från markförhållandet kring Storträsket med den finska förleden "muho" som utgångspunkt (sumpig mark, lös jord och så vidare).

Förste nybyggaren, 1805–1920
Moåns förste nybyggare var Nils Ersson Sandin, han kom från Sangis och byggde sitt nybygge vid "Petkalln" omkring år 1805, och bodde ensam tills han gifte sig med Maria Andersdotter från Björkfors, år 1818. De fick 10 barn som överlevde de första fattiga åren.

Telefonen, 1930–1940
Telefonen kom till Moån i slutet av 1930 eller början av 1940-talet.

Moåns bönhus, 1948–1991
Efter att skolundervisningen upphört 1948 stod skolan för det mesta tom. Dock fick man av kommunen lov att använda den som gudstjänstlokal, som sådan hade den även fungerat tidigare.

Lokalen var i så dåligt skick att gudstjänsterna flyttades till Åströms gård. Men i längden var det ohållbart att hålla gudstjänsterna i hemmen. Man behövde en samlingslokal.

Moån, Empoberget och Hömyrfors utgör sedan urminnes tider ett så kallat gravölslag och det var naturligt att man fortsatte att samarbeta i den här frågan. Yngve Åström och John Bergström var drivande krafter för att få till stånd en lösning av lokalfrågan.

Representanter från de tre byarna gjorde en framställan till kommunen där man bad om att få ta över skolbyggnaden. 
År 1957 bildades en bygdegårdsförening och därmed hade Moån med kringliggande byar fått en samlingslokal. År 1958 gjordes en behövlig renovering med ett bidrag från kommunen med 5 000 kronor som försäljning av ägarandelar, arbetet gjordes med hjälp av frivilliga arbetsinsatser. Även material skänktes av bybor. 
Ommålning gjordes år 1991 och lokalen har även handikappanpassats med en ramp. Nu hålls alla typer av möten där som rör byarna, gudstjänst hålls två gånger per år.

Myrdalens historia

Källa: Myrdalen.com.

Sänkmyran anlades som kronobygge med 25 års skattefrihet efter resolution (beslut) 1 augusti år 1800. Sänkmyran hade två gårdar år 1871.

Nybyggare, 1824
Av Anders Öberg och Chatarina Olofsdotters 15 barn boende i Hällfors begav sig två bröder till Myrdalen som nybyggare runt år 1824. Historien berättar att de en vacker vårkväll kom till dalen, och la sig att vila under en yvig gran. På morgonen började de resonera att de skulle söka tillstånd att få bygga och bo i Myrdalen, som de nu började kalla stället. De bodde till en början under den omtalade granen. Under tiden började de bygga sig en liten stuga, som såg ut som en lada.

Stormyrsten ligger 23 kilometer från Kalix, intill Sangisälvens östra sida. Närmaste busshållplats ligger – 2,5 kilometer bort – i Björkfors, dit det går bussar under vardagar och söndagar.

Byn består av en handfull gårdar. Barn i Stormyrsten går skola i Kalix eller Sangis.

Den intilliggande Stormyran har bidragit till byanamnet. Stormyrsten ingår i Björkforsbygden, som är ett samlingsnamn för alla kringliggande småbyar.

Sänkmyrans historia

Källa: "Projektinventering av gamla byggnader i Kalix kommun" av Johan Hasselberg.

Sänkmyran anlades som kronobygge med 25 års skattefrihet efter resolution (beslut) 1 augusti år 1800. Sänkmyran hade två gårdar år 1871.

Skola, 1877–1980
Sänkmyran fick ambulerande småskola år 1877. På 1890-talet ambulerade skolan mellan Sänkmyran, Granån, Moån, Björkfors och Hömyrfors. Sänkmyran tillhörde samma läsrote år 1897 som Granån, Hällfors och Björkfors. 

Den nya roteindelningen från 1908 innebar att Sänkmyran bildade läsrote tillsammans med Axelsvik. Denna skola upphörde efter vårterminen 1910 på grund av ny roteindelning.
Det dröjde till höstterminen 1911 innan Sänkmyran återfick skola. Denna gång var det en mindre ambulerande folkskola som flyttade mellan Sänkmyran och Bodträsk.
När skolan i Sänkmyran lades ned fick barnen gå i skolan i Granån. Från 1950- talet och en bit in på 1980- talet användes före detta skolhuset som bostad. På 90-talet renoverades huset och tillbyggdes med en farstudel.

Väg, 1935–1940
Vägen mellan Sänkmyran och Granån började byggas 1935. Till att börja med var standarden låg och byborna fick själva svara för underhållet av vägen och bron över Korpikån.