Första omnämnandet, 1852–1872

Det finns uppgifter om att det första huset skulle ha byggts år 1852. Enligt mantalslängden år 1862 bor en änka och två arbetskarlar på platsen. 1868 anlades den första ångsågen i Karlsborg den så kallade "Lillsågen" och 1870 anlades den nya sågen som var större. 1870 bodde på platsen tre arbetskarlar och 1872 hade det ökat till sex familjer. Befolkningen ökade och ett sågverkssamhälle började växa fram.

Skola, 1864–1999
Barnen i Karlsborg fick sin första skolundervisning i Vånafjärden, dit den flyttande småskolan kom första gången 1864.

Höstterminen 1875 hölls den flyttande småskolan första gången i Karlsborg.

Den ambulerande folkskolan besökte Karlsborg första gången 1879. Den återkom årligen till 1888. Därefter inrättades fast folkskola. 

1907 undervisades 192 elever vid folkskolan och småskolan i Karlsborg. 1912 hade elevantalet stigit till 138 elever i folkskolan och 99 i småskolan. Läsåret 1915-16 utgick statsbidrag för trä- och syslöjd.

Baltiska Trävaruaktiebolaget bekostade en ny skola år 1911. Skolan var en av de allra modernaste i övre Norrland. 1913 infördes A-skola, och 1926 fick Karlsborg fortsättningsskola. Eleverna undervisades i medborgarkunskap, modersmål, snickeri, och handarbete. Under 1936 renoverades skolan och utökades med flera klassrum.

1949 överlät Aktiebolaget Statens Skogsindustrier skolan och en rymligare tomt som gåva till Nederkalix kommun. Från och med läsåret 1953–1954 centraliserades klass 7 till skolorna i Kalix, Sangis och Ytterbyn. 1967 togs en ny skola i bruk. På grund av det stora elevantalet bedrevs skolundervisning i båda skolorna en tid. Skolan är numer nedlagd.

Folkets hus, 1907–1985
I mars 1907 bildades Karlsborgs Folketshusförening. Föreningen vände sig till Nordiska Trävaru AB för att få köpa en tomt, vilket avslogs. Bolaget beslutade istället att bygga samlingslokalen Höganloft i egen regi. 

Föreningarna höll sina möten i Folkets hus. Idrottsklubben IFK Vånafjärden, som bildades 1913, var en av dem. Ganska snart började man planera för en tillbyggnad av Folkets hus och anskaffade timmer till detta 1913. 

1915 tog man åter ett lån hos landsekretariatet. Mark inköptes av byamännen i Vånafjärden. Trots stora svårigheter var bygget klart samma år.

Folkets hus hade ständigt ekonomiska problem och nya lån togs bland annat 1920 och 1923.

1932 försågs Folkets hus med elektricitet och det utfördes även en del mindre reparationer.

1954 togs nya Folkets hus i bruk. Såväl staten som pappersbruket Assi gav ekonomiskt stöd till bygget. Biblioteket flyttade in i Folkets hus samma år och blev kvar där till 1991. Gamla Folkets hus revs en bit in på 1950-talet.

I det nya Folkets hus hade man dans lördagar och söndagar. Det spelades mycket teater och revyer. Karlsborg hade en egen teatergrupp. Folkets hus-bion drevs av föreningen i egen regi, med filmvisning tre gånger i veckan och ibland även matiné för barnen på söndagar. Folkets Hus Bion upphörde ungefär 1985.

Eriköstugan, 2014
Eriköstugan, med anor från tidigt 1900-tal, fungerade från början som bastu och tvättstuga vid pappersbruket, senare kom den att stå som föreningsstuga på idrottsplatsen i Karlsborg innan den slutligen flyttades till Erikören av Vånaborg Folketshusförening.

Nu är stugan, efter upprustning under 2014, café, festlokal och ett populärt besöksmål i kommunen.

Årets by, 2015
Karlsborgsverken utsågs 2015 till årets by i Kalix. Motiveringen löd: "Karlsborgsverken har gett Kalix ett nytt attraktivt besöksmål med Eriköstugan, där älven möter havet." Utmärkelsen togs emot av representanter från Vånaborg Folketshusförening.

Læstadianismen, 1895 - 1950
Læstadianismen hade stor utbredning i norra Skandinavien. Genom læstadianska predikanter spreds rörelsen till kustbygden. Rörelsen fick många anhängare i Karlsborg och ett Læstadianskt bönhus började byggas 1895. Även kyrkan höll gudstjänster i bönhuset. Prästerna hade tidigare hållit gudstjänster i skollokalen. Det gamla læstadianska bönhuset stod på den så kallade "Herrskapsbacken". Bönhuset är sedan länge rivet. Det nya bönhuset byggdes en bit från Folkets hus.

Missionsförbundet, 1905 - 1915
Även missionsförbundet verkade i Karlsborg. Anders Bäckström som tillhörde Kalix Missionsförening bosatte sig i Karlsborg med sin familj. Han lade ned mycket tid och arbete på att inreda en ladugård till lokal för verksamheten. Bolaget hade upplåtit lokalen 1905. Den låg nedanför den så kallade "Herrskapsbacken". Under första världskriget avstannade verksamheten.

Karlsborgs kyrka "Höganloft", 1911–1983
Kyrkan är högt belägen och syns från Bottenviken. Därför finns högt uppe under röstet en ledfyr, som lyser med rött intermittent sken (ljus avbrutet av kortare förmörkelser). Ledfyren är ett hjälpmedel för båtarna vid insegling till Karlsborg.

Höganloft var från början samlingslokal, blev sedan sjömansläsrum. Från 1966 är Höganloft kyrka. Byggnaden uppfördes av Baltiska Trä AB och stod färdigt runt 1911.
I lokalen bedrevs olika aktiviteter bl a kursverksamhet, föreläsningar, filmvisning, julfester, bröllop och begravningar. Den fungerade också som matställe åt militären och resemontörer. Politisk verksamhet var förbjuden.

7 maj 1930 bildades Nederkalix förening för sjömansvård. Bolagets chef Emil Lindgren utlovade lokalerna i Höganloft till ett sjömansläsrum, ett ställe för sjömännen att gå till när de gick i land.
Lokalerna på nedre botten renoverades och den 27 juni samma år kunde läsrummet öppnas för de första sjömännen. Föreningen hade redan första året 278 medlemmar. Årsskiftet 1950-51 uppgick antalet medlemmar till 860. Enligt en överenskommelse med Karlsborgsverkens dåvarande ägare fick Sjömansvårdsföreningen dispositionsrätten till lokalerna under 25 år från den 1 maj 1936. Karlsborgs lottakår och Karlsborgs socialdemokratiska kvinnoklubb gav ekonomiskt stöd till föreningen.

1964 bildades Karlsborgs småkyrkostiftelse och Assi gav tillåtelse att inreda sjömanshemmets övre våning till kyrksal. Pengar samlades in genom att man bland annat sålde medlemskort och skrev till olika instanser. En ny orgel anskaffades. Det vackra korset i det læstadianska bönhuset flyttades nu till den nya kyrksalen och gudstjänsterna upphörde i bönhuset. Invigningen förrättades av biskop Stig Hellsten.

Karlsborgs laestadianska församling har skänkt nattvardssilvret till kyrkan. Gammelstads väveri har tillverkat korvävnaden. Klockargården har vävt en grön mässkrud och ett vitt antependium. Libraria har levererat ett grönt antependium och en vit mässkrud. Enskilda personer har skänkt dopklänningar.

Karlsborgs småkyrkostiftelse äger kyrkan sedan 1967. 1983 genomfördes en omfattande renovering av kyrksalen. Den återinvigdes den 30 oktober samma år av biskop Brännström. Gudstjänst hålls numera någon gång i månaden av Svenska kyrkan, då det nästan alltid bjuds på kyrkkaffe. Kyrkklockorna ringer automatiskt in helgen kl 18:00 varje lördag. Höganloft upplåts även åt andra föreningar. 

Baptisterna, 1912–1920
1912 började baptisterna med verksamhet i Karlsborg. De höll till i en gammal skyttepaviljong, som renoverades 1920.

Frälsningsarmén, 1917–1972
Frälsningsarmén bildades i Karlsborg 1917 och fick överta Missionsföreningens lokal, där man höll gudstjänster och söndagsskola. En ny lokal för frälsningsarmén började byggas 1933. Kåren hade 40 soldater när den var som störst. Man bedrev omfattande ungdomsverksamhet. Det fanns scouter och juniorsoldater. Frälsningsarmén lades ned i Karlsborg 1972. 

Samlingar förekommer fortfarande någon gång. Dessa hålls på "Höganloft" med predikanter från annat håll.

Båttrafik, 1898–1961
År 1898 bildades Kalix Ångslups Aktiebolag. Samma år inköptes ångbåten "Strömkarlen" som trafikerade sträckan Kalix-Karlsborg-Nyborg till och med år 1917.

1906 inköptes "Svalan" för trafik på sträckan Kalix-Karlsborg-Axelsvik vilken uppehölls till år 1931. Dessa båtar besökte även andra byar.

Bergman, Hummel & Co hade båten "Allsvinn" , som trafikerade sträckan Kalix-Karlsborg- Nordanskär-Nyborg till början av 1900-talet.

"Hjulångaren Haparanda" gick i trafik på sträckan Haparanda-Karlsborg-Kalix-Luleå mellan åren 1894 och 1930.

Ångbåtarna "Tärnan" och "Falken", som tillhörde ångfartsaktiebolaget Tärnan, gick en tur fram och åter dagligen Kalix- Karlsborg- Båtskärsnäs- Haparanda. Bolaget upphörde 1932.

Vägar, 1913 - 1970
1913-1914 byggdes en landsväg mellan Kalix och Karlsborg.

Åren 1934-35 byggdes vägen från Karlsborg förbi Vånafjärden till Kustlandsvägen. 1934 byggdes en väg från Karlsborg till Risön och därifrån till Bredviken 1937. 

1923 fick Karlsborg bussförbindelse med Kalix. I början på 1940-talet sattes speciella arbetarbussar in. De gick från Karlsborg till Nyborg, Storöhamn och Ryssbält. Busslinjen Kalix-Karlsborg-Haparanda har funnits sedan 1938.

På 1970-talet byggdes en vägslinga runt Karlsborg och en trafikplats på Lampen.

Järnväg, 1950–1961
I slutet på 1950-talet började järnväg byggas från Morjärv till Karlsborg via Kalix. Sommaren 1961 hade rälsen lagts fram till Karlsborg. Järnvägen invigdes 20 nov 1961.

Karlsborgs ångsågar, 1868–1926
1868 uppförde Bergman Hummel & Co den första ångsågen, Carlsborg, vid Kalixälvs mynning.

1873 startades en konkurrerande såg, under namnet Kalix Nya Ångsågsaktiebolag i Nyborg, mittemot Karlsborg. Genom att Bergman Hummel & Co kunde utöva ett visst tryck på leverantörer, uppstod svårigheter för den nya sågen att inköpa material och utrustning. Redan

1879 gick Kalix Nya Ångsågsaktiebolag i konkurs. Bergman Hummel & Co förvärvade Nyborgs sågverk och drev den parallellt med Karlsborg under ett par årtionden. "Lillsågen" hade redan från början otillräcklig kapacitet. 

En ny större ångsåg sattes i gång i okt 1870. 1884 upplöstes Bergman Hummel & Co. Firmans tillgångar och skulder övergick till AB Bergman Hummel & Co, Luleå Ångsnickeri AB och AB Bodträskfors.

1900 brann den nya sågen ned till grunden.

Bolaget byggde upp en ny såg som stod färdig i juli 1901. Samtidigt revs " lillsågen". År 1902 ingick AB Bergman Hummel & Co i Nordiska Trävaru AB. Konjunkturnedgången medförde att de ekonomiska svårigheterna kvarstod. År 1908 inställde bolaget sina betalningar.

Ett nytt bolag bildades, Baltiska Trävaru AB, av berörda banker och andra intressenter. Baltiska Trävaru AB genomförde omfattande nedskrivningar i anläggningstillgångarna och rensade ut sågverksanläggningarna så att endast Karlsborg bibehölls. 1918 köptes Baltiska Trävaru AB upp av Ytterfors–Munksund. Våren 1921 började en allvarlig kris och när Ytterfors-Munksundkraschen kom 1925 och 1926 var det slut med Karlsborgssågen. Även sågarna i Axelsvik, Båtskärsnäs och Ängsören lades ner efterhand.

Fackföreningsrörelsen, 1902–1929
Den 27 juli 1902 beslutade arbetarna i Karlsborg att bilda en fackförening påföljande kväll. En ombudsman från Svenska Sågverksindustriförbundet deltog i mötet. Disponent Groth kom till mötet och förklarade att om en förening bildades skulle verket stoppas och timret bogseras till andra verk. Förmännen fick i uppdrag att ta reda på vilka som var organiserade. Dessa skulle avskedas men de som utträdde ur fackföreningen skulle få stanna kvar i arbetet.

Nyanställda arbetare från Sundsvallsdistriktet avskedades då de misstänktes att ligga bakom förberedelserna. Den 18 augusti avskedades 52 arbetare på grund av arbetsbrist enligt Groth, men nya arbetare anställdes i deras ställe. De som ville stanna kvar vid sågverket skulle skriva på ett kontrakt, annars skulle de avskedas. Då ingen skrev under avskedades 150 man. De skulle också bli vräkta ur bolagets bostäder. Arbetarna fick inget understöd ännu från avdelningen.

Arbetarna samlades till ett möte för att diskutera den uppkomna situationen. 200 man lämnade sina arbeten för att deltaga i mötet. Strejkbrytare började anlända och fackföreningen vacklade. Groth slutade som disponent i Karlsborg i juni 1904 vilket kom som en lättnad för arbetarna.

Fackföreningen hade upphört med verksamheten 1903, men en strid om lönerna med Nordiska Trävaru AB ledde till att avdelningen upptog sitt arbete 1905.

1906-1907 hölls förhandlingar med förvaltare A Nordkvist, som efterträtt Groth, hösten blev dock Gustav Groth åter platschef vid Karlsborg. Han framförde bolagets beslut till avdelningen, som innebar att arbetarnas löner skulle sänkas med 10 procent. Arbetarna var missnöjda men vågade inte gå i strejk.

Karlsborgsavdelningen bildade en arbetarkommun med namnet Kalix Ådals Arbetarkommun. Över hela landet pågick en kamp om lönerna, vilket ledde till en lockout från arbetsgivarnas sida och en storstrejk bland arbetarna. Åtgärderna mot arbetarna blev hårda. Många avskedades och svartlistades. Förutom förmännen var 727 personer anställda i Karlsborg då storstrejken inleddes, den 4 augusti 1909. Den 16 augusti hade 330 återgått till arbetet. Den 27 aug var 175 arbetare utestängda, samtliga tillhörde fackföreningen. Den 30 aug var 426 man i arbete. Bolagets villkor för återanställning var att de som var organiserade skulle sänka sina fackföreningsböcker i en vak nedanför bolagets kontorsfönster.

1910 beslutade föreningen att samla in pengar för att hjälpa dem som svartlistats och måste lämna landet. 

1913 bildades en avdelning av Svenska Sågverksindustriarbetarförbundet. Förhandlingar om avtal inleddes med bolaget, som hotade med lockout. Vintern 1914 utestängdes cirka 100 arbetare. Avdelningen överlät förhandlingarna till respektive huvudorganisation. De centrala förhandlingarna ledde till avtal.

Gustav Groth som hela tiden trakasserat de organiserade arbetarna slutade i Karlsborg 1915.

1916 bildade sulfatfabrikens arbetare egen fackförening.

I februari 1923 lockoutades skogsarbetarna varvid sågverksarbetarna ställde sig solidariska. Lockouten varade till den 7 april 1923. Sedan staten övertog driften av industrierna kom fackföreningsrörelsen i ett helt annat skede. De centrala förhandlingarna ledde till att konflikter minskade. 1929 bildades en avdelning av Svenska Pappersindustriarbetare-förbundet.

Massafabriken, 1914–2017
1914 beslutade Baltiska Trävaru AB att anlägga en sulfatfabrik i Karlsborg. Norrbottens Sulfat AB bildades. Den första utskeppningen gjordes 1914 och omfattade 250 ton provmassa. Fabriken kom aldrig upp till den produktion på 12 000 ton som den var dimensionerad för. Produktionen sjönk till 4 000 ton och hösten 1919 inställdes driften helt. Maskinerna såldes till Finland och 270 man permitterades.

Initiativ togs att återuppta industriverksamheten i Karlsborg. Kalix Träindustri AB bildades år 1928 med hjälp av ortsbefolkningen som tecknade aktier och andelar i bolaget. En ny sulfatfabrik startade 20 juli 1929. Under samma år utfördes om och nybyggnad av sulfatfabriken. Konjunkturen på sulfatmassamarknaden var svag. Första halvåret 1930 föll priserna kraftigt. Eftersom lagringsmöjligheter saknades såldes massan till priser som låg under tillverkningskostnaderna. 1933 föll dollarns värde kraftigt och bolaget gjorde stora förluster. 
Genom en storm våren 1935 störtade kabelkranen vid sulfatfabriken och slogs i spillror.

1937 övertogs Karlsborgsindustrierna av den statliga Domänstyrelsen. Bolaget utvisade en vinst samma år och framtidsutsikterna var ljusa.

Aktiebolaget Statens Skogsindustrier (Assi Domän) bildades och blev ägare till fabriken 1942. På 1940-talet gjorde bolaget stora investeringar för att göra fabriksanläggningarna så moderna och effektiva som möjligt.

1939 tillkom mesabrännings- och roterande torkugnsanläggning. 1940 ökades torkmaskinens kapacitet. Det tredje sodahusaggregatet med Tampelle Ångpanna, roterande sodaugn och smältugnar togs i bruk samma år, men ersattes senare med moderna luftkondensatmaskiner.

Hartskokeriet kompletterades 1941 med anläggning för destillation av tallolja samt tvål- och såpfabrik. Samma år fick man destillationsanläggning för rening av råterpentin. Under åren 1942-45 uppfördes driftlaboratorium. 1944 drabbades sulfatfabriken av svår brand, då lagermagasin med inneliggande lager med drygt 21 612 ton sulfatmassa förstördes.

1945 byggdes ett nytt massamagasin i brandfri konstruktion i tegel och järn, det modernaste i landet.

En modern ångpanna installerades 1946. Den kompletterades med utrustning för oljeeldning 1947.

1949 inmonterades en sodahuspanna med elektrofilteranläggning varigenom sulfatfabriken kunde tillgodose sitt behov av lut. Den hade också stor betydelse ur värmeekonomisk synpunkt. Fabriken har utbyggts successivt och massaproduktionen har ökat.

1942 producerades 20 000 ton massa per år.
1956 producerades 60 877 ton massa per år.
1965 producerades 139 117 ton massa per år.

Massafabriken moderniserades 1979-80 för 610 miljoner kronor. En helt ny fiberlinje, ny indunstning, ny sodapanna samt ny barkpanna installerades. För att kunna ta emot okvistad barr- och lövved togs ett nytt vedrenseri i drift 1985. Samma år startade företaget med en ny metod att koka massa, modifierad kokning, vilket minskar utsläppet av klorföreningar. 

En bioförgasningsanläggning togs i drift 1986, vilket minskat oljeförbrukningen till mesaugnen från 46 000 kubikmeter per år 1980 till cirka 5 000 kubikmeter per år. En hel del miljöförbättringar har skett under årens lopp. 

1991 körde företaget igång ett syrgasblekeri. Användningen av klorgas upphörde helt i december samma år. Utsläppen av klorföreningar från blekeriet har minskat från 6,5 kilogram per ton massa till 0,16 kilogram 1995. Ett elektrofilter på barkpannan avskiljer stoft från rökgaserna. Den miljöförbättringen gjordes i början av 1997. 

2001 bildades Billerud Aktiebolag av Stora Enso och dåvarande Assi Domän.

2012 fusionerade konkurrenterna Billerud AB och Korsnäs AB och bildade BillerudKorsnäs.

År 2017 är produktionen cirka 300 000 ton blekt massa per år. Av massan tillverkas blekt säck- och kraftpapper vid pappersbruket i Karlsborg. En del av massan säljs vidare till andra papperstillverkare. Fabriken är en stor arbetsgivare för bygden med cirka 400 anställda (2017).

Sågen, 1928–1988
Kalix Trävaruindustri Aktiebolag bildades 1928. Med hjälp av ett statligt lån moderniserades sågen och igångsattes i augusti samma år. Staten ägde nu mer än 60 procent av skogen och skulle leverera råvara till sågen och sulfatfabriken.

Vid en eldsvåda den 23 maj 1935 brann sågverket ner, en del av maskin- och ångcentralen, hyvleri, hackbingar samt elektrisk och maskinell utrustning.

Omedelbart efter sågbranden började återuppbyggnaden av sågen och hyvleriet. På grund av det försämrade läget på trävarumarknaden fick Kalix Träindustri AB ekonomiska svårigheter och trädde i likvidation 1936. I september 1937 övertog Domänstyrelsen ansvaret för sågen i Karlsborg.

Aktiebolaget Statens Skogsindustrier bildades och tog över driften av sågen 1942. Rationalisering av produktionen och stora investeringar utvecklade sågen till en storindustri. 1941 elektrifierades sågen helt med elkraft från sulfatfabriken. Ett modernt trätorkeri började byggas 1941 och ett lagermagasin påbörjades 1943. Dessa anläggningar togs i bruk 1946. Från sulfatfabrikens ångpanna anlades en fjärrångledning till torkeriet. Ett modernt sorteringsverk och ett nytt hyvleri togs också i bruk 1946. Lagermagasinet utbyggdes ytterligare 1949. 1954 utökades sågen med ytterligare en ramlinje.

1955 slutade man med den kostnadskrävande pråmlastningen. En 250 meter lång kaj togs i bruk och därmed kunde all lastning ske från kaj. Samtidigt byggdes tre nya virkesmagasin och de äldre magasinen byggdes om. All transport och lastning kunde nu ske med truck. 1962 togs stukade sågblad i bruk och antalet kantverk utökades till fyra. 1964 hade produktionen ökat till 15 874 standards per enkelskift.

1964 gjordes en översyn av ASSI:s sågverksrörelse i Norrbotten. Bolaget beslutade att låta bygga om Karlsborgs såg i två etapper. I första etappen anskaffades maskiner till timmerhanteringen, barkningen och timmersorteringen. Barken användes som bränsle i sulfatfabrikens värmecentral och sågspånet som råvara i sulfatfabriken. Den andra etappen innefattade bland annat timmerintag, ny såganläggning, automatisk dimensionssortering, en anordning för anläggning av strö samt förbindelselänkar mellan anläggningarna i sågverket. Sågverket var en av de modernaste i landet och investeringskostnaderna beräknades till cirka 15 miljoner kronor.

1973 påbörjades byggandet av en komponentfabrik vid sågen för vidareförädling av en del av produktionen. I den ingick även en impregneringsanläggning. 1980 byggdes ett nytt datoriserat justerverk. 1981 utbyttes de fyra äldre kantverken mot tre helautomatiska fliskantverk. 1985 insattes en datorstyrd ströläggningsmaskin. Samma år byggdes ett nytt högspänningsställverk.

I oktober 1987 övertog Domänverket hela Assis sågverksrörelse och samtidigt kom beslutet att Karlsborgs sågverk skulle avvecklas. Den 30 juni 1988 sågades de sista stockarna, 120 år efter det att den första sågen anlades i Karlsborg.

Pappersbruket, 1950–1996
År 1950 började ASSI planera för ett pappersbruk i Karlsborg. Den första pappersmaskinen, PM 1, togs i drift 1953. För att få sötvatten till Pappersbruket drogs en vattenledning från Näsby gamla ångbåtskaj till Karlsborg för en kostnad av nära 122 000 kr. Kostnaderna för pumpstationen och maskinanläggningen blev cirka 100 000 kr. 1957-58 installerades PM 2, en pappersmaskin med större kapacitet. Den är fortfarande i drift medan PM 1 lades ned i slutet av februari 1992. Den nedlagda maskinen byggdes om och används sedan 1 april 1993 till bestrykning av kraftpapper och liner. Kapaciteten är cirka 40 000 ton. Kapaciteten på PM 2 är, efter en omfattande modernisering under hösten 1996, 115 000 ton per år. Pappersbruket har kapacitet för att vidareförädla drygt 40 procent av den blekta massan till säck- och kraftpapper. Pappret har hög styrka och bra tryckkvalitet. Det används till påsar, bärkassar och livsmedelsförpackningar, som potatissäckar, strösockerpåsar och chokladpapper.

Vånafjärden ligger 15 kilometer ifrån Kalix vid nordligaste Bottenviken.
Tillgång till busstrafik via E4 finns veckans alla dagar, även kvällar och helger. Här bor kring 70 personer.

Skäl att besöka Vånafjärden!

Svanbergs Bagarstuga - en byggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Interiört finns flera intressanta och värdefulla byggnadsdetaljer. 

Bönhuset – Omhändertaget och välbevarad inredning.

Silverstolpbodan - Soldattorpets stolpboda är en av de äldsta byggnaderna i byn.

Läs mer på Karlsborgs Folketshusförening Vånaborgs hemsida och på Vånafjärdens hembygdsförenings hemsida. 

Vånafjärdens historia

Källor: "Ortnamn i Norrbottens Län" av Gunnar Pellijeff, "Om Vånafjärden 1952" av Viktor Johannes Strömbäck, "Projektinventering av gamla byggnader i Kalix kommun" av Johan Hasselberg samt "Elektrifiering i Kalix kommun" av Arne Rönnbäck med fler.>

Vånafjärden är ett representativt exempel på kustnära jordbruksbyar i östra länsdelen, och det historiska landskapet går än att utläsa i bygden. Vånafjärden ingår därför i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län. Läs mer om detta på norrbottensmuseum.se.