Månsbyn

Månsbyn är en historisk by och ligger längs Kalix älvs västra strand, åtta kilometer sydväst om Kalix invid E4. Tillgång till busstrafik veckans alla dagar och det finns även en gång/cykelväg in till Kalix. I Månsbyn och Småkvarn bor idag 175 personer.

Barn i Månsbyn går F-6 skola på Innanbäcken. Månsbyborna kan skryta om god livskvalitet med gemenskap och aktiviteter intill skog och vatten. Hit lockar vinterfisket på sik långväga gäster.

Skäl att besöka Månsbyn

Minnesplatsen. Ganska exakt på den plats där generalen Hans Henrik Gripenberg år 1809 samlade sina underlydande chefer och gick igenom förutsättningarna för det dåvarande "Finska kriget". Det hela resulterade i en kapitulation, "Konventionen i Kalix". 1809 års konvention, kapitulationen med Ryssland, skrevs bland annat under här i Månsbyn. Och ryska trupper kunde marschera vidare in i Sverige. Minnestavlan som kom till vid 200-årsminnet år 2009 lockar en hel del besökare.

Här finns också en visuell utställning från ett gammalt fort från första världskriget och laxfiskeepoken, ett ljuster, ett ankare och en tavla över den så kallade kolklängden.
Storbergets topp, ”Höstöppon”. Härifrån har man en vidunderlig utsikt över vår vackra bygd och Kalixälven. Det finns gångväg hit från vändslingan vid E4. Här fanns också tidigare ett militär fort som är plomberat idag.

Kalixälven passerar genom ett naturskönt område i Månsbyn, vilket nyttjas flitigt för fiske, rekreation och utflykter. Det är främst vinterfisket av sik som är populärt. Här finns vindskydd, grillplats och toalett. Fiskekort gällande älvområdet löses vid fiskeplatsen, vindskjulet. Här arrangeras årligen Nationalälvdagen i augusti, då man tillika firar det fritt strömmande vattnet.

Karsinaholmen i Månsbyn. Redskapsboden på ”Jönsholmen” eller i folkmun ”Karsinaholmen” är en lämning från laxfiskeepoken med fasta redskap. Stugan har restaurerats och står öppen för allmänheten året om. Här finns en grillplats på toppen av holmen. Denna pärla mitt i älven har blivit ett omtyckt utflyktsmål.

Dansarhällan är ett annat populärt utflyktsmål i Månsbyn. Stigen till Dansarhällan är röjd. Ta Hedenvägen upp till Tingvallas och bakom uthuset Åkvists pekar en skylt ut vägen. Det är cirka 200 meter från skylten upp till Dansarhällan. 

Storträsket mellan Månsbyn och Påläng är också ett utflyktsmål. Här kan man fiska abborre och gädda. Här finns några fritidshus och dagskidspår om vintern.

Månsbyns historia

Källor: Kalixbyar.se, "Vägar inom Norrbottens län" av Gunnar Hoppe, "Geograghica" från Appelbergs Boktryckeri AB, "Kalix Del 2. Socken och kummun" av Åke Hermansson, Landsarkivet i Uppsala, "Lax ock laxfiske i Norrbottens Län" av  Nils Rosen, "Folkskolan i Kalix och Töre 1842-1942". av Melvin Bergman, "Inventering av skolor och samlingslokaler" av Johan Hasselberg, "Elektrifiering i Kalix kommun" av Arne Rönnbäck, "Karsinapata i Månsbyn" av Roger Melin, "Post I Norr" samt "Karta öfver Neder-Kalix Härad af 1871" upprättad vid Ekonomiska Kartverket AB Tryckeri i Luleå 1872 .

Månsbyn på 1930-talet. Foto: kalixbilder.se.

Första omnämnandet, 1539–1619
Byns ålder är svår att fastställa men
1539 finns byn med i skattelängderna under namnet Karmasmansbyn
1543 skriver man Karmansbyn 
1547 Karmansby. 
Namnet är troligen sprunget ur ett gammalt norskt personnamn Karlman. Byanamnet har senare omtolkats till Månsbyn. Bynamnet Månsbyn uppträder första gången i skrift år 1619.

Utveckling, 1543–1968
År 1543 bestod byn av åtta hemman. Utvecklingen av byn gick långsamt. 
År 1725 hade antalet hemman ökat till ett tiotal. Därefter gick utvecklingen något fortare och år 1871 bestod byn av 27 hemman, 2 soldattorp och 18 backstugor. 
Mellan åren 1958-1968 var antalet hushåll i byn cirka 75.

Fornlämningar
Vid Reträskheden – väster om Månsbyn – finns cirka 30 boplatsgropar. 

Vid Långtjärnen – nordväst om Månsbyn – finns lämningar av en stenåldersboplats med en beräknad ålder av cirka 2000-4000 år.

Kapitulationen i Månsbyn, 1809–2009
Kapitulationsfördraget i kriget mellan Ryssland och de svensk-finska trupperna undertecknades i Månsbyn, året var 1809. År 2009 uppmärksammades märkesåret 1809 med en minnestavla som finns uppsatt på älvsidan av E4.

Månsbyns skola, 1852–1969
1852 eller 1854 bedrevs den första skolundervisningen i Månsbyn, då den flyttande folkskolan kom på besök. Nästa gång återkom skolan höstterminen 1861. Efter tillkomsten av den ambulerande småskolan år 1864, fick byn besök vårterminerna 1865, -66, -69. Vinterterminen 1871 och vårterminerna 1872, -75, -77, -78, -79 samt vinter och vårterminen 1880.

1874 hyrdes en lokal, som anpassades för skolverksamheten.

1894 blev skolan fast mindre folkskola och 1917 fast folkskola. 

1922 transporterades en timrad byggnad som tillhört militären från Övermorjärv till Månsbyn. Ett övre plan tillbyggdes denna. Småskolan höll till på nedre planet, mellan- och folkskolan på övre planet.

Hösten 1962 flyttades årskurserna 4-6 till Innanbäckens skola. Sommaren 1963 lades skolan ned och samtliga elever hänvisades till skolan i Innanbäcken. Efter nedläggningen nyttjades skolan ett antal år som samlingslokal och man behöll även vandringsbiblioteket. Skolhuset bedömdes vara i dåligt skick och revs 1969. En intilliggande lärarbostaden renoverades och såldes. Byggnaden med tillhörande uthus står kvar än idag.

Årets bygd, 2006
Månsbyns byautvecklingsförening bildades 1996, och arbetar för utveckling av byn tillsammans med alla byinvånare och aktiva föreningar. Månsbyn utsågs av Kalix kommun till årets bygd 2006 med motiveringen: "Månsbyn har genom stor egen ideell insats ordnat en samlingslokal. Byn har en fixar-Erik, som hjälper till i byn. På byns vatten finns ett mycket uppskattat vinterfiske efter sik. Byn ordnar trivselarrangemang som midsommarfirande och även en välbesökt pimpeltävling. Den upprustade vedeldade stugan på Karsinaholmen utgör ett vackert blickfång och besöks av både bybor och fiskare under vintersäsongen".

Måns Zelmerlöw, 2017
2017 utsågs artisten och programledaren Måns Zelmerlöw till hedersmedlem i Månsbyn.

Religion, 1901–1994
I Kalixområdet hade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen många sympatisörer, men någon organisation kom ej igång förrän 1901. 

1923 byggdes ett bönhus i Månsbyn.

1950 övertogs bönhuset, för en summa av 8 000 kronor av Pingstförsamlingen. 

1951 renoverades byggnaden och el drogs in.

1993-94 upprustades byggnaden nästa gång, då tillkom ett rum på övervåningen och vatten och avlopp installerades.

2005 såldes huset till byaföreningen Månsbyns Framtid för 125 000 kronor.

Vägar, 1400–1970
Nordanstigen – som från början var en rid- och gångstig – passerade troligen Månsbyn redan på 1400-talet. Stigen anpassades så småningom för kärrtransporter och omdöptes till Kustvägen. Vägen försågs med milstenar år 1663. En av de äldsta bevarade svenska milstenarna finns inmurad i väggen i Kalixkyrkans vapenhus. En milsten med senare datering från Månsbyn finns i Kalix museums samling. Kustvägen anges som farbar med hjulfordon efter hela Norrbottenskusten år 1690. Fram till 1910-talet gick nämnda väg från Töre på södra sidan av berget Klinten, över Målsbäcken och fram till Åkroken. Från Åkroken gick vägen sedan genom Månsbyn och ned till Innanbäcken.

Delar av den gamla kustvägen är idag en omtyckt promenadväg för Månsby och Stråkanäsborna. Ringvägen genom byn anlades 1970.

Brobygge över Kalixälven vid Månsbyns gästgiveri debatterades år 1878, men en bro byggdes först år 1931 och då vid färjestället nedanför Kalix kyrka.

1942 byggde militären en hängbro i trä vid Åkroken som sammanband kustvägen med vägen på östra sidan av älven. Den var då nordens längsta hängbro. Omkring 1970 ersattes hängbron med dagens betongbro.

Älvens vatten har sommartid nyttjats som vattenväg och älvens vinterisar har nyttjats för transporter ända in på 1900-talet.

Cirka 1915 påbörjades personbilstrafik mellan Kalix och Luleå. En tur från Kalix på morgonen och en åter till Kalix på kvällen. Byns första privatbil, en Dodge, inköptes 1945 av Helmer Henriksson.

Post, 1640–1947
Länets första postföringslinje som tillkom i början av 1640-talet gick längs kustvägen och kom därmed att passera Månsbyn. Postväxling kunde från början göras vid postförarbytesstationen i Stråkanäs. Turen gick en gång per vecka och utfördes uteslutande av ridande bud fram till mitten av 1700-talet.

Från år 1749 blev Månsby gästgiveri postförarbytes-station. Man började nu vintertid använda släde vid posttransporten och försök gjordes med två turer per vecka.

1832 fastställdes två turer per vecka och från och med 1874 daglig vintertur. Dagliga sommarturer infördes år 1885.

Gästgiveriet nyttjades som växlingsstation fram till omkring 1908 då byn fick lantbrevbäring

Juni 1967 fick Månsbyn lantbrevbäring som utgick från Kalix.

Telefon, 1907–1963
Byns första telefon installerades i Gästgiveriet 1907. Denna telefon som var tillgänglig för allmänheten var länge byns enda telefon.

Den 6 september 1932 fick byn sitt första abonnemang och därmed inrättades växelstation vid tidigare nämnda telefon. Växelstationen kom att finnas hos Sven och Anna Johansson fram till att växelstationen automatiserades i december 1963.

Elektricitet, 1918–1965
1918 startades en verksamhet med cirkelsåg i byn. Sågen drevs av en mobil ångmaskin som också drev en generator som gav byn ström. Uppgifter säger att kraftproduktionen troligen pågick till 1924. 

Månsby belysningsförening bildades 1926. Kraften kom från Pålängeå där man år 1920 uppfört ett vattendrivet kraftverk med två generatorer. Strömmen levererades av Pålänge Kraft AB. 

1952 upphörde Pålänge Kraft AB och statliga Vattenfall tog helt över. Månsby belysningsförening upphörde 1965.

Laxfiske i Månsbyn, 1930-tal. Foto: Okänd – kalixbilder.se.

Fiske, 1600–1870
Laxfiske bedrevs i Månsbyn från 1600-talet fram till slutet av 1960-talet. Fisket bedrevs i älvens strömfåra mellan Jönsholmen och fastlandet med en så kallad karsinapata. Fångstmängderna varierade genom åren och från början hårdsaltades laxen i tunnor, för att säljas på höstmarknaden. På 1880-talet införde major Rutberg från Gammelgården en ny konserveringsmetod som innebar att laxen lättsaltades och förvarades i iskällare. Rutberg var själv stor uppköpare av lax och största delen av fångsten såldes till Stockholm.
Runt sekelskiftet 1890–1910 var speciellt goda fångstår med uppåt 8 ton fångad lax.
Efterkrigstiden i slutet på 1940-talet och början på 1950-talet har också angetts som en gynnsam tid för laxfiske.
Fångsterna minskade successivt tills fisket blev till en förlustaffär, och verksamheten helt försvann i slutet av 1960-talet.

Jordbruk, 1694–1820
Som de flesta andra byar i området, har man haft sin utkomst ur jorden med jakt och fisket som binäringar. Jordbruksarbetet utfördes vanligen med spade fram till slutet av 1700-talet då hästen började användas i större utsträckning. Säden var basföda fram till 1820-talet då potatisen blev populär.

Månsbyns gästgiveri, 1702–1907
Det var myndigheterna som fastställde i vilka orter gästgiverier skulle inrättas. Gästgiverierna är föregångare till dagens hotell, och dessa utplacerades med jämna mellanrum för att erhålla lagom långa skjutssträckor. I skjutsstadgan fanns inskrivet att gästgivaren skulle föra dagbok över resande som stannade på gästgiveriet.

Första gästgivarförordningen utfärdades 1638. Bland de första gästgiverierna som inrättades här var Stråkanäs och Vånafjärden. Det blev senare fler. När Stråkanäs på 1730-talet blev fänriksboställe flyttades gästgiveriet till Månsbyn. Vid gästgiverierna erhölls mot betalning mat, husrum och skjuts åt de resande. Gästgiverierna fick brygga sitt eget brännvin att servera sina gäster. 

Första gästgiveriet i Månsbyn byggdes mitt i byn precis nedanför nuvarande E4. Hästhägnaden placerades ovanför kustlandsvägen. Gästgiveriet flyttades någon gång mellan 1793 och 1816 högre upp från älven, eftersom älvens vatten ibland vid vårfloden steg så högt att elden släcktes i spisar och kakelugnar. Än idag hittar man tegelstens-rester vid harvning där gästgiveriet låg.

Ena halvan av det flyttade gästgiveriet står fortfarande kvar på "nya" stället. Här undertecknades kapitulationen 1809. Den sista gästgivaren hette August Carlsson, och verkade i Månsbyn 1891–1907.

Skogsbruk, 1767 - 1918
Det finns vittnesbeskrivningar av skogsbruk i området från 1767. När ångkraften slog igenom i Norrbotten under den senare delen av 1800-talet startades nya sågverk i socknen. Detta gjorde att många bybor nu fick möjlighet till säsongsarbete med timmerflottning eller vid ångsågarna och dess utlastnings-hamnar. Hösten 1918 startades i Månsbyn en ångdriven cirkelsåg. Ångmaskinen drev även en generator som försåg byn med elektricitet.

Byadelar

Småkvarn ligger 10 kilometer nordväst om Kalix vid E4, och är en byadel av Månsbyn.
Tillgång till busstrafik med närliggande hållplats finns alla veckans dagar.

Det här är ett naturskönt område längs Kalixälvens västra strand som ligger precis där Kvarnbäcken mynnar ut i Kalixälven. Namnet kommer från de små skvaltkvarnar som en gång fanns i denna bäck.

Skäl att besöka Småkvarn

Naturskönt älvområde som nyttjas flitigt för fiske och utflykter.

Fiske – Främst vinterfiske av sik. Fiskekort löses i byn.

Småkvarns historia

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns inom hela byns område samt ner mot svedjan och Lillheden.

Rikligt fiske efter nejonöga eller så kallad ”Netting” förekom i den intilliggande forsen i Kalixälven.

        
  • Skapad: 2017-08-03
  • Senast ändrad: 2017-10-10
  • Sidansvarig: Webmaster