Sedan våren 2025 deltar jag i projektet Kompetenskatalysator 1.0 (Komkat), ett initiativ som syftar till att stärka samverkan mellan skola, kommun och näringsliv. För mig, som rektor på Näsbyskolan – en F–6-skola i Kalix belägen i ett socioekonomiskt utsatt område – har Komkat blivit en katalysator i ordets rätta bemärkelse: från idé och inspiration till konkret förändring i elevernas vardag.

Under hösten deltog vi i projektet i en studieresa till Helsingborg för att ta del av hur skolan där arbetar strukturerat tillsammans med det lokala näringslivet. Ett exempel som gjorde särskilt starkt intryck var hur elever i grundskolan, redan från F–6, under sin skolgång får besöka olika värdföretag. På så sätt skapas tidigt en förståelse för arbetsliv, yrken och framtida möjligheter – något som också stärker motivation och framtidstro.

Med den erfarenheten i ryggen väcktes tanken: varför skulle inte våra elever i Kalix få samma möjlighet?

En tydlig skolprofil med framtiden i fokus

Sedan jag började som rektor på Näsbyskolan har jag arbetat målmedvetet med att profilera skolan. Tidigare hade skolan deltagit i ett Meta-finansierat projekt där elever arbetade med programmerbart tekniklego. Det projektet sådde ett frö: våra elever behöver få möta framtidens teknik, inte som något abstrakt – utan som något de själva kan förstå, påverka och skapa med.

I februari 2025 beviljades vi ytterligare medel från Meta: 260 000 kronor för att utveckla en teknikstudio på skolan. Men Meta-projektet handlade inte enbart om utrustning, utan också om samverkan med det omgivande näringslivet. Därför blev det naturligt att tänka bredare än skolans väggar.

Samverkan som blir verklighet

Redan innan dess hade företaget Mirror, verksamma inom IT och kommunikation, varit involverade i skolan genom att producera filmer för våra sociala medier. Efter resan till Helsingborg tog jag kontakt med Mirrors vd Jörgen Nilson för att dela min idé: att låta elever möta ett företag på riktigt – inte bara genom studiebesök, utan genom ett gemensamt uppdrag.

Det visade sig också att tröskeln för att ta kontakt är betydligt lägre än man ofta tror. Ett samtal eller ett möte räcker långt, och samverkan behöver varken vara komplicerad eller tidskrävande för företagen. I vårt fall ledde ett första möte snabbt till en gemensam idé och en tydlig, hanterbar modell.

Resultatet blev att vi nu testar ett upplägg där våra elever i årskurs 5 gör ett studiebesök hos Mirror och därefter arbetar med en konkret uppgift: att ta fram och designa en app. Arbetet avslutas med att eleverna presenterar sina idéer för företaget.

Skolans uppdrag sträcker sig bortom skolbyggnaden

För våra elever – många med ett stort intresse för teknik, digitala miljöer och skapande – blir detta ett möte mellan skolans kunskapsuppdrag och verklighetens arbetsliv. Samtidigt blir det tydligt hur viktigt det är att rektorer och skolledare ser kopplingen mellan skola, samhälle och näringsliv. Alla våra elever ska en dag ut i arbetslivet, och det är just för detta som skolan ytterst förbereder barn och unga.
När kontakterna med det lokala näringslivet är levande och tillgängliga skapas sammanhang, relevans och framtidstro. För företagen innebär samverkan nya perspektiv och en möjlighet att bidra lokalt – utan att det behöver ta särskilt mycket tid i anspråk.

Kompetenskatalysatorn i praktiken

Detta är ett tydligt exempel på vad Kompetenskatalysator 1.0 kan leda till när inspiration kombineras med mod att ta första steget. För mig handlar det ytterst om likvärdighet: att även elever i socioekonomiskt utsatta områden ska få tillgång till nätverk, framtidsbilder och möjligheter.
När skola och näringsliv möts på riktigt händer något – och ibland börjar det helt enkelt med att någon vågar ta kontakt.