Börjelsbyn

Börjelsbyn ligger tolv kilometer från Kalix. Möjlighet till busstrafik under skoldagar finns morgon och eftermiddag. Här bor nära 60 personer.

Barn i Börjelsbyn går skola i Kalix. Det här är byn där man satsar på ungdomarna och på så sätt skapar framtidstro.

Skäl att besöka Börjelsbyn

Grönsaksodling på stora fält, Öbergs.

Börjelsbyns historia

Fornlämningar, 500 före Kristus–1793
Vid Krokträsket finns några husgrunder och gropar som markerar platsen där en fäbod legat. Fäboden tillhörde Rian och finns markerad på en karta från 1793. På en höjd väster om sjön Börjelsbyn–Holmträsk finns ett antal forntida gravar. Gravarna ligger på 70-meters nivån och är utmärkta genom stensättningar med en diameter av 2,5–4 meter. Vid Bergträsket nordost om bebyggelsen ligger lämningar av en stenålders-boplats. En fornlämning av ett sameviste finns beläget på östsluttningen av Stormiddagsberget. Lämningen består av en stenring med fyra meters diameter och med eldstaden i mitten. I byns västra del på 40-metersnivån ligger ett 50-tal kokgropar på Rånis–Myrhedens västsluttning. Groparnas ålder beräknas till cirka 2 500 år och har troligtvis använts för urkokning av tran från sälspäck. 

Första omnämnandet, 1539–1540
Byns ålder är svår att fastställa, men enligt skattelängden från år 1539 består byn av 8 hemman som tillsammans skattar för en åkerareal motsvarande 24 tunnors utsäde.

Byanamnet, 1539–1561
Byanamnet skrevs År 1539 Byrilsbyn, 1543 Byrillsbyn och Börilsbynn, 1561 Byrgelsbyn.
Med åren har namnet omvandlats, men tros bygga på det gamla personnamnet Berill.

Vägar, 1733–1935
1736 inrättades ett gästgiveri för resande i Börjelsbyn vintertid. Vintervägen nyttjades fram till 1830-talet.

Kapten A A Raab som i militärt syfte på 1820-talet gjorde en kartläggning av sockenvägarna, beskriver en gång- och ridstig som går från Kalix kyrkby å östra sidan älven upp till Kamlunge och därifrån vidare till Yttermorjärv.

På 1850-talet byggdes kärrväg på älvens östra sida med sträckning motsvarande ovan nämnda stig. Vägen byggdes för att ansluta till den år 1852 byggda vägen mellan Töre och Överkalix.

När biltrafiken kom igång på 1920-talet var trafik möjlig endast sommartid. Plogning av vägen var inte vanlig annat än på riksvägen på älvens västra sida. Vanligast var att man körde ovanpå snön allt eftersom, även om bönderna försökte jämna ut snön med en hästdragen träplog.

På 1930-talet förbättrades vägen och omkring 1935 började vägen maskin-plogas.

Kvarn och spik, 1871–1953
När kvarnen uppfördes är svårt att fastställa, men år 1871 uppges att det fanns en mjölkvarn med två par stenar en bit uppströms Båtbäcken. Kvarnen nyttjades fram till 1920.
I kvarnhuset installerades i slutet av 1800-talet en "spilk" som användes för tillverkning av takstickor. Man tog med färdigkapade träknubbar som spilkades i maskinen. Detta utfördes på våren när virket var rått. Spilkmaskinen, som ägdes av Lars-Albert Brännvall och Wilhelm Andersson, var i bruk till 1940-talet och nedmonterades 1953 i samband med att vägverket rev bron över bäcken och ersatte den med en vägtrumma.

Skollokaler, 1888–1933
Till en början bedrevs undervisningen i inhyrda privata lokaler.

1888 lade byasonen och skolrådsledamoten Lars Olof Karlsson (senare riksdagsman) fram ett förslag om skolbyggnad i byn. Förslaget godkändes och byggnaden stod färdig cirka 1890.

Omkring 1920 utbyggdes skolan och ytterligare ett våningsplan tillkom. 

Uppvärmningen av fastigheten utgjordes från 1933 av panna med vattenburen värme.

Fisket, 1896–1977
Laxfisket i Börjelsbyn har gamla anor och räknades som ett av de mer lönsamma av de fasta fiskena i älven. 

Efter försäljningen av rätten till det fasta fisket har laxfisket bedrivits med så kallade flytnät fram till slutet av 1920-talet.

Fiske med not har också en lång tradition i Börjelsbyn. Notdragningens fångster är beroende av älvens vattenstånd och noten dras i de sel som bildats nedanför forsen. Notdragning utförs ännu sommartid på kvällarna om förhållandena är gynnsamma.

Sågen, 1978–1942
En vattendriven såg uppfördes år 1918 vid Båtbäcken. Sågningen utfördes på våren när tillgången på vatten var god. Kvällen innan man skulle såga stängdes dammluckorna i Byträsket. Till största delen var det legosågning som förekom, det vill säga man tog dit eget timmer som man fick uppsågat mot en avgift.

Sågningen upphörde 1936 på grund av att sågplatsen var tungarbetad och att det kom en eldriven cirkelsåg till byn. Många av husen i byn är byggda av virke från den vattendrivna sågen. Sågen brann ned 1942.

Bönhus, 1920–1975
Missionsförbundet uppförde ett bönhus i byn i början av 1920-talet.

I mitten av 1940-talet uppförde pingstvännerna en egen lokal. På grund av minskad verksamhet såldes möteslokalen 1978 till Kalix församlingskrets. I samband med köpet renoverades fastigheten.

Missionsförbundets bönhus som uppfördes i början av 1920-talet brann ned på vårvintern 1945. Byggnaden hade dessförinnan också nyttjats som bespisningslokal för skolbarnen. 

1955 överläts den gamla bönhustomten till byn, som kort därefter inköpte en militärbarack och uppförde en ny samlingslokal för byn, där även Missionsförbundet kunde hålla sin möten. På grund av minskade aktiviteter revs byggnaden 1975.

Byns gemensamma aktiviteter bedrivs numera i det kvarvarande bönhuset.

Skolbranden, 1952–1958
Skoltakets ytbeläggning bestod av takstickor som var i dåligt skick. Vid en brandskyddsinspektion i maj 1952 noterades det att det fanns stora springor i takspånet och att det vid varmt och torrt väder rullade ihop sig och därmed bildades det farliga uppsamlingsställen, där gnistor kunde antända fastigheten. Byte av yttertak rekommenderades, men utfördes ej.

Den 9 maj 1954 brann skolan ned. Enligt utredningen uppges orsaken till eldsvådan vara det dåliga spåntaket i kombination med att det eldades i järnspisen i en av lägenheterna den aktuella dagen.
Efter branden bedrevs undervisningen inhyrd för småskolans del hos Hilding Pettersson och för folkskolan hos Helga Wäppling. Viss undervisningen pågick till och med våren 1958. Därefter överfördes alla barn till Gammelgårdens skola.

Årets bygd, 2016
Motiveringen: ”Börjelsbyn har under året satsat på och med byns ungdomar för att få en positiv känsla i byn. Det har gjorts genom att lyssna på ungdomarna och ta tillvara deras idéer för utveckling av det gamla bönhuset. Ungdomarna själva har målat och inrett sitt eget ungdomsrum i bönhuset. En satsning med och för byns egna ungdomar som skapar framtidstro för byn och dess ungdomar och överensstämmer väl med kriterierna för Årets by.”

        
  • Skapad: 2017-08-02
  • Senast ändrad: 2017-10-18
  • Sidansvarig: Webmaster