Barn i Rian går skola i Kalix. Cykeltävlingen Broarna Runt utgår ifrån Rian.

Skäl att besöka Rian!

Fiske – Fiska i Kalixälven efter lax, sik, harr och andra fisksorter. Fiskekort löses i byn.

Riagården, Hembygdsgården - Här kan det vara dop, bröllop, revy eller andra festliga eller vardagliga händelser. Majbrasa brukar anordnas på ängarna i närheten under våren.

Rians historia

Källor: Kalixbygdens byaråd, "Kalix del 1: Namn och språk" av Gunnar Pellijef, "Kalix del 2: Socken och kommun" av Åke Hermansson "Folkskolan i Kalix och Töre, 1842-1942" av Melvin Bergman "Elektrifieringen av Kalix kommun" av Arne Rönnbäck samt  "Post i Norr" av Åke Eliasson med fler.

Byanamnet, 700–800
Det finns två teorier om bynamnets uppkomst.
En del säger att namnet är en bestämd form av ordet ria, vilket betecknar en enkel byggnad för torkning av stråsäd samt tröskning. Enligt tradition skall Månsbybönderna ha haft rior här, intill vilka så småningom en fast bebyggelse uppstått.
Den andra förklaringen till ortsnamnet står Bengt Lundholm för, han tror att namnet Rian har sitt ursprung i 700-800-talen då vattennivån gjorde att älvens utlopp låg vid Rian. Ria betyder alltså även flodmynning, vik eller bukt i vilken flod utmynnar.

Vägar, 1675–1930
1675 beskrev kyrkoherden i församlingen den gemensamma vägen från Kalix kyrkby över Rian upp till Bondersbyn som livsfarlig att färdas på. Han riktade en allvarlig uppmaning till allmogen att iståndsätta alla kyrko-, tings- och kvarnvägar.
Vintertid nyttjades älvens is för transporter. Älven som transportled har vinter som sommar nyttjats för transporter.

På 1820-talet skriver kapten A A Raab om rid- och gångstig som sträcker sig över Riabyn upp till Kamlunge och vidare därifrån till Yttermorjärv.

Efter att vägen Töre-Överkalix byggdes år 1852, byggdes också väg från Kalix kyrkby på älvens östra sida via Rian upp till Morjärv för att där anslutas till nyss nämnda väg.

På 20-talet var biltrafik möjlig endast sommartid. Den första turbilen som gick genom byn, på sträckan Kalix-Morjärv, på 20-talet var en öppen A-Ford med plats för fyra passagerare.

Maskinplogning infördes i början av 1930-talet. Vägen genom Rian byggdes om på 1930-talet.

Byaordningen, 1797–1823
Byns befolkning fick fram till industrialiseringen i huvudsak sin utkomst genom jordbruk med boskapsskötsel, och med fiske och jakt som binäringar. Ur byaordningen för Rian nedtecknad i Nederkalix tingslagsdombok från 1797 och 1823 kan man skapa sig en bild av de hårda villkor som då rådde. Byaordningen är kortfattad och innehåller bestämmelser om nyttjande av byns gemensamma skog. I övrigt står det om bete, underhåll av beteshagar och bestämmelser om fisket i älven.

1:a brigaden, 1809–1810
Vid kriget 1809 var delar av 1:a brigaden förlagd i Rian och delar av kavalleriet i Gammelgården.

Posten, 1832–1967
Rian hade tillgång till brevutväxling med postförare på linjen Kalix-Överkalix. Postföringslinjen startade 1832 och gick en tur per vecka fram till 1876 då två veckoturer infördes.
1896 fick byn lantbrevbäring. 
1908–1910 betjänades byn genom posten i Bondersbyn.
1910 fick byn åter lantbrevbäring.
1933 fick byn eget postombud.
1967 infördes lantbrevbäring i nuvarande form.

Skolverksamhet, 1852–1940
Rian tillhörde den första folkskolans andra rote och fick sitt första besök av den ambulerande skolan, troligen redan år 1852.
1861 kom nästa besök.
1862 hade Rian sin första småskola. Efter inrättande av den andra ambulerande folkskolan år 1864 blev besöken tätare.
Från 1872 hölls undervisning en termin varje år.
1900 blev skolan stationär.
1912 ställdes skolundervisningen in under 25 dagar på grund av ett utbrott av barnförlamning.
Från och med hösten 1928 fördelades barnen i klass 5-6 till skolorna i Börjelsbyn och Gammelgården.
1947 upphörde undervisningen, och eleverna fördelades mellan skolorna i Börjelsbyn och Gammelgården.

Laxfiske, 1890–1896
I Rian upphörde fiske med karsinapata när lösflottningen i Kalixälven påbörjades i slutet av 1890-talet. Karsinapatan var en stor inhägnad för laxfiske. År 1896 såldes rätten till det fasta laxfisket till Kalix älvs flottningsförening.

IOGT bildas, 1911
IOGT Logen 4265 Seger bildades 1911, och hade en egen lokal i ett ombyggt soldattorp.

Telefon, 1915–1940
Omkring 1915 installerade Telegrafverket en samtalsapparat för allmänheten i byn. Något privat telefonabonnemang fick inte byn förrän i mitten av 1940-talet.

Belysning, 1920 - 1936
År 1920 byggdes ett vattenkraftverk i Pålängeå. Detta skulle förse även Rian med elektricitet. 1921 bildades Rians belysningsförening. Kraften levererades genom bolaget
Pålänge Kraft AB. Kraftleverantörens ekonomi var dålig, och när en av de två generatorerna havererade 1936 lades kraftproduktionen ned. Pålänge Kraft AB fortsatte som distributionsbolag för kraft från statliga Porjus. Rians belysningsförening upphörde 1951, och statliga Vattenfall tog helt över både produktion och distribution av elektriciteten.

Byadelar

Åkroken

Åkroken ligger tio kilometer mil ifrån Kalix, på norra sidan om E4 och Kalixälven.
Tillgång till busstrafik finns alla veckans dagar.

Åkroken är egentligen en del av byn Rian där Kalixälven gör en kraftig vändning ner mot Månsbyn.

Skäl att besöka Åkroken!

Fiske - Fiske i den intilliggande forsen har skett i långliga tider.

Åkrokens historia

Här fanns sedan början av 1800-talet en herrgård som dock brann upp på 1930-talet och beboddes av släkten Burman. Här fanns även en så kallad hängbro över älven, byggd av militären under andra världskriget. Den är numer ersatt av en reguljär betongbro.