Barn i Kamlunge går skola i Kalix. Möjlighet till busstrafik finns under vardagar.

Skäl att besöka Kamlunge

Camping intill Kamlungeforsen - Alldeles på älvstranden ligger en liten camping vid den vackra, vilda Kamlungeforsen. Här finns tillgång till toalett och dusch, rent vatten, raststuga, eldstäder och vindskydd.

Fantastiskt fiske - Här fiskas än idag sik enligt traditionella metoder med not och håv. Detta är ett paradis för den som vill prova fiskelyckan, oavsett om man är proffs eller amatör. Läs mer om fiske på sidan Fiskeregler och fiskekort.

Promenadstigar och grillplatser - Här finns en rad olika promenadstigar genom skogen och på flera ställen finns också grillplatser, bord och bänkar. Här finns ingen officiell badstrand men på några ställen möjlighet att ta ett dopp.

Hembygdsgården - I moderna lokaler med all utrustning för sammanträden kan man boka in konferenser, fester och andra arrangemang. Servering av mat och kaffe kan ordnas.

Jakt - Jaktmöjligheter och en vacker jaktstuga med övernattningsmöjligheter.

Kamlunges historia

Källor: Kalixbygdens Byaråd samt "Inventering av skolor och samlingslokaler" av Johan Hasselberg.

Första omnämnandet, 1543 - 1714
Namnet stavades Kamlwhnge i jordeboken från 1543, då byn hade två gårdar. Man syftade på Kamlungen, Kalix älvs största forsvid utloppet ut Kamlungeträsket (stavat Kamlång träsk på en karta från 1714). Vissa tror att bynamnet kommer från det finska ordet "kampelunki", vilket betyder sned eller skev Kampelunki betyder fritt översatt "byn vid den sneda forsen", eftersom platsen fått sitt namn efter forsen och inte tvärt om.  Byn delades i två huvuddelar, "Inettbyn - den norra delen - inefter - uppåt älven", "Yttetbyn - utefter - neråt älven", invånarna kallades innergrannar och yttergrannar.

Gästgivargårdar och skjutshåll, 1700–1800
Har funnits på olika platser i byn och utanför under olika tidsperioder. En del av ett gästgiverihus finns kvar idag på "Heden". Byggd troligtvis i början av 1700-talet. Nedtaget någon gång på 1800-talet och transporterades till "Heden". Gästgiveriet var dessförinnan beläget på "Läggra".

Smedja och gälbjuteri, 1700 - 1900
Mycket tyder på att det redan under 1700-talet fanns gälbgjutare av släkten Gahm. Däremot vet man med bestämdhet, att den byggnad som varit smedja och gjuteri flyttades från byn lilla Lappträsk till Kamlunge – beläget 2,5 mil uppströms Kalixälven – omkring år 1850 av Nils Johan Gahm som var både smed och gjutare. Gjutkonsten har sålunda genom generationer överfört från far till son långt in på 1900-talet.

Forsrensning, 1824–1827
Åren 1824-1827 företogs forsrensning i Kamlunge och upp till Räktjärv. En platt sten finns fortfarande kvar efter denna tid, med initialerna G A v E (Gustav von Essen troligtvis). Denna sten är synlig endast vid extremt lågvatten på höstarna.

Postlinje, 1832–1977
Från 1832 kunde invånarna utväxla lösbrev och lösväskor via den postlinje som fanns på sträckan Kalix-Överkalix-Gällivare. 1896 inrättades poststation och samtidigt infördes lantbrevbäring från Kalix en gång i veckan.

Tjärväg, 1850–1920
Väl synlig än idag på Edet till Ässviken på västra sidan finns en tjärväg. Tjärdalar i byn var vanligt förekommande.

Skola, 1850–1928
1850 – flyttande småskola
1862 – flyttande mindre småskola
1887 – byggdes skolhus.
1899 – fast mindre folkskola
1928 – fast folkskola

Kalix älvs flottningsförening, 1885–1977
Kalix älvs Flottningsförening bildades av skogsbolagen 1895. Flottningen upphörde 1977. I början av 1900-talet drog flottningsföreningen en lokal telefonledning mellan flottningsföreningens kontor i Morjärv och Kamlunge.

Bönhuset i Kamlunge, 1906–1990
Bönhuset i Kamlunge stod klart 1906. Det byggdes av byborna på byamark (tomten är idag avstyckad). Det var ett så kallat byabönhus och alla kyrkor och samfund var välkomna att hålla gudstjänst. Med tiden tog dock Missionsförbundets medlemmar över det mesta av verksamheten och någon gång på 1910-talet överlämnades huset till Kalix missionsförsamling. För musiken svarade oftast Hedda Larsson som på 1920-talet skänkte en mycket fin orgel till bönhuset. Hon spelade vid gudstjänsterna under en lång följd av år. El installerades av en firma 1939. Efter hand avtog missionsförsamlingens verksamhet och lokalen kom att stå tom. 

Bönhusförening bildades 1959 och det bestämdes att bönhuset ska upplåtas fritt åt EFS, Missionsförbundet och Svenska kyrkan. Övriga samfund får använda sig av lokalen mot skälig ersättning. Lokalen kan även upplåtas för annan verksamhet som inte strider mot bönhusföreningens syften. Dock inte politiska möten.

I början av 1960-talet renoverades bönhuset. Nya gardiner inköptes från Pettersons tygaffär i Töre i slutet av 1970-talet. För övrigt är bönhuset i stort sett oförändrat, såväl utvändigt som invändigt. Bönhusföreningen fick i början av 1990-talet fick överta en tramporgel som stått i församlingshem. Så i dag finns det två orglar i bönhuset.

Elektricitet, 1939–1940
Kamlunge fick elektricitet omkring 1939.

Bygdegård, 1940–1990
Kamlunge bygdegårdsförening bildades i samband med att skolverksamheten i byn lades ned, cirka 1940. Föreningen tog då över den gamla skolbyggnaden, vilken helt ideellt renoverades i början av 1990-talet. Här hålls bland annat älgfester, julfester, studiecirklar, Valborgsfiranden, vårfester, Kamlungeforsens dag, surströmmingsfester och privata fester. Intill bygdegården har ett modernt slakthus byggts.