Bredviken

Björkhyddan. Foto: Bredvikens Bygdegårdsförening.
Björkhyddan. Foto: Bredvikens Bygdegårdsförening.

Bredviken är beläget 5,5 kilometer från Kalix, på den östra sidan om Kalixälven. Tillgång till gång- och cykelväg samt busstrafik finns. Här bor kring 360 personer.

Barn i Bredviken går skola i centrala Kalix.

Det här är byn där Kalixälven möter havet! Här hittar du även boende i strandnära läge.

Läs mer på Bredvikens Facebooksida.

Skäl att besöka Bredviken

Björkhyddan - Lokalen kan användas för kalas, barnkalas eller för andra sammankomster och aktiviteter. 

Åk snöskoter på märkta leder eller ute på älven.

Bredvikens historia

Källor: "Kalixbygden och Breduicks framväxt i historien" av Gunnar Persson, Harriet Bäcklund, "Elektrifieringen i Kalix kommun" av Arne Rönnbäck, Arne Stenman, Paul Fredriksson och Arvid Lindgren, "Projektinventering av gamla byggnader i Kalix kommun" av Johan Hasselberg samt "Folkskolan i Kalix & Töre 1842-1942" av Melvin Bergman.

Första omnämnandet, 1539–1553
Namnet Bredviken har tillkommit efter den breda älvvik på vars norra sida bebyggelsen låg. År 1543 var stavningen Breduik. I Kalix första skattelängd från 1539 fanns ett hemman i Bredviken. Hemmanets husbonde hette Morthen Larsson. Från år 1553 finns uppgift om 11 kor på gården.

Nytt läge, 1700-talet
På 1700-talet flyttades Bredviken till sin nuvarande plats. Viken hade grundats upp av landhöjningen och man flyttade närmare vattnet. På en karta från 1780 finns 5 gårdar i byn och på en senare karta från 1871 finns 12 gårdar. Byborna levde huvudsakligen av jordbruk och fiske.

Bönhuset, 1700–1993
Ingen vet exakt hur gammalt huset är, men man tror att timringen är från 1700-talet. Det var ett bostadshus fram till 1911 då Bönhusföreningen köpte fastigheten av Johan Johansson Blombäck. Bönhusföreningen bildades vid en sammankomst den 12 november år 1911.
Helgmålsringningen är en fin tradition som lever kvar i byn. Sommartid brukar man ha ett par gudstjänster.

Hösten 1993 renoverades bönhuset som ALU-projekt.

Bredviken skola, 1856–1966
Redan 1856 hade barnen i Bredviken möjlighet att gå i skolan. Då startade den första fasta skolan i Kalix. Bredviken hörde till samma rote som kyrkstaden.

Den ambulerande folkskolan kom första gången år 1870.

Från och med 1895 flyttade skolan mellan Bredviken och Vallen.

1906 startade den första fasta mindre folkskolan i gamla skolan, som var ett grått timrat hus. Omkring 1914 byggdes ett skolhus. Där fanns en stor skolsal med kapprum och bostad till läraren. 

1923 blev endast småskolan kvar. De större barnen flyttades till skolan i Näsbyn.

1955 togs skolan ur bruk och alla barnen fick gå i Näsbyn.

1966 revs skolan.

Trafik och transport, 1900–1965
Vägen genom byn, Bredviksvägen, är en slinga som ansluter mot E4 i bägge ändar. Den blev färdig 1957 och belades med oljegrus 1965.

Tidigare gick några små vägar ut till "Karlsborgsvägen", bland annat "Fätån" Fätåvägen och den väg som numer kallas för Mellanvägen. Karlsborgsvägen fanns där E4 nu går fram. Den förbättrades på 1930-talet när biltrafiken ökade. I samband med att den blev E4 asfalterades den.

Tidigare utnyttjades Kalixälven som kommunikationsled. Folk rodde och seglade. Under sekelskiftet och en bra bit på 1900-talet var passagerartrafiken livlig. Det gick flera ångbåtar från Kalix ut till Karlsborg, Nyborg och Axelsvik. De lade till vid Uddkajen i Bredviken.

Gammalt tillbaks färdades man över isen vintertid. Vintervägen mellan Luleå och Torneå passerade Bredviken.

Elektricitet, 1915–1921
År 1915 bildades Nederkalix Elektricitetsbolag Larsson & Co. Det var den kände järnhandlaren Åke Larsson som engagerade sig för elektrifieringen av Kalix och Näsbyn. Elkraften hämtades från egna produktionskällor, en likströmsgenerator på Vassholmen och en liten kraftstation vid Näsbybäcken med en effekt på 25 kilowatt.

År 1917 ombildades bolaget till Kalix Belysnings AB och år 1921 anslöts Bredviken.

Björkhyddan, 1948 - 1987
Den 18 januari 1948 bildades en bygdegårdsförening i Bredviken. För 2000 kronor köpte föreningen en militärbarack från Vouno som fick bli stommen till Björkhyddan. Elinstallationen gjordes år 1949 och vatten drogs in 1950.

Det arrangerades danser, maskerad, auktioner, älgblötor, surströmmings- och julfester. Man hade också födelsedagskalas där.

Omkring åren 1986-1987 renoverades lokalen och arbetet utfördes av Finska Föreningen.
I lokalen bedrivs kurs- och företagsverksamhet. Sangisrevyn hyr lokalen för sina repetitioner varje vecka. Det har också arrangerats pubaftnar. Den som önskar kan hyra Björkhyddan till föreningsträffar, studiecirklar, bröllop, födelsedagskalas med mer.

        
  • Skapad: 2017-08-02
  • Senast ändrad: 2017-10-10
  • Sidansvarig: Webmaster