Nyborg

Nyborg ligger en mil från Kalix, på Kalixälvens västra sida. Tillgång till matbutik och möjlighet till busstrafik finns. Här bor kring 820 personer.

Barn i Nyborg går F-6 skola i Ytterbyn. De som bor här njuter framför allt av tillgången till naturen.

Läs mer på hembygdsföreningens Facebooksida och på dess hemsida.

Skäl att besöka Nyborg!

Byträsket- Rikt bestånd av finnmyrtel (Chamaedphne calyclata)Högt naturvärde. 

Inre Gölen - Botanisk mycket värdefull vik, Mycket högt naturvärde. 

Ytterfjärden- Arrasfjärden - Lättillgängligt fågelområde.

Småbåtshamnar - Marahamn, Revet och Slussen.

Skoterspår – 6 mil

Hembygdsgård

Skidspår - 2,3 kilometer (enkel väg). Elljuset tänder brukarna själva genom en timer vid elljusspårets början. Start vid bandyplan.

Nyborgs historia

Källor: Kalixbyar.se, "Ytterbyboken" av K Ekholm samt "Tro, hopp och frihet" av E Lundbäck.

Skola, 1846–1970
1846 beslutar den första skolstyrelsen att ha en ambulerande skola på vintern i stället för den fasta i kyrkstaden på grund av de stora avstånden. Den ambulerande skolan skulle flytta mellan de åtta skolrotarna. Ytterbyn, Storön, Ryssbält och Pålänge blev skolroten nummer sju.

Det dröjde tre år innan undervisningen kom i gång eftersom det var svårt att få tag på lärare som stannade. 

För Ytterbyns del hade de undervisning höstterminen 1856 och följande tre terminer. Skolan kom tillbaka med några års mellanrum. 1874 byggdes den gamla skolan som i dag har blivit bagarstuga och vävstuga. 1891 inrättades den första fasta skolan. 

Nyborg fick sin ambulerande skola 1877 och på samma sätt som för Ytterbyn kom den tillbaka med några års mellanrum. Den första fasta skolan i Nyborg kom 1891 och folkskolan 1913.
Då barnantalet hela tiden steg blev det dags för en nytt skolhus. År 1906 invigdes de nya lokalerna, dessa var i bruk fram till 1950-talet då den nioåriga grundskolan infördes. 1953 infördes det "nya" högstadiet i Kalix, 1970 flyttades högstadiet till Manhemsskolan i Kalix.

Utgrävningar, 1903 - 1930
De första utgrävningarna startades 1903 för att utdika myrmark i Ängesviken i Ytterbyn. Utgrävningen som tog flera år följdes av utgrävningar på Skoglandet, Geviken, Strömträsket, Strömsmyran, Strömmen och till sist Vallmyran som grävdes ut 1930.

Väckelserörelsen, 1800–1900
Under senare delen av 1800-talet spreds sig väckelserörelsen över hela Sverige, trots att det var straffbart att hålla dessa möten. På 1850-talet nådde väckelserörelsen Nyborg och Ytterbyn. Mötena hölls till att börja med i hemmen. Då skaran till väckelserörelsen växte snabbt blev köken för trånga och vid 1870-talet bedrevs rörelsen i skolans lokaler. Deltagarantalet växte så att även skolan blev på tok för liten. Vid det här laget hade olika grenar av väckelserörelsens bibeltolkningar vuxit fram.

Bönhuset, 1870–1931
1898 kallades alla intresserade bybor till möte om att bygga ett bönhus.
Bönhusföreningen bildades med en styrelse, som utgjordes av åtta personer från missionsförsamlingen och EFS. Samtliga var eniga om att huset skulle byggas.
1901 brädfodrades bönhuset och utsidan målades. 
1931 upplöstes bönhusföreningen och Kalix missionsförsamling tog över fastigheten, året därpå byggdes en ny del till.

Læstadianismen, 1898 - 1970
Læstadianismen är ett resultat av prästen Lars Levi Laestadius livsmoral, där han lär ha sagt
"Så länge min granne svälter, ska det inte finnas några gardiner i mitt hem".
Predikningarna som var kraftfulla riktade sig ofta mot tjuveri och alkohol, medan klädsel och livsföring var enkel. Kanske var det därför som rörelsen fick så stor spridning. Redan i början vid starten i Nyborg/Ytterbyn 1898 fanns det cirka 100 medlemmar.
1898 byggdes Læstadianernas Betesda i Ytterbyn, 1970 renoverades huset och en tillbyggnad gjordes.

EFS, 1900 - 1983
EFS är liksom Laestadianerna kvar inom den Svenska kyrkan. 1933 invigdes deras kapell i Ytterbyn. Byggnaden rustades 1983 och den största salen rymmer 150 sittande.

Missionsförsamlingen, 1906 - 1952
1906 valdes en besökskommitté som skulle besöka fattiga och behövande.

1906 bildades en sångkör av ungdomar, kören kompletterades senare med instrument. De turnerade runt omkring och spred sin musik och glädje. Ungdomar från kören hade även hand om söndagsskolan, både i Ytterbyn och något senare på Vallen och i Börjelsbyn.

1924 bildades en juniorverksamhet. 

1945 startades scoutverksamheter, till en början med V.P-kåren och sedan V.F-kåren (Våra Pojkar, Våra Flickor). Intresset från ungdomarna och barnen var så stort att det byggdes ett sommarhem på Mattholmen som invigdes 1952.

Post, 1700–1930
På 1700- talet beordrades postbuden att rida ut posten. Då folkmängden i Nyborg och Ytterbyn hade vuxit till cirka 1200 invånare, ville byborna ha ett postkontor i byn. Poststationen öppnades 1898. Nyborg var poststationens namn fram till Maj 1930 då det byttes ut till Kalix-Nyborg. 

Färjan på älven, 1800–1930
För att ta sig till Kalix fanns en färja som tog folk och fä över älven. Till att börja med var den handrodd med en färjkarl som stod i aktern för att hålla rätt kurs, vilket inte var en lätt uppgift, med tanke på strömmarna. Årorna byttes så småningom ut mot en vajer som färjkarlen drog för hand med hjälp av de åkande. På 1920-talet modifierades den handdrivande vajern med en motor. Färjan användes fram till 1930.

Telefon, 1912 - 1940
Den första telefonstationen var hos predikanten Nils Olof Wennström 1912. De två första åren fanns det tre abonnenter. 1915 tillkom en abonnent i Ryssbält och en i Storön, 1919 kom handlaren Sofia Nyman till. Efter tio år flyttades stationen till ångbåtsskepparen Abraham Wennström där blev den kvar tills den blev automatiserad.
Vid 30-talets slut hade antalet telefonabonnenter ökat till cirka 600 stycken.

Vägar och båttrafik, 1918 - 1950
Den första "riktiga" vägen byggdes under första världskriget och var klar 1918. Den nya vägen byggdes även för motordrivna fordon. Före det fanns det en kärrväg som vissa tider under året kunde vara så lerig att vagnarna sjönk ned till navet av hjulet. 

Vintertid fanns det vintervägar som bland annat gick över Vallmyran till Vallen och sedan över isen in till Kalix. Sommartid gick vägen från Innanlandet över Mon, Vallen och Dalaheden fram till färjan som sedan gick till Kalix. Ångbåten gick regelbundet in till Kalix via bland annat Nordanskär, Karlsborg, Risön, Näsbyn.

Elektricitet, 1920 - 1968
Ett antal bönder tecknade 1919 avtal med Pålänges Elektriska Kraftbolag, och bildade en belysningsförening. Denna bekostade ledningarna i byn, och i februari 1921 slogs strömmen på.

Från 1924 köptes strömmen av Kalix Vattenfall, och 1968 övertog Vattenfall all elförsörjning av byn.

Näringar, 1500–1900
Fram till att sågen kom till Nyborg hade jordbruket varit den största och viktigaste näringen. På marken som troligen var frodig, odlades korn men även havre och råg. Till djurfoder togs myrhöet från naturängarna och förvarades i lador, som vi än i dag kan se spår av.

Även om jordbruket var den viktigaste näringen så utgjorde fisket ett bra komplement. Fisket var både nödvändigt och en avkoppling från det strävsamma livet.

Jakten som kunde ge värdefull kosttillskott och omväxling i maten skedde först med båge. Det var främst småvilt som jagades och det var en hel del arbete innan det gav något resultat. Allt eftersom tiden gick utvecklades vapnen till snaror och flakar.

Under andra hälften av 1800-talet började samhället förändras. Industrin kom och med den ett annat sätt att leva.

Här nedan följer en lista på olika företagare som finns/funnits i Ytterbyn, Nyborg och Målsön.
1875 Billow Kalix Ångsågs AB bildas
1875 Första affären ägs av sågverket 1875-1900
1878 Sven & Emma Svensson div. handel 1878-1895
1890 Rutströms affär med livsmedel, tyg, skor mm 1890-
1895 Kooperativet Hoppet övertar Emma Svenssons affär
1898 August Jonsson Poststationsföreståndare och affärsinnehavare
1899 David A Bergström öppnar egen affär med namnet P.U. Bergströms
1902 Oskar Westin div.handel 1902-1917
1913 E.A. Rönnbäcks skeppshandel 1913-1927
1917 Sofia Nyman övertar Oskar Westins affär 1917-1941
1918 P.U. Bergström utvidgar till ett slakteri
1919 P.U. Bergströms öppnar filial
1920 P.U. Bergströms öppnar fiskförvaring 1920-1928
1923 Kooperativet Redlighet öppnade affär i Nyborg
1923 Ytterbyns träförädling bildas. Den drivs fram till 1953 då Emil Lundbäck köper företaget och flyttar det till Påläng
1924 E.A. Rönnbäcks filial -1926
1925 Lundbäcks snickeri startas av bröderna "Fritofsbröderna" 1925-1977
1927 Axel Bergström köper sin första lastbil
1931 Axel Bergström åtar sig att ploga vägen mellan Ytterbyn och Kalix
1932 Albin Pettersson bygger en smedja och går en svetskurs i Stockholm
1934 Den första traktorn kommer till byn
1934 Konsum till Ytterbyn i Inigården
1934 Uno Wikström startar upp båtbyggeri
1935 Axel Bergströms taxikörningar 1935-1946
1936 Albin Pettersson gör sin första panna
1939 Karl Ekholm köper Piteå Kardfabriks alla maskiner.
1940 Albin Pettersson tar patent på sin panna och verksamheten växer fort med ett 40-tal anställda 1945
1941 Helge Larsson övertar Sofia Nymans affär
1944 Ny Konsumaffär i Ytterbyn invid Inigården
1946 Andelstvättstugan tas i bruk
1948 Karl Ekholm startar upp en handsktillverkning som avslutas 1965 då skotillverkningen tar över, företaget säljs 1980 till en bybo
1957 Bengt & Ingemar Olofsson köper lastbil med trafiktillstånd

Ångsågen, 1875–1879
År 1875 bildades Billow Kalix Ångsågs AB, eller "Nya bolaget", för att hålla ett bra pris till skogsägarna. Efter noga planering köpte Per Johan Ekholm området Vikströmsbacken som låg mellan Målsön och Ytterbyn. 1852 fanns det två små gårdar där. Där byggdes ett sexramigt ångsågsverk. Området växte fort och fick namnet Nyborg. På sågverket framställdes trävaror, spink och träkol.

Ångsågen som hade en stor konkurrent i Bergman - Hummel & Co, som vid en del tillfällen gick till handgripligheter. 1879 gick Kalix Ångsåg i konkurs.

Kurorten Nordanskär, 1886–1918
1886 grundade J. August Bergman Sveriges nordligaste bad- och kurort på ön Nordanskär. Redan samma år sattes bygget i gång med vägarbete, stenhuggare, byggjobbare, murare, målare, smeder, plåtslagare, tapetserare. På ön fanns en kyrka, 12 villor för besökare, drängstuga, badhus med varmt och kallt vatten, telefon, daglig postväska, hotell, festivalvåning, gillestuga, tennisplan, rodd- och seglingsbåtar, en läkarbostad till Dr. P. Poholman. Förutom det erbjöds gästerna mot ersättning gyttjebad, karbad, massage och elektricitet.

Badgästerna som kunde komma ända från Stockholm kom med någon av de ångbåtar som dagligen gick från Haparanda eller Luleå.
Till Nordanskär kom folk för att koppla av eller kurera sig från olika sjukdomar. Lungsotsjuka togs ej emot. 1918 såldes allt på auktion. Flera av villorna hamnade i Luleå. Kyrkan flyttades till Björkfors.

Byadelar

Klicka på en byadel för att läsa mer om den!

Vy över Yterbyn.

Ytterbyn ligger drygt 8 kilometer från Kalix mot havet. Möjlighet till busstrafik finns under vardagar antingen hållplats vid skolan eller i Nyborg, en kilometer bort. Sträckan trafikeras av länstrafik och även lokaltrafik, med två kvällsturer.

Utan bil tar du dig även till och från byn via Klaravägen, en belyst gång- och cykelväg in till Kalix. På Ytterbyns skola går barn från förskoleklass till årskurs 6. De som bor här njuter av närheten till skärgården, som innebär rekreation och avslappning i kontrast mot dagens höga levnadstempo.

Läs mer på byaföreningens hemsida och Facebooksida.

Skäl att besöka Ytterbyn

Rester av sågverk, bland annat Nyborgs såg.
Rest av damm för reglering av vattenhöjd för översilning av ängsmark
Stor hamn för fritidsbåtar, Marahamn.

Ytterbyns historia

Ytterbyn har varit befolkad sedan 1300-talet. Namnet Ytterbyn har sitt namn efter platsen där den ligger, längst ut på Kalixälvens västra sida. Nyborg är ett nytt namn som kom till i samband med att sågen startades 1875.

        
  • Skapad: 2017-08-02
  • Senast ändrad: 2017-10-18
  • Sidansvarig: Webmaster