Sök

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering 2016-2017. Tema Ljud: Med detta tema vill vi göra barnen medvetna om att de själva kan påverka ljuden i sin egen omgivning och miljö.

Tema: Ljud

  1. Vi har valt att under detta läsår arbeta med tema ljud eftersom barnen visar stort intresse för olika ljud. Ljud finns ständigt i vår omgivning och vår vardag. Vi vill att barnen ska få erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen genom temat ”Ljud”.

  2.  I detta tema vill vi att barnen ska förstå hur ljud kan uppstå. Vi vill att lekar, aktiviteter och dagliga situationer i förskolan ska leda vidare till att utforska andra ljud i omgivningen genom:   

  • skapandeaktiviteter: ge barnen möjlighet att upptäcka flera uttrycksformer till olika sorters musik och se hur barnen påverkas av olika ljud.

  • reflektion/dokumentation som leder till fler frågor kring de undersökningar och upptäckter vi gör i temat ljud.

  • vi ställer frågor som gör att barnen får fundera själva och tänka på hur saker och ting hänger ihop. Väcka nyfikenhet för vetenskap.

  • Ställa frågor, göra egna experiment och göra nya upptäckter. (Ökad motivation och lust att lära)Viktigt att värna om ljudmiljön. Ljud kan även vara skadliga.

Med detta tema vill vi göra barnen medvetna om att de själva kan påverka ljuden i sin egen omgivning och miljö.

Identifierade utvecklingsområden  från föregående utvärdering.

Ljud: Vi vill göra barnen medvetna om att de själva kan påverka ljuden i sin egen omgivning och miljö.

Språk: Att föra ett resonemang runt utforskandet i temat. Att använda olika matematiska begrepp. Vi vill att barnen ska lära sig olika begrepp ex. akustik, ljudkälla, medium, mottagare.

Övergångar mellan arenorna:

Skapa ett gemensamt dokument med rutiner för övergångar mellan arenorna.

Pedagogisk dokumentation:

Se över vad vi ska dokumentera och hur den dokumentationen ska se ut. (utvecklingsgruppen)

Utbildningsnämndens mål:

  • Ökad kunskapsnivå hos alla barn/elever.

  • Ökad motivation och lust att lära.

  • Alla barn/elever ska bemötas och få utvecklas utifrån  sina förutsättningar.

Normer och Värden 

  • Vi tror på att barnen kan och vi uppmuntrar dem att våga prova själva.

  • Vi vill att barnen ska upptäcka och utforska tillsammans, ta hjälp och lära av varandra.

  • Vi vill att barnen ska bli medvetna om sin egen röst och ljuden runtomkring.

  • Att utveckla normer för arbetet och samvaron i barngruppen.

  • Vi delar in barnen i olika gruppkonstellationer för att medvetet skapa samarbete och ansvar för att alla ska få komma till tals, vänta på sin tur, ta hänsyn till varandra.

Utveckling och Lärande

Barnen ska få ÖVA-PRÖVA-ERÖVRA ljud som fenomen. Vi ska erbjuda barnen planerade aktiviteter och ta till vara på spontana situationer där de får möjlighet att utskilja och undersöka ljud.

Natur och Teknik:

  • Vad krävs det för att vi ska kunna höra ljud?

  •  Hur kan vi höra ljud? Hur kan vi göra ljud?

  •  Hur kan ljud skickas från ljudkällan till den som hör ljud?

  • Känner du igen ljuden?

  •  NTA-lådan – material, experiment Fenomenmagasinets Försök För Förskolan

  •  Ljudappar

Matematik:

  • Antal-hur många olika ljud kan vi höra i vår omgivning, ”Ljudjakt”

  • Jämföra höga-låga ljud.

  • Att urskilja och sortera, kategorisera ljud.

  • Mäta ljud - decibel

  • Matematiska begrepp- Lägesord.

Språk och Kommunikation:

  • Litteratur: Språklust 1.

  • Rim och ramsor: ex. Det duggar, det duggar.

  • Sånger: ex. Bom Bom låter stora trumman. Jag hamrar och spikar.

Skapande:

Måla/dansa till olika sorters musik. Tillverka egna instrument. Skapa ljud/musik.

Motorik/rörelse:

  • Rörelse är ljud – smyg, stampa, gå.

  • Gymnastik- De tre Bockarna Bruse.

  • Gympa Jill.

  • Röra sig till olika ljud. ex. Fort-långsamt. Högt-Lågt.

 Återkopplingar/reflektioner till tidigare händelser för att synliggöra barnens eget lärande.

Temasamlingar varje vecka

Barns inflytande

Genom:

  • att vi är lyhörda pedagoger och tar tillvara på barnens kunskaper, intressen  så kan vi utmana dem till vidare samtal och diskussioner.

  • barnintervjuer får varje barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter- och vi får reda på barnens förkunskaper och barnens lärande. (Alla barn/elever ska bemötas och få utvecklas utifrån sina förutsättningar)

  • reflektioner tillsammans med barnen kan vi utveckla deras förmågor och ge dem förståelse att deras eget handlande påverkar miljön och andra människor omkring dem.

  • olika former av gruppkonstellationer.

  • den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens lärande, tankar och utveckling.

  • att ha ett experimentellt och undersökande arbetssätt

    • att ställa en inledande fråga (hypotes) inför en planerad aktivitet och en avslutande fråga efter aktiviteten(slutsats). Göra barnen medvetna om: Vad har du/ni lärt dig/er? (Ökad kunskapsnivå hos alla barn/elever

    • Återkopplingar/reflektioner till tidigare händelser.               

Förskola och Hem

Synliggöra målen för verksamheten. Föräldrarna får ta del av den pedagogiska planeringen via pedagogiskt café, hemsidan samt att den hänger i anslutning till varje hall på varje arena.

  • Dokumentation hängs upp allt eftersom så att alla kan ta del av den.

  • Månadsblad finns att tillgå i hallarna på varje arena och mejlas ut varje månad med analys och reflektion.

  • Pedagogiskt café  för föräldrarna . Tisdag den 4 oktober. Kl. 13-17

  • Förskoleråd

  • Föräldrarnas förväntningar… skrivs ner på pedagogiska cafét- återkoppling sker vid utvärderingen.

  • Temat ljud avslutas på sommarfesten i juni. 

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Inbjudan: Återkoppling från förskoleklassbarnen sen de börjat i förskoleklassen. Bjuda in förskoleklassens barn tillbaka till förskolan, så får förskolans  barn får visa och berätta om temat vi jobbar med.

  • Brev från förskoleklassen: Med tider för träffar, besök och aktiviteter med förskoleklassens personal och barn från andra förskolor.

  • Överlämnande: På gruppnivå, individnivå då vi delger förskoleklassens personal hur och vad vi jobbat med under året, vilket målområde/projekt vi jobbat med.

  • Önskemål: Kollegialt lärande/utbyte mellan förskola-förskoleklass-fritidshemmet-skolan. 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

  • Pedagogiska utvecklingstiden:

  • Reflektionstid,

  • Pedagogiska möten,

  • Följer riktlinjerna för pedagogisk planering, möten och pedagogisk utvecklingstid.

  • Utvecklingssamtal för varje barn

  • Utvärderings- och avslutningssamtal för barn, föräldrar och personal. 

Förskolechefens ansvar

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har jag ansvaret för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enighet Skollagen, målen i läroplanen (Lpfö 18), kommunala mål och uppdraget i dess helhet

I Kvalitetsrapport för Kalix kommuns förskolor redovisas förskolechefernas bedömning av kvalitén i förskolan tillsammans med analys och föreslagna åtgärder.