Förhistoria, 1000–1300
Genom att studera den årliga landhöjningen förstår man att den del som idag utgör byns centrum på 1000-talet endast bestod av en liten holme i yttersta havsbandet. Gamla gravplatser som har hittas norr om Byträsket stöder teorin att Pålänge befolkades på 1300-talet.

Första omnämnandet, 1400–1450
På 1400-talet finns byn nämnd med handelssjöfart till Stockholm.

Första kartan, 1647
Byn får sin första karta med beskrivning av fastighetsägare, åkrar, ängar, skog och fiske.

Hembygdsgården, 1836
Hembygdsgården flyttades från byakärnan vid laga skiftet 1836 ut till Björnholmen, två kilometer från byn. Den är varsamt återställd i så ursprungligt skick som möjligt och rymmer mycket av Pålänge bys historia. Hembygdsgården eller Kallgården som den heter, har blivit en träffpunkt för hemvändare, särskilt den tredje söndagen i juli när den årliga hembygdsfesten äger rum. Här anordnas även cafékvällar, festarrangemang, kurser och föreläsningar. Det går också att hyra gården för olika privata tillställningar.

Utgrävningar, 1800–1850
Fram till 1750-talet fanns det sex hemman i Pålänge. Myndigheterna förbjöd delning eftersom de då skulle förlora skatteintäkter. Åren mellan 1770-1830 ökade antalet hemman till 17 stycken. 1760 påbörjades avvittring, gränsdragning mellan kronans mark och byns. Efter sex år drogs det gräns 

Marken ville inte riktigt räcka till och för att få fram mer odlingsmark påbörjades utdikningar av sjöar. Under 1830-talet gjordes den första utgrävningen av Byträsket.

Skola, 1850–2011
Den ambulerande skolan kom i gång 1850 efter sju års strid. Skolan var inte så bra eftersom socknen var stor och en enda lärare hade hand om hela området. Socknen var uppdelad i åtta rotar där Ytterbyn, Storön, Ryssbält och Pålänge tillhörde den sjunde roten.

1850 kom första skolan till stånd. Det var då en ambulerande skola.
1856 Den nya fasta skolan i Kalix startar.
1858 besökte skolan Pålänge för första gången. Det var också enda gången som den första ambulerande skolan besökte byn fast den var verksam i 38 år.
1858 Den ambulerade folkskolan kom första gången till byn med undervisning i hyrda salar. 
1866 Pålänge fick besök av folkskolan. Den återkom sedan åren 1869, 1870, 1872 och 1873.
1868 kom en andra ambulerande skola igång.
1881 Pålänge byamän uppför byns första skolbyggnad efter fyra års tvister vilken plats den skulle byggas på.
1894 Småskolelärarseminarium, nu tvåårigt, i Kalix. Norrbotten var ett av tre län i landet med tvåårigt seminarium.
1897 Byn får en fast folkskola vilket innebär undervisning varje år.
1900 Nu ordnades undervisning i kvinnlig slöjd i bland annat Pålänge.
1930 Nuvarande skola invigs.
1936 Den gamla skolan flyttas intill Kalixvägen och görs om till Folkets Hus.

I mitten av 1970 delades skolan så att klasserna ett till fyra gick i Pålänge och klasserna fem och sex i Ryssbält. När Ryssbältskolan stängdes 1981 flyttades även femte och sjätte klass till Pålänge.

2010 startades en fri förskola och fritidshem i Pålänge.

2011 lades den kommunala skolverksamheten i Pålänge ned.

Pålängeloppet, 1927–1931
Godtemplarorden IOGT startar verksamhet i byn. 1931 startar IOGT den lokala skidtävlingen Pålängeloppet.

Pålänge GIF bildas, 1942
Pålänge gymnastik och idrottsförening bildas i byn.

Pålänge jaktvårdsområde, 1945 
Pålänge jaktvårdsområde bildas och godkänns av länsstyrelsen. Ett av landets första områden som skapar gemensamma villkor för att bedriva jakt och viltvård.

Pålänge byaförening, 1971
Föreningen bildas vid ett byamöte söndagen den 10 januari 1971. Syftet är att verka för Pålänge bys utveckling, och att vara ett samlande organ för att förverkliga åtgärder av gemensam karaktär för byn.

Pålänge hembygdsförening, 1986
Pålänge hembygdsförening bildas. Föreningens fokus är hembygdsgården "Kallgården" på Björnholmen. Utöver en permanent utställning av gamla bruksföremål och en stor modell av Pålänge bys centrum, som det såg ut på 1930-talet, finns där vare säsong utställningar med olika teman.

Nyåker byggs, 1991
Pålänge GIF bygger ny klubbstuga och den nya idrottsplatsen döps till Nyåker.

Höladan invigs, 2005
Ytterligare en samlingslokal i byn tar form. Det är företaget Land & Strand som skapar bättre förutsättningar i sin verksamhet med en serveringsdel på markplan och en bastu uppe under takåsarna. Namnet med koppling till den Pubverksamhet som ibland finns.

Årets by, 2005
Kalix kommun utser Pålänge till årets by. Motivering: "Med välkänd samarbetsanda, framtidstro genom ökad befolkning och föryngrad medelålder och flera nya entreprenörer har Pålänge under året tagit ett stort eget ansvar och grepp om utvecklingen i sin by."

Bönhuset, 1800–1993
På våren 1894 bildades Pålängekretsen Missionsförsamling. 
1901 samlades styrelsen för att besluta om att bygga ett bönhus. Året efter var det invigning. 1915 köptes en orgel som användes i 15 år. Den nya orgeln är fortfarande kvar. 

Huset har vid ett par tillfällen byggs om och till. Senast 1974 gjorde en omfattande byggnation där det inrättades ett rum för ungdomsverksamhet. 1984 hade medlemsantalet vuxit till 35.
Även EFS och Svenska Kyrkan har nyttjat lokalerna till sina möten.
Lokalen i Pålänge såldes 1993 efter att den stått oanvänd i några år, och revs därefter. 

Post, 1899–1989
Postkontoret öppnades och fick namnet Pålänge. Då Elam Enberg startade med dagliga bussturer på 1930-talet började posten komma varje dag. Pålänge hade eget postkontor fram till 1989 då lantbrevbäring för tidningar infördes och Konsum tog över posthanteringen

Vägar, 1888 - 1965
Vägen mellan Pålänge och Innanbäcken är klar och sägs bryta byns isolering vid sekelskiftet.
I början av 30-talet startades snöplogning och strax därefter kom busstrafiken igång.
1936 Vägen till Rånäset tas i bruk.
1955 Byn får gatubelysning.
1958 Vägen mellan Ryssbält och Pålänge invigs.
1965 Vägen mellan Pålänge och Sören står klar.
1967 Vägen till Kalix rätas och asfalteras.
1969 Byaföreningen ser till att byavägen asfalteras.

Kraftverket, 1921 - 1923
1921 byggdes kraftverket i Pålängeån, och ledningsnätet med högspänningsledning till Ytterbyn och Månsbyn. Till närliggande byar och Pålänge drogs ett distributionsnät. Elen köptes in av de belysningsföreningar som bildades i byarna.
Pålänges belysningsförening bildades 1921, och det första kontraktet skrevs mellan Pålänge Belysningsförening och Pålänge Elektriska Kraft AB samma år. I mars 1923 slogs den första strömmen på och nästan halva Kalix lystes upp.

Köpmän, 1539
Av Kalix sju registrerade köpmän finns två i Pålänge: Per Jönsson och Gudmund Tomasson.

Näringar, 1700–1955
Pålänge är en kustby och det har inneburit att jordbruket kompletterats av fiske och jakt.
Ett enbladigt grovtandat sågverk startas i Pålängeån 1726. Mot slutet av 1800-talet växte sälstammen och det blev skottpengar på dem, vilket medförde extra inkomster.
1900 Stora kvarnen står klar i Pålängeån, och ersätter skvaltkvarnarna från 1700-1800.
1902 öppnades byns första affär. 
1906 startades i Pålängeån ett ramsågverk som gjorde stockar till plank och brädor.
På 1910-talet inledde Hushållningssällskapet en omfattande verksamhet för att effektivisera jordbruket.
På 1950-talet bygger byn nätverk för vatten och avlopp.