Årsredovisning 2023

Efter valet 2022 bildades en ny majoritet i Kalix mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet och den 1 januari 2023 tillträdde nya politiker i sina demokratiska uppdrag. Under försommaren antog kommunfullmäktige en ny vision och nya mål ”Tillsammans gör vi Kalix bättre”

Åren framåt är osäkra, framför allt är bristen på människor att anställa utmanande. Andra faktorer som påverkar kommunen är kostnadsökningarna i inflationens spår gällande pensioner, räntor och prisökningar. Byggtakten stannade av i Sverige, det märkte vi även i Kalix då varsel föll ut hos en stor arbetsgivare.

Kommunen gjorde ett positivt resultat på 12,1 miljoner.

Friskvårdsbidraget som utgår med 2 200 kronor för kommunanställda är en bra satsning och vi ser att allt fler nyttjar förmånen.

Barnens sommarkalas 2023 ägde rum mitt i centrala Kalix där alla uppträdanden var gratis, en oerhört lyckad satsning och ett uppskattat inslag för både Kalixbor och besökare.

Kalix blev årets friluftskommun 2023, friluftslivet är en viktig attraktionskraft för ett samhälle och vi ska vara stolta över att vi under många år placerat oss högt i Naturvårdsverkets mätning.

I juni började den nya linjesträckningen av lokaltrafiken som möjliggör att fler kan välja att åka kollektivt till sina arbeten, en viktig satsning ur ett klimatperspektiv.

I september invigdes det nya ridhuset som är viktigt del för attraktiviteten för Kalix som ort. Beslutet om vilka som ska bygga nya SÄBO är taget och investeringen i nya inomhusmiljöer vid F-huset på Furuhedsskolan är påbörjad.

Under 2023 tillsattes en kombinerad tjänst inflyttningslots/landsbygdsutvecklare för att underlätta för de personer som väljer Kalix som bostadsort.

Befolkningsutvecklingen från SCB för 2023 visade att 595 personer valde att flytta till Kalix, dock valde 648 personer att lämna kommunen, så ett negativt flyttnetto på 53 personer. Totalt minskade Kalix med 182 personer, befolkningsminskningen beror till övervägande del på att fler dör än det föds barn. Tillsammans fortsätter vi bygga attraktivitet och stolthet så fler väljer Kalix som hemort.

Vi har genomfört demokratiskola för åk 5 där eleverna bjuds in till kommunhuset, där de bland annat får prova lägga en kommunal budget.

I november hade kommunen en företagskick-off med Michael Dahlen och bjöd in hela näringslivet där syftet var att tillsammans skapa en dialog för ett bättre företagsklimat. Under 2023 har vi genomfört ca 30 företagsbesök och det arbetet kommer att fortsätta.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, medborgare, föreningsliv och näringsliv för ett gott samarbete, tillsammans gör vi Kalix bättre!

Susanne Andersson

Kommunstyrelsens ordförande

En bild som visar Människoansikte, person, klädsel, leende

Automatiskt genererad beskrivning

1.2 Förvaltningsberättelse

I Kalix kommuns förvaltningsberättelse lämnas information om förvaltningen av
kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning 11 kapitlet och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendation R15 Förvaltningsberättelse.

1.2.1 Den kommunala koncernen

Kommunens organisation består av fyra nämnder utöver kommunstyrelsen samt jävsnämnden och valnämnden och tillhörande förvaltningar. Kommunkoncernen innehåller dessutom tre bolag och den kommunala bostadsstiftelsen. Utöver detta är kommunen delägare i och har en rad intresseföretag. Detta beskrivs i bild nedan.

Bild

1.2.2 Översikt över verksamhetens utveckling

Den kommunala koncernen

	2023	2022	2021	2020	2019
Verksamhetens intäkter, skatter och generella statsbidrag, mnkr	1 639,2	1 565,0	1 494,2	1 457,5	1 422,0
Verksamhetens kostnader, mnkr	-1 506,6	-1 407,8	-1 328,0	-1 292,6	-1 285,9
Årets resultat, mnkr	22,3	37,4	73,5	60,0	37,3
Soliditet, %	37	37	38	35	34
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pensioner, %	22	22	21	17	14
Investeringar (netto), mnkr	184,9	175,1	176,4	139,2	139,9
Självfinansieringsgrad	0,6	0,3	1,0	1,2	0,9
Långfristig låneskuld, mnkr	1 142,8	1 156,6	1 151,0	1 065,8	1 037,1
Antal anställda	1 626	1 664	1 616	1 616	1 597

Kommunen

	2023	2022	2021	2020	2019
Folkmängd	15 547	15 729	15 768	15 812	15 886
Kommunal skattesats	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Verksamhetens intäkter, skatter och generella statsbidrag mnkr	1 542,4	1 483,2	1 412,7	1 375,2	1 341,2
Verksamhetens kostnader	-1 462,4	-1 375,7	-1 288,4	-1 256,2	-1 250,3
Verksamhetens kostnader, avskrivningar och finansnetto, mnkr	-1 530,3	-1 447,5	-1 351,1	-1 326,3	-1 312,8
Årets resultat, mnkr	12,1	35,6	61,6	48,9	28,3
Soliditet, %	49,4	50,6	50,9	48,9	48,9
Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse pensioner, %	26,1	26,2	23,5	19,3	15,5
Investeringar (netto), mnkr	149,7	126,6	120,2	99,7	90,6
Självfinansieringsgrad	0,2	0,2	1,1	1,4	1,1
Långfristig låneskuld, mnkr	423,8	337,0	318,3	321,7	287,6
Antal anställda	1 603	1 615	1 593	1 590	1 574

Under år 2023 ökar kommunens kostnader märkbart och resultatet sjunker i jämförelse med tidigare år till 12,1 mnkr. Nämndernas negativa budgetavvikelser och särskilt kostnadsökningarna för kommunens pensioner sticker ut i den höga inflationstaktens kölvatten.

Finansnettot är positivt; aktiemarknadens uppgång och ränteintäkter har gett positiva effekter. Det högre ränteläget på kommunens lån och den nyupplåning som skett i slutet på året har ännu inte slagit igenom fullt ut i ett högre kostnadsläge år 2023, även om räntekostnaderna är avsevärt högre jämfört med föregående år. Gällande det högre ränteläget finns det en trögrörlighet på grund av lånens bindningstid. Åren framöver kommer de finansiella kostnaderna i kommunen att öka med en högre låneskuld och ett varaktigt högre ränteläge jämfört med nivån innan räntehöjningarna startade år 2022, även om en rörelse ner från dagens topp på räntekurvan prognostiseras.

Investeringstakten är hög i Kalix kommun och färdigställandet av det nya ridhuset skedde under året, renoveringarna av del av gymnasieskolan pågår och nybyggnationen av ett särskilt boende (säbo) med 30 nya vårdplatser har startat. Den långfristiga låneskulden har ökat år 2023 och kommer att fortsätta öka i paritet med den totala investeringskostnaden för F-huset och det nya säbo. Nyckeltalen kopplade till högre låneskuld försämras därmed. Framöver behöver kommunen dels budgetera för både ett resultat och en investeringstakt som medger en amorteringsplan och minskning av låneskulden, förutom att de utökade driftskostnaderna ska täckas. Detta kommer att kräva handlingskraftiga politiska beslut för att anpassa verksamheten till den demografiska utvecklingen med minskande invånarantal och färre födda barn om god ekonomisk hushållning ska uppnås enligt kommunallagens krav. Samtidigt kan satsningar på attraktiva fritidsanläggningar, skolmiljöer och arbetsplatser vara positivt för befolkningsutvecklingen och kompetensförsörjningen så att fler unga väljer att stanna kvar i, eller flytta till, Kalix för att bo och arbeta här.

Detta är också de stora utmaningarna för Kalix kommunkoncern; hitta en balans mellan nödvändiga och attraktivitetshöjande satsningar, men samtidigt bibehålla en god ekonomisk hushållning för att överlämna bra förutsättningarna till kommande generationer.

De kommunala bolagen ingår i ovan resonemang och särskilt ett av de kommunala bolagen är svårare drabbat av det höga ränteläget och gör ett minusresultat år 2023. Det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum KB äger och förvaltar Gallerian i Kalix och här kommer åtgärder att krävas framåt för att minska bolagets lånebörda.

1.2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Detta avsnitt berör förhållanden som anses vara viktiga för bedömningen av resultat eller ekonomisk ställning.

Väsentliga förändringar i verksamheten

Under år 2023 har inga väsentliga förändringar skett i verksamheten, däremot har beslut tagits, planering och arbete påbörjats utifrån nedan.

Renovering av del av gymnasieskolan pågår vilket kommer att ge attraktiva, moderna lokaler men också ett mer effektivt nyttjande av ytor och nya möjligheter till effektivare arbetssätt. Vuxenskolan ska flytta till gymnasieskolans nyrenoverade lokaler från Kalix Folkets Hus och efterlämnar då tomma ytor i den centralt belägna fastigheten. Plan för framtida nyttjande av dessa är ännu inte bestämd.

Kommunfullmäktige beslutade 28 november 2022 (dnr 2022–00599) om att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att bygga ett nytt särskilt boende (säbo) med 50 platser, varav 30 nya. De återstående 20 tas i anspråk av kommunens befintliga verksamhet för korttidsboende som flyttar från andra lokaler. Detta kommer från och med slutet på år 2025/början på år 2026 innebära en väsentlig förändring inom äldreomsorgens verksamhet. Detta beslut föregicks av Socialnämndens utredning Framtida Särskilda boendeplatser under år 2022 (beslutsunderlag till inriktningsbeslut i KF, dnr 2021–00472). Utredningen påvisar en ökad andel äldre i Kalix kommun fram till och med år 2040 men även att Kalix kommun har högre kostnader än liknande kommuner och länet för särskilt boende totalt och också beviljar plats i särskilt boende tidigt, innan brytpunkten där hemtjänstinsatser blir dyrare än att vårdtagaren flyttar in i ett särskilt boende. Socialnämnden lyfter också att de inte kan finansiera de extra kostnaderna denna verksamhetsutökning medför utan att göra nedskärningar inom andra verksamheter eller att stänga andra boendeplatser. Detta kan innebära fler förändringar åren framåt.

Utbildningsnämnden påbörjar under år 2024 en översyn av förskolestrukturen på grund av det minskade barnantalet.

Internationella skeenden

Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget under året och den växande hotbilden mot Sverige kommer säkerhetsenheten att genomföra projektet sju dagars beredskap under år 2024. Projektets syfte är att analysera vilka behov av resurser respektive förvaltnings samhällsviktiga verksamheten har för att fortsatt kunna bedriva sin verksamhet under olika samhällsstörningar under sju dagar. Säkerhetsenheten kommer sedan att sammanställa analysen med tillhörande kostnadsbeskrivning och lämna det för beslut under hösten 2024. För att uppnå en förmåga att bedriva våra samhällsviktiga verksamheter oavsett samhällsstörning krävs det medel för att säkerhetsställa kritiska resurser så som drivmedel, reservkraft, livsmedel, nödvatten, mediciner och skyddsutrustning. I omvärldsbevakning och analys av andra kommuner som genomfört liknande projekt har kostnaden landat på ca 500kr/invånare. Det vill säga närmare 8 mnkr i kostnader framledes för att komma upp på en nivå där kommunen minimerat risker för konsekvenser mot liv och hälsa.

Andra faktorer som leder till behovsförändringar avseende kommunal service

Samhällets digitalisering och användande av AI ställer krav på att kommunen anpassar sin service i samma takt. Behovet av kompetensutveckling och förmåga till anpassning och utveckling hos medarbetare blir därmed alltmer märkbar. I slutet på år 2023 fattade kommunstyrelsen beslut om att digitalisera kommunens inköp och automatisera hanteringen av leverantörsfakturor genom att upphandla ett e-handelssystem.

Att säkerställa likvärdig tillgång på kultur- och fritidsaktiviteter ses allt viktigare då många redan idag exempelvis saknar ekonomiska möjligheter för att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. Fritids- och kulturnämnden ser en växande skara som också spontant idrottar och aktiverar sig utanför föreningslivet, vilket ställer högre krav på kommunens service.

En bild som visar himmel, hjul, transport, utomhus

Automatiskt genererad beskrivning

Antalet födda barn minskar i Kalix vilket kommer att ge en minskande efterfråga på förskole-, grund- och gymnasieskoleplatser framåt, likväl som inom fritids- och kulturområdet i form av exempelvis vad som krävs i antal och storlek på fritidsanläggningar. Detta påverkar även andra kommunala verksamheter som till exempel kostorganisationen som får färre beställningar av frukost-, mellanmåls- och lunchportioner inom skolans verksamheter och därmed behöver göra anpassningar, likväl som att det kommunala lokalbehovet kommer att förändras i förlängningen.

Att identifiera krav på bostadsförsörjningen, besöksnäringen och utveckling av industriområden i kommunen är fortsatt några av de viktigaste frågorna för att skapa förutsättningar för att vända befolkningsutvecklingen.

Antalet ärenden inom Individ- och familjeomsorgen där det förekommer våld fortsätter ligga på en hög nivå. Antal våldsrelaterade ärenden var år:

§ 2019 15

§ 2020 28

§ 2021 39

§ 2022 44

§ 2023 45

Våldet är kostsamt och beräknas av socialförvaltningen kosta Kalix kommun mellan 14–18,5 mnkr årligen vilket innebär en hög kravställning på kommunal service utifrån detta. Människor far mycket illa och otrygghet skapas för alla inblandade och närstående.

Befolkningen i kommunen fortsätter att åldras och ger ökad efterfrågan på hemtjänst. Bemanningen av hemtjänst och det nya särskilda boendet bedöms svårlöst eftersom arbetskraftsutbudet minskar.

Klimatförändringar

Vår planet håller gradvis på att värmas upp och i och med det förändras klimatet. Klimatförändringarna har en global påverkan men här i Norrbotten går uppvärmningen extra snabbt.

Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Åtagandet innebär att utsläppen av växthusgaser ska minskas kraftigt och att förmågan att anpassa sig till negativa effekter ska ökas samt att vi måste hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Bilden nedan illustrerar den utmaning vi har framför oss i form av att Sverige släpper ut 9 ton per person och år medan Parisavtalet medger högst ett ton per person och år 2050.

Bild

Geografisk och organisatorisk påverkan

Klimatfrågan handlar om två sidor som måste hanteras parallellt, dels måste vi minska växthusgasutsläppen, dels måste vi anpassa oss till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Det gäller både Kalix geografiska kommun och kommunen som organisation.

Kalix kommun påverkas på flera sätt. Bland annat förlängs växtsäsongen och värmeböljor blir vanligare. Nederbörden ökar under hela året, men spridningen fördelar sig ojämnt över året. Exempelvis minskar flödet i vattendragen på sommaren och det blir vanligare med låg markfuktighet. Övriga säsonger ökar flödena och vårfloden tidigareläggs. Den största uppvärmningen sker vintertid, vilket innebär att mer nederbörd faller som regn i stället för snö.

Hur klimatet i kommunen utvecklas beror på hur användningen av fossila bränslen ser ut i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Här har Kalix kommun som organisation en viktig roll i arbetet. Vi behöver identifiera vilka utsläpp vår verksamhet ger upphov till samt arbeta aktivt för att minska dem. Samtidigt är det nödvändigt att vi är medvetna om vad som sker och har rutiner för att kunna anpassa verksamheten i den omfattning som krävs, i syfte att skapa ett robust samhälle och minska riskerna.

Ett aktivt klimatarbete är relevant ur flera aspekter. Det som sker med klimatet har betydelse för flera andra områden som exempelvis biologisk mångfald, jämlikhet, hälsa, avfall och demokrati.

Det här arbetet är svårt att värdera ekonomiskt, men har stor betydelse för kommunens förmåga att upprätthålla en god service. Dock pekar många forskare på vikten av att agera nu. Om åtgärder vidtas i ett tidigt skede kommer kostnaderna, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt, att vara lägre jämfört med om vi väntar med att göra något.

Marknadsförändringar

Räntekänsligheten är relativt stor i kommunsektorn, på samma sätt som hos de svenska hushållen. I nästa stycke står mer beskrivet om den prognostiserade räntesänkningen år 2024. Nedan bild visar kommunsektorns genomsnittsränta, källa Kommuninvest. Den visar fördröjningen både i uppgång av räntekostnaderna i kommunen och också nedgången på grund av en viss bindningstid av lånen. Kommunsektorns låneskuld ökade också i slutet på år 2023 och början på år 2024 vilket ökar räntekostnaderna av den anledningen, vilket även gäller för Kalix kommun. Kommunsektorns resultat har därmed inte varit nog starka för att finansiera det investeringsbehov som finns i många av kommunerna.

Bild

Bostadsmarknaden är svårt påverkad av lågkonjunkturen och beskrivs som stillastående för närvarande.

Makroekonomiska faktorer

Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver både i Makronytt och i cirkulär 24:16 den 2024-02-26 om att nuvarande lågkonjunktur når sin botten under år 2024 med svag BNP-tillväxt för att sedan vända uppåt och stärkas under år 2025. De senaste årens rekordhöga prisökningar har avstannat och inflationen förväntas nu fortsätta sjunka under år 2024, vilket innebär att riksbankerna, Federal Reserve, ECB och Riksbanken, kommer att kunna sänka styrräntan. Toppen på räntecykeln förväntas därmed nu vara nådd under år 2023 och att räntesänkningar kan ses innan sommaren 2024. SKR räknar med Riksbanken sänker första gången i maj. Penningpolitikens effekter beror på hur räntekänslig en ekonomi är och ränteuppgångarna under 2023 fortsätter därmed att ha en avkylande effekt även år 2024 på ekonomin. Det finns en tidsförskjutning gällande när en åtstramande penningpolitik med högre räntor får konsumtionen och investeringar att minska och senare sysselsättningen, vilket också skett nu.

Det är även viktigt att ta med faktumet att marknadsräntorna inte heller prognostiseras sjunka lika mycket som de steg åren 2022–2023 så en ny, högre räntenivå än innan år 2022 förväntas framåt. En sådan expansiv penningpolitik som bedrevs innan år 2022 tros inte återkomma på grund av de negativa effekter som uppstår i form av ökad skuldsättning i samhället. Sveriges statsskuld är låg, men vi påverkas starkt av omvärldsläget där statsskulderna generellt ökat. Otillräckliga räntesänkningar kan samtidigt riskera att utgöra för stora åtstramningar för ekonomin för länge. Vidare antas den svenska kronan stärkas, och den importerade inflationen minska, på grund av den minskade osäkerheten på de finansiella marknaderna och därmed större riskvillighet. Detta brukar gynna små valutor och tillsammans med Sveriges goda statsfinanser blir Sverige återigen intressant för investerare. Den internationella oron för en krasch på den högt belånade svenska bostadsmarknaden har inte heller inträffat och tillsammans med att räntenivån är på väg ner försvinner den farhågan. Allt sammantaget ger att inflationsmålet 2 % prognostiseras att nås efter sommaren. Hushållens, kommunernas, statens med fler aktörers köpkraft är dock inte återställd i och med detta utan återhämtningen av denna kommer att vara en utdragen process mot anpassning till den nya, högre prisnivån. KPI i juni bestämmer prisbasbeloppet och detta har väldigt stor påverkan på pensionskostnaderna i kommunsektorn. Nuvarande bedömning av SKR är att KPI-siffran kommer att vara 3,4 % år 2024 (Makronytt 1/2024) i jämförelse med 8,5 % år 2023. År 2025 tror man att den sänks ordentligt till 1,2 %, med draghjälp av räntenedgången och därmed billigare bolån. Sverige är en räntekänslig ekonomi, men det tar ändå en viss tid innan en lägre räntenivå får genomslag.

Konjunkturåterhämtningen sker således med viss fördröjning och bli märkbar först år 2025. Svag utveckling av BNP dämpar arbetsmarknaden och ger lägre lönesumma en tid. Under år 2023 ökade lönesumman fortfarande snabbt ända fram till slutet på året. Lönerörelsen var ansvarsfull utifrån att inte driva på inflationen men gav ändå löneökningar som var högre än tidigare. Sysselsättningsgraden fortsätter i nuläget att dämpas och arbetslösheten ökar med ca 1 % från år 2023 till 8,7 % år 2024, detta innebär att ökningen av skatteunderlaget blir det lägsta sedan år 2010 förutom de chockeffekter som pandemin orsakade under år 2020. När BNP-tillväxten tar fart under år 2025 kommer också andelen sysselsatta att öka och likaså skatteunderlaget. I jämförelse med åren 2023 och 2024 när köpkraften och det reala skatteunderlaget försvagats sker en betydande förstärkning under år 2025 utifrån både fler sysselsatta och den prognostiserade prisutvecklingen.

Kommunal utdebitering

Fullmäktige beslutar om nivå på den skattesats som medborgarna ska betala, samt hur skatteintäkterna och andra intäkter ska användas. Varje fullmäktige fattar självständigt beslut om den egna kommunen och är politiskt ansvarig enbart inför sina egna invånare.

Kommunallagen (2017:725) och Regeringsformen styr detta.

Skattesats till kommun

Skattesats i procent	2023	2022	2021	2020	2019
Hela riket	20,67	20,67	20,67	20,72	20,70
Norrbottens län	22,57	22,57	22,57	22,57	22,57
Arjeplog	23,50	23,50	23,50	23,50	23,50
Arvidsjaur	22,80	22,80	22,80	22,80	22,80
Boden	22,60	22,60	22,60	22,60	22,60
Gällivare	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Haparanda	22,50	22,50	22,50	22,50	22,50
Jokkmokk	22,95	22,95	22,95	22,95	22,95
Kalix	22,55	22,55	22,55	22,55	22,55
Kiruna	23,05	23,05	23,05	23,05	23,05
Luleå	22,50	22,50	22,50	22,50	22,50
Pajala	23,40	23,40	23,40	23,50	23,50
Piteå	22,25	22,25	22,25	22,25	22,25
Älvsbyn	22,45	22,45	22,45	22,45	22,45
Överkalix	22,80	22,80	22,80	22,80	22,80
Övertorneå	21,75	21,75	21,75	21,75	21,75

Källa: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/Kommunalskatter2000/

År 2024 ökar genomsnittet för riket gällande kommunal skattesats till 20,70 %, medan den förblev oförändrad år 2023 vilket syns i ovan tabell. Regionskattesatsen ökar också år 2024 och den totala genomsnittliga kommunala skattesatsen ökar därmed med 13 öre till 32,37 %. 13 kommuner höjer sin skattesats inför år 2024, men 10 kommuner sänker den också vilket kan ses som oväntat utifrån de ekonomiska utmaningar kommunsektorn drabbats av med den stigande inflationen och lågkonjunkturen. Konsekvenserna blir då effektiviseringar, neddragning av verksamhet, underskott och användning av resultatutjämningsreserver eller synnerliga skäl. Förhoppningen kan vara att konjunkturen vänder inom kort, om så inte sker behöver kommunerna vara förberedda med alternativ. Ett av verktygen är att höja skatten, för att kunna behålla samma nivå av välfärd.

I Kalix och Norrbotten kvarstår den totala skattesatsen oförändrad med 33,89 % respektive 33,91 % både år 2023 och 2024. Ingen norrbottnisk kommun, eller regionen, varken höjer eller sänker sin skattesats. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,75 % medan Arjeplog har den högsta med 23,50 %.

En bild som visar utomhus, himmel, vatten, natur

Automatiskt genererad beskrivning

Utveckling skatteunderlag

Nedan bild visar det nominella skatteunderlagets utveckling åren 2022, 2023 och prognos för åren framåt.

Källor: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Regioner.

Bild

Lönesumman utgör 80 % av skatteunderlaget. Prognosvariabeln arbetade timmar gånger timlönen ger en prognos på lönesumman. Månadsvisa utfall från Skatteverket på den faktiska lönesumman kommer under året och succesivt styr Skatteverkets underlag alltmer SKR:s prognoser under året. Arbetsmarknadens inbromsning gjorde att lönesummans ökning avtog i slutet på år 2023, men den årliga ökningen var ändå högre än det historiska genomsnittet (10 år). Pensionernas utveckling höjde också skatteunderlaget och sammantaget ökade skatteunderlaget med 5 % år 2023. Skatteunderlagsökningen prognostiseras bli mycket svagare år 2024 då arbetsmarknadens försvagning år 2023 och fortsatt under år 2024 slår igenom med fallande sysselsättning.

Köpkraften minskar, det vill säga att det reala skatteunderlaget minskar, både år 2023 och 2024 för att sedan kunna stärkas år 2025. Nedan tabell från SKR, Makronytt februari 2024:

Bild

Befolkningsutvecklingen påverkar skatteunderlaget. Lägsta befolkningsökningen i Sverige har år 2023 noterats på 22 år, och det lägsta barnafödandet har någonsin uppmätts; under 1,5 barn per kvinna. Både födelsenettot och nettoimmigrationen har därmed minskat.

Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån SCB, samt Sveriges Kommuner och Regioner SKR cirkulär 24:16.

Befolkning

För kommunens ekonomi har befolkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag bygger i hög grad på hur stor befolkningen i kommunen är. Från 1980 har kommunen haft en vikande befolkningsutveckling. Invånarantalet var vid årsskiftet 15 547 personer. Det är 182 färre invånare än föregående år.

Födelsenettot har sedan babyboomen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet haft en negativ utveckling medan flyttnettot främst har varit positivt med undantag för åren 2018–2019 samt senaste året, 2023.

Befolkning åren 1970 - 2020

År	2020	2015	2010	2005	2000	1990	1980	1970
Befolkning	15 812	16 248	16 740	17 483	17 995	19 241	19 599	18 199

Åldersstruktur

Ålder	2023	2022	2021	2020	2019
0–9	1 421	1 457	1 459	1 438	1 431
10–19	1 590	1 601	1 581	1 613	1 629
20–29	1 355	1 434	1 483	1 508	1 556
30–39	1 741	1 690	1 650	1 614	1 555
40–49	1 559	1 626	1 667	1 671	1 734
50–59	2 169	2 200	2 196	2 226	2 246
60–69	2 239	2 250	2 239	2 262	2 272
70–79	2 102	2 149	2 161	2 196	2 222
80–	1 371	1 322	1 332	1 284	1 241
Totalt	15 547	15 729	15 768	15 812	15 886

Befolkningsförändringar

	2023	2022	2021	2020	2019	2018
Antal födda	110	127	135	147	141	132
Antal döda	247	246	229	226	206	235
Födelseöverskott	-137	-119	-94	-79	-65	-103
Antal inflyttade	595	659	673	611	581	619
Antal utflyttade	648	586	639	609	692	629
Flyttningsnetto	-53	73	34	2	-111	-10
Justering	8	7	16	3	4	2
Befolkningsförändring	-182	-39	-44	-74	-172	-11

Kalix kommuns befolkning minskar med 182 invånare (-1,2 %) under år 2023. Det är en stor minskning och beror dels på att färre flyttar till kommunen och fler flyttar från kommunen. En trend som ses över hela landet är att antal födda barn minskar märkbart. I Kalix föddes endast 110 barn vilket minskar födelsenettot än mer då den åldrande befolkningen innebär ett nästintill oförändrat antal döda. I Norrbotten har alla kommuner förutom Överkalix och Luleå (+0,1% vardera) fått en minskad befolkning. Det är problematiskt, bland annat utifrån det behov av arbetskraft som kommer att föreligga de närmsta åren i samband med de stora etableringarna av större industrier i regionen.

I hela Sverige minskar 193 kommuners befolkning, detta kan jämföras med år 2016 då endast 19 kommuner minskade. Kommunerna kommer att få anpassa sig till detta nya scenario med färre barn och unga. År 2023 har landsbygdskommunerna nästan 25 % färre 0-åringar än 2014 (storstäderna ca 16 % färre) vilket innebär en minskad efterfrågan på förskoleplatser, och snart lägre efterfråga på skolplatser. Åldersgruppen 80+ ökar i hela landet, men där skiljer sig konsekvenserna i kommunerna åt i fråga om socioekonomi med fler faktorer som påverkar hur mycket behovet av äldreomsorg ökar.

Flyttningsnetto

	2023	2022	2021	2020	2019
0 - 9 år	-1	7	20	28	-9
10 - 24 år	-63	3	-24	-61	-69
25 - 64 år	15	71	41	53	-20
65 - 69 år	3	-3	6	-1	5
70 år och uppåt	-7	-5	-9	-17	-18
Totalt	-53	73	34	2	-111

Åren 2020–2022 har kommunen haft ett positivt flyttnetto, men den positiva trenden bryts år 2023 då ett negativt flyttnetto på totalt -53 invånare föreligger. I åldersgruppen 19–29 år har 74 fler personer flyttat från Kalix än till kommunen, medan siffran är positiv med +18 i nästa åldersspann 30–39 år. Bland åldrarna 10–15 år har 42 invånare flyttat till Kalix och endast 28 flyttat härifrån så även denna ålderskategori med barn i mellan- och högstadieskolan har ökat, utifrån inflyttning.

Trenden att ungdomar flyttar efter gymnasieskolan är ingen nyhet, så har skett under många år. Högskole- och universitetsstudier är en naturlig flyttorsak. Kommunen erbjuder ett pendlingsbidrag till närliggande studieorter för att möjliggöra att studenter bor kvar.

Ålderskategorierna som flyttar till Kalix indikerar att det kan vara barnfamiljer, dels att man flyttar hem igen till uppväxtkommunen, dels att kommunen attraherar den gruppen. För att utöka den trenden kan satsningar riktade mot den samhällsservice, såsom skola och fritidssysselsättningar, som de åldrarna nyttjar vara positiva.

1.2.3.1 Riskbedömning

Detta avsnitt behandlar faktorer som är viktiga ur ett risk- och konsekvensperspektiv:

Omvärldsrisker

Det finns en stor utmaning i att kommunen tappar invånare, skatteintäkterna minskar genom detta såväl som genom den pågående lågkonjunkturen. På grund av den rusande inflationen har skatteintäkterna minskat betydande i reala termer år 2023 och fortsatt år 2024. Det finns en stor risk i att politiken inte mäktar med att fatta de beslut som krävs utifrån demografins utveckling, med konsekvensen att kommunens finansiella ställning snabbt försvagas när verksamhetens kostnader inte längre matchar intäkterna.

Arbetslösheten ökar på riksnivå men utvecklingen är inte riktigt lika negativ i Norrbotten och Kalix.

Tillfälliga, både riktade och de klassificerade som generella, statsbidrag har framför allt förbättrat socialnämndens ekonomi med kraftigt ökade intäkter de senaste åren och fortsatt år 2024. Detta skapar en ryckighet i verksamheten då de tillfälligt ökade intäkterna inte förväntas kvarstå år 2025 och framåt samtidigt som behoven och kostnaderna kvarstår och/eller ökar.

Prisökningarna

Inflationen drabbar samtliga verksamheter genom prisökningar, men även befaras den orsaka ökade behov bland annat inom individ- och familjeomsorgen.

Pensionskostnaderna ökar markant i kommunerna åren 2023–2024. Nuvarande prognoser innebär en tro på nedgång av inflationen inför år 2025 och därmed en återgång till tidigare mer normala kostnadsnivåer gällande pensionerna som andel av kommunernas budget. Det finns dock en reell risk att verkligheten inte sammanfaller med prognosen, framför allt påverkar världsläget med krig och marknadsstörningar detta.

Verksamhetsrisker - exempelvis kvalitetsrisker, risker för avvikelser från lagkrav, risk för oegentligheter

Kompetens- och arbetskraftsbristen är ett stort problem och ökar riskerna för att inte kunna leverera kommunal service enligt lagkrav. Risken för ransomware-attacker med mera som lamslår kommunens IT-miljö ökar riskerna inom samtliga ovan perspektiv.

Oförmåga att minska lokaler utifrån minskat behov:

Samtidigt som skatteintäkterna och köpkraften minskar är beslut fattade om tre renoveringar/nybyggnationer i kommunen, varav en är färdigställd och två är påbörjade/pågående. Upplåning i paritet med investeringskostnaden krävs för genomförandet av dessa större, strategiska investeringar vilket fullmäktige också beslutat om i hittills tagna budgetbeslut. En större andel av kommunens intäkter kommer därmed framledes att åtgå till fastigheter och materiella anläggningstillgångar samt räntekostnader och mindre utrymme finns därmed kvar till personalkostnader och andra omkostnader. För att undvika detta behöver motsvarande effektiviseringar utföras genom exempelvis minskat och/eller effektivare nyttjande av andra lokaler i kommunen. Samtidigt behöver amortering av låneskulden möjliggöras genom starkare resultat och/eller lägre investeringstakt. Detta kommer att kräva tydliga analyser från förvaltningarna för att ge bra underlag till kommande svåra politiska prioriteringar.

Misslyckas med kompetensförsörjningen

En av kommunens viktigaste uppgifter och samtidigt största risk är att lyckas säkerställa kompetensförsörjningen i framtiden. Socialnämndens verksamheter är än så länge värst drabbade gällande att inte kunna anställa medarbetare.

Den största utmaningen socialnämnden står inför är just kompetensförsörjningen och bristen på medarbetare inom de flesta områdena. Det är inte full bemanning inom äldreomsorgen, hälso- och sjukvården samt IFO i nuläget och mycket få eller inga sökanden på en del tjänster. Bland annat ökar kostnaderna för övertid inom äldreomsorgen vilket är en nackdel både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Förvaltningen måste nu arbeta intensivt med att minska övertid och sjukfrånvaron.

Klarar verksamheten inte av att bemanna på den nivå som behövs, kan brukar- och patientsäkerheten komma att riskeras vilket kan få allvarliga konsekvenser för de som socialförvaltningen är till för, en än mer ansträngd arbetsmiljö för chefer, ledare och medarbetare samt risker för till exempel viten av både IVO och arbetsmiljöverket. Denna alarmerande situation löser inte socialnämnden på egen hand även om krafttag görs inom området på bred front.

Finansiella risker, exempelvis valutarisker, ränterisker, kreditrisker.

Finanspolicyn (KF 2022-04-11 § 59) utgör ett övergripande ramverk som reglerar och styr Kalix kommuns finansverksamhet. Här finns beskrivet hur de olika riskerna kopplade till finansiering; ränterisk, refinansieringsrisk, valutarisk samt godkända motparter såväl vid upplåning såsom placering av överskottslikviditet ska godkännas och hanteras av Kalix kommun. Policyn utgår från kommunallagens 2 § 11 kapitel som anger att kommunen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 § bestämmer vidare att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen och 4 § fastställer att kommunfullmäktige utöver § 3 ska besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserna. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske.

Risken för att räntekostnaderna gällande kommunens långfristiga lån ska öka är inte längre en risk utan ett nuläge. Ränteläget har varit lågt under en lång tid men under år 2022 och fortsatt 2023 tvingades centralbanken till flera kraftiga höjningar av styrräntan utifrån den snabbt stigande inflationen. År 2021 hade kommunen en genomsnittsränta på 0,47 % och år 2023 är den 1,65 %. Förfallostrukturen på kommunens lån bestäms av finanspolicyn för att minska refinansierings- och ränterisk. Maximalt får 50 % av låneportföljen förfalla inom 1 år och den genomsnittliga räntebindningstiden i låneportföljen får inte understiga 1 år och inte överstiga 3 år. Det finns därmed en viss trögrörlighet i hur snabbt kommunens räntekostnader påverkas av upp- och nedgångar i räntenivån. Nuvarande prognoser innebär dock inte någon återgång till de väldigt låga räntenivåerna före år 2022. En annan faktisk påverkan på räntekostnaderna är att kommunerna ökar sin lånestock i och med flera pågående strategiska investeringar. Det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum KB är väldigt negativt påverkat av den nya högre räntenivån och en långsiktig plan för att minska den risken behöver beslutas, vilket kommer att påverka primärkommunens ekonomi.

Gällande kommunens finansiella tillgångar, placeringen av framtida pensionsmedel, så följer placeringarna kommunens policy och riktlinje på området vilken tillåter en exponering mot aktiemarknaden. Normalfördelningen är 40 % mot aktier och 60 % placerade i räntebärande instrument. Här finns en risk för nedgång av värdet på grund av volatilitet på aktiemarknaden. Covidkrisens utbrott i början på år 2020 påverkade finansmarknaden väldigt starkt och värdet på placeringarna gick ner med 14 %, en nedgång som dock återhämtade sig redan under sommaren. År 2021 hade sedan börsen en kraftig uppgång för att redan i början på år 2022 återigen vända neråt och när Ukraina invaderades dök den ytterligare. Per 31 augusti hade värdet sjunkit från årsskiftet med 7,5 mnkr till 53,4 mnkr. Vid förra årsskiftet var värdet 53,6 mnkr så nedgången bestod året ut och påverkade kommunens resultat år 2022 negativt. Under år 2023 har en stor återhämtning skett och resultatpåverkan har år 2023 återigen varit positiv. Det är alltid en påtaglig risk när exponering mot aktiemarknaden sker och med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från och med år 2019 så påverkar såväl värdenedgångar som värdeuppgångar kommunens resultaträkning även som orealiserade förluster eller vinster. I kommunens balanskravsutredning exkluderas dock dessa vilket innebär att ett negativt resultat på grund av en nedgång på aktiemarknaden normalt inte behöver återställas inom tre år.

Identifierad risk	Beskrivning	Organisatorisk enhet	Hantering av risk
*Omvärldsrisk*
Befolkning, demografi	Risk för befolkningsminskning med 100–200 invånare årligen, samt färre barn och unga, ger minskade skatteintäkter.	Hela kommunkoncernen.	1. Genomlysning av servicenivåer. 2. Genomlysning av lokalbehov. 3. Digitalisering
Geopolitik; nya krig och kriser	Pandemin, Ukraina-kriget och exempelvis det nya säkerhetsläget. Detta påverkar kommunens kostnader och verksamheter också i de båda andra riskperspektiven: exempelvis plötsligt mottagande av flyktingar, avbrott i IT-system och internet samt prisökningar, stigande inflation och räntor.	Hela kommunkoncernen.	1. Upprätta kris- och kontinuitetsplaner samt säkerställa en fungerande organisation vid akuta händelser. Prioritera de investeringar som krävs, även om det innebär svåra politiska prioriteringar. 2. Fatta de politiska beslut som krävs för att ge de resultatnivåer som ger stärkt eget kapital och likviditet för en motståndskraft och beredskap även för plötsliga kostnadsökningar.
Minskad jämställdhet eller oförändrad ojämställdhet: särskilt att mäns våld mot kvinnor och barn inte upphör	Nyckeltal gällande mäns våld, våldsbrott, antal placerade barn osv. fortsätter att sticka ut negativt inom Kalix kommun vilket även syns i höga kostnader för Individ- och familjeomsorgens verksamhet i Kalix i jämförelse med andra kommuner.	Socialnämnden specifikt men hela kommunkoncernen	1. Projektet en kommun fri från våld med fler preventiva åtgärder. 2. Lönekartläggningen; minska gapet mellan mäns och kvinnors lönenivåer. 3. Tydliga politiska målsättningar för verksamheternas jämställdhetsarbete.
En orolig omvärld med bland annat krig, gängkriminalitet, våldsbejakande extremism och lågkonjunktur	Påverkan på föräldrars, barn och ungas mående.	Utbildningsnämnden, Fritids- och kulturnämnden, Socialnämnden.	1. Söka och hitta nya arbetssätt för trygghet och studiero i skolan. 2. Prioritera åtgärder för ett brett föreningsliv och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. 3. Samverkan mellan skola och individ- och familjeomsorgen.
Förändrade fritids- och köpvanor m.m. hos medborgarna	Kommunen är komplementär till det kommunala bolag som äger Gallerian i Kalix. Om näringsidkarna som hyr affärslokaler påverkas negativt av samhällsutvecklingen och uthyrningen av affärslokaler minskar påverkas bolagets intäkter och resultat negativt.	Det berörda kommunala bolaget och kommunen.	Finansiella mål för amortering av kommunkoncernens låneskuld. Ha en ägarstyrning som möjliggör utveckling av bolaget i takt med omvärlden.
*Verksamhetsrisk*
Personal	Möjligheten till kompetensförsörjning försvagas med en minskande och framför allt samtidigt åldrande befolkning. Planerad bemanning riskerar att inte upprätthållas vilket ger negativa effekter för personal och kvalitet.	Främst Socialnämnden men hela kommunkoncernen är berörd.	1. Digitalisering. 2. Kompetensförsörjnings-strateg arbetar med frågan inom socialnämndens område. 3. Sommaravtal med fler åtgärder för personal inom socialnämnden. 4. Utveckling av schemaläggningen.
Digitalisering, AI	Oförmåga att anpassa sig till omvärldens möjligheter och krav på digitaliserade arbetssätt. Med en arbetsmarknad i snabb förändring ställs allt högre krav på förmågan till omställning och anpassning även mitt i arbetslivet.	Hela kommunkoncernen	Kompetensutveckling, utmaningen är att prioritera den kostnaden.
*Finansiell risk*
Ränterisk	Hög låneskuld ger betydande ökning av de finansiella kostnaderna vid stigande räntenivå.	Hela kommunkoncernen	1. Formulerade finansiella mål gällande: självfinansierade investeringar 2. Mål om amortering (minst 10 mnkr inom kommunkoncern). 3. Policy för räntebindning (inom Finanspolicyn) 4. Formulera finansiella mål, exvis gällande tak för skuldsättning per invånare, framåt.
Eventuella förslag på förändrade redovisningsregler.	Om tidigare kommunala K2-företag kan behöva anpassa sin redovisning till K3-regelverket så kan det medföra ett större nedskrivningsbehov gällande fastigheter vilket ger en negativ effekt på resultatet det år nedskrivningen sker.	De kommunala bolag som redovisar enligt K2, kommunen som ägare.	Kommunen kan använda sin resultatutjämningsreserv, RUR, om övriga faktorer är uppfyllda vid en negativ resultatpåverkan på primärkommunen. Dessa bokföringsposter är inte likviditetspåverkande.

1.2.3.1 Borgensåtaganden

Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgår per 2023-12-31 till 768,8 mnkr (812,9 mnkr) vilket är en minskning med 44,1 mnkr (7,7 mnkr) jämfört med föregående år. De kommunala bolagen har förändrat sina lånestockar på följande sätt; Kalix Industrihotell AB har amorterat på sina lån med 31,4 mnkr. Stiftelsen Kalixbostäder med 11 mnkr och Brandstationen Kalix 21:1 AB med 0,4 mnkr. Kalix Nya Centrum KB har oförändrad lånevolym. Bostadsrättsföreningarna har sammanlagt minskat de lån kommunen borgar för med 1,0 mnkr och det totala åtagandet till de fyra föreningarna uppgår till 43,0 mnkr vid årsskiftet. Kommunen borgar till ett privat bolag kopplat till bostadsbyggande, Fastighets AB NIVI, och det lånet har minskat med 0,2 mnkr under året till 6,7 mnkr vid årsskiftet. Av de totala borgensåtagandena avser 0,2 mnkr åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 76 tkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem.

Fullmäktige beslutade om ett nytt borgensåtagande i oktober 2023 (dnr 2023–00344) till Marahamns väg- och hamnförening på 5 mnkr. Per årsskiftet har inget lån upptagits av föreningen som föranlett nyttjande av den kommunala borgen.

Kommunfullmäktige har beslutat om en borgenspolicy, förutom den mer övergripande finanspolicyn, där det framgår vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att en kommunal borgen ska beviljas. Det är också kommunfullmäktige som fattar dessa beslut.

Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 148,8 mnkr (1 196,3 mnkr). Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 380,0 mnkr inklusive löneskatt. Motsvarande förpliktelse för 2022 var 383,4 mnkr. Minskningen beror främst på att pensioner betalats ut.

Riskbedömning

Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Ibland blir kommunen efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin. Stöd i form av borgen får endast ges för sådan verksamhet som kommunen kompetensenligt skulle kunna bedriva i egen regi. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt, ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen.

Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet.

Stora borgensåtaganden betyder en viss finansiell risk. Kalix kommun har infriat borgensåtaganden tidigare år, senast i oktober år 2018 när kommunen infriade borgensåtagandet på 14,7 mnkr till Kalix Golf AB i samband med bolagets konkurs.

Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB (KIAB), Stiftelsen Kalixbostäder (KalixBo), Kalix Nya Centrum KB (KNC) och Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) uppgår till 718,9 mnkr. Det innebär att 93,5 % av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till KIAB uppgår till 116,2 mnkr, till KalixBo med 453,0 mnkr och till KNC med 142,1 mnkr samt BKAB 7,7 mnkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har minskat med 42,8 mnkr. KNC har en hög skuldsättning och finansiella poster påverkar bolagets resultat negativt. Då bolagets långfristiga lånevolym är oförändrad sedan år 2015 och riskerar att så förbli i ett längre perspektiv, utan särskilda åtgärder, så utgör detta en stor belastning på bolaget och än mer i den nu rådande räntemiljön. Under år 2024 behöver beslut fattas om åtgärder, åtminstone att påbörja en amortering av låneskulden. Detta kommer att påverka kommunens balansräkning och likviditeten negativt, men bolaget har inte egen finansiell styrka till att genomföra detta.

När kommunen går i borgen för de lån ett bolag har får bolaget en ekonomisk fördel i förhållande till motsvarande bolag utan kommunal borgen. För att kompensera – och säkra neutrala konkurrensförhållanden – ska kommunen ta ut en borgensavgift, som motsvarar denna fördel. Detta innebär, enligt konkurrens- och EU:s statsstödsregler samt Allbolagen, att avgiften ska vara marknadsmässig. Ett annat skäl till en marknadsmässig borgensavgift, men att avgiften inte heller får vara för hög, är att det inte får ske otillåten värdeöverföring mellan bolaget och kommunen. Fullmäktige i Kalix ändrade i februari 2023 de tidigare borgensbesluten som utgick från den rådande finanspolicyn vid tiden för besluten som stipulerade 0,15 % i borgensavgift till att från och med år 2023 utgå ifrån lagstiftningen. Detta innebär ökningar av borgensavgiften till de kommunala bolagen och stiftelsen beräknade till ca 0,63–0,37 %. Detta utgör en ytterligare belastning på bolagen kopplade till deras lånestock.

1.2.3.2 Valutarisk

Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och/eller kassaflöden på ett negativt sätt. Risken uppstår vid upplåning eller placering i utländsk valuta. Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna har låga transaktionskostnader och prisinformationen är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned.

Lån upptas i svenska kronor i kommunkoncernen. År 2018 exponerades kommunen ändå för en betydande valutakursrisk, då Kalix Golf AB fortfarande hade sina lån i japanska YEN, genom det borgensåtagandet Kalix kommun hade gentemot bolaget. Under 2018, fram till att borgensåtagandet infriades per 2018-10-31 på grund av Kalix Golf AB:s konkurs, så ökade borgensåtagandet med 1,6 mnkr på grund av växelkursförändringar.

1.2.3.3 Näringsliv och arbetsmarknad

Kalix näringsliv är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstadens mångfald. Här finns en relativt jämn fördelning mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Till ortstjänster räknas bland annat detaljhandel och besöksnäring, vilket bidrar till en varierad och levande näringslivsstruktur.

Under 2023 beviljade Region Norrbotten investeringsstöd på drygt 5 miljoner kronor till företag i Kalix. Näringslivet växer i antal företag och de senaste fem åren har aktiva aktiebolag ökat med cirka med cirka 23 procent. Antalet nyregistrerade aktiebolag under 2023 var 57 och det fanns totalt 671 aktiebolag i Kalix. Tillväxten i näringslivet sker med en relativ jämn fördelning mellan branscherna och bidrar till en differentierad arbetsmarknad som efterfrågar alla typer av kompetenser på alla nivåer. Sammantaget bidrar detta till kommunens stora attraktivitet som boendeort. Nedan bild visar branschbalans, fördelning av sysselsättningen.

Bild

Största privata arbetsgivare

Verksamhet	Antal anställda
Partbyggen i Kalix AB	454	anställda
Kalix Tele 24 AB	120	anställda
Byggmästare S.A. Englund Aktiebolag	95	anställda

Några andra stora arbetsställen, där arbetsgivaren har sätet utanför Kalix kommun, är till exempel Region Norrbotten, Billerud Sweden AB och Statens Institutionsstyrelse.
(Källa: Bisnis Analys)

Arbetsmarknad Norrbotten

Den relativa arbetslöshetsnivån, alltså antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som andel av den registerbaserade arbetskraften var 4,2% i Norrbottens län under det fjärde kvartalet 2023. Det var bland den lägsta nivån av alla län, bara Västerbottens län hade en lägre arbetslöshetsnivå. Arbetslösheten var högre för män än kvinnor i länet under fjärde kvartalet 2023. Arbetslöshetsnivån varierar inom Norrbottens län men majoriteten av kommunerna har en lägre arbetslöshetsnivå än riksgenomsnittet. Den lägsta arbetslösheten i länet hade Kiruna där 2,2% av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa under det fjärde kvartalet 2023. Det var den lägsta nivån av samtliga kommuner i landet. Även Gällivare och Jokkmokk tillhörde de kommuner i länet där arbetslösheten var som lägst, 2,5% respektive 2,8%. Haparanda var den kommun som hade den högsta arbetslösheten under perioden, 7,2% följt av Överkalix och Kalix som hade de högsta arbetslöshetsnivåerna i länet med 6,2% respektive 5,5%.

Långtidsarbetslösheten är en av de största utmaningarna på svensk arbetsmarknad, men i Norrbottens län har antalet långtidsarbetslösa minskat under det senaste året. Under fjärde kvartalet 2023 hade 1 800 personer i länet varit arbetslösa i 12 månader eller mer, vilket är en minskning med 400 personer, eller 17%, jämfört med samma period 2022. Under det fjärde kvartalet 2023 utgjorde de långtidsarbetslösa 36% av det totala antalet inskrivna arbetslösa i Norrbottens län. Det är lägre anden än riket i stort, där motsvarande siffra var 41%. Arbetsförmedlingen prognostiserar dock att antalet långtidsarbetslösa kommer att öka i takt med att arbetsmarknaden ytterligare försvagas. Situationen kommer bli svårare för personer med kort utbildning. En fullföljd gymnasial utbildning utgör en vattendelare på den svenska arbetsmarknaden och spelar en avgörande roll för möjligheten för en varaktig etablering. Arbetsmarknaden är begränsad för personer som saknar gymnasieutbildning och arbetslösheten är betydligt högre.

Den öppna arbetslösheten i Norrbotten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldern 16–64 år, uppgick 2023 till 2,1% (2,1%), 2 600 personer vid årets slut, vilket procentuellt är oförändrat jämfört med samma period föregående år. Däremot en ökning med 13 personer fler i öppen arbetslöshet jämfört med 2022 vilket kan förklaras genom att fler personer funnits registrerade i den registerbaserade arbetskraften jämfört med föregående år. Andelen öppet arbetslösa i riket som helhet uppgår till 3,4% (0,4%), vilket innebär att andelen öppet arbetslösa i Norrbotten är lägre än riket. Det är fler män än kvinnor som är arbetslösa i Norrbotten, både till antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften per kön. Förhållandet är detsamma för riket.

I december 2023 uppgick antalet personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten till 2 574 personer vilket motsvarar 2,1% av den registerbaserade arbetskraften. Motsvarande siffra för riket 3,3%.

Lägst öppen arbetslöshet i länet har Gällivare med 1,1% (1,2%), följt av Kiruna som har 1,2% (1,5%). Högst öppen arbetslöshet har Överkalix med 4,4% (3,4%) och därefter Kalix med 3,5% (2,7%).

Efterfrågan på arbetskraft var stark under stora delar av 2022 men har därefter dämpats. Under slutet av 2023 och inledningen av 2024 bedöms efterfrågan vara lägre och resultera i en svagare sysselsättningstillväxt. Under 2025 bedöms konjunkturen vända uppåt och efterfrågan på arbetskraft också öka. Sysselsättningstillväxten bedöms därmed vara mycket svag under 2024 för att återigen öka svagt under 2025. Trots en dämpad efterfrågan på arbetskraft fortsätter arbetsgivarnas upplevda brist på personal med efterfrågade kompetenser att vara hög.

Avmattningen på arbetsmarknaden bedöms vara bred och gälla såväl privata som offentliga verksamheter. Inom delar av det privata näringslivet väntas sysselsättningen minska, såsom inom byggverksamhet och vissa tjänstebranscher som påverkas av hushållens minskade konsumtion, exempelvis handeln. Totalt sett bedöms antalet sysselsatta minska svagt under 2024 för att åter öka under 2025 samtidigt som antalet i arbetskraften blir oförändrat under 2024 och åter ökar under 2025.

Arbetsmarknad Kalix

Andel öppet arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år i Kalix, per december 2023 var 3,5% vilket kan jämföras med 2,7% för år 2022. Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 253 personer, 78 kvinnor och 175 män, vilket är 60 personer fler än samma period föregående år.

Under året ökade antalet personer som deltog i program med 6 personer och uppgick i december 2023 till 183 personer. Av dessa var 68 (72) kvinnor och 115 män (105).

Den öppna arbetslösheten i Kalix, 3,5%, ligger högre än Norrbotten som har 2,1% men i paritet med genomsnittet för riket som har 3,4 %.

Arbetslösheten inklusive åtgärder i Kalix, 6,0%, ligger över länsgenomsnittet 4,2% och under riksgenomsnittet 6,6%. Samtliga kommuner i Norrbottens län har lägre arbetslöshet än riket, förutom Haparanda och Överkalix som med 7,0% ligger högre.

2023 var ett år som avslutades med försvagad arbetsmarknad. Flera indikatorer pekar på en tydlig avmattning i svensk ekonomi och lågkonjunkturen väntas fördjupas. Antal varsel började öka under året och lediga platser minska. Försvagningen på arbetsmarknaden väntas fortgå under 2024 för att sedan stärkas något under 2025. Efter pandemins rekordhöga varseltal sjönk antalet till rekordlåga nivåer, där de länge låg kvar. Under hösten 2023 har antalet personer berörda av varsel ökat och ligger nu på en högre nivå än normalt, vilket indikerar en försvagning på arbetsmarknaden. I Norrbotten varslades fler personer om uppsägning under 2023 (684 personer) jämfört med 2022 (420 personer). Den försämrade ekonomin drabbade byggbranschen hårt men även branscher beroende av hushållens konsumtion, som exempelvis handel, hotell och restaurang, påverkas av det ekonomiska läget.

I Kalix hade 131 personer av de inskrivna arbetslösa en förgymnasial utbildning, vilket motsvarar cirka 30% av de inskrivna. Motsvarande siffra bland inskrivna arbetslösa ungdomar är 43,5%.

Öppet arbetslösa 2014 - 2023 i åldern 16–64

Belopp i procent, %	Kalix	Sverige
2023	3,5	3,4
2022	2,7	3,1
2021	2,9	3,5
2020	4,2	4,6
2019	4,6	3,7
2018	2,9	3,8
2017	3,1	4,0
2016	3,7	4,0
2015	3,7	4,1
2014	3,4	4,3

Ungdomsarbetslöshet i Kalix

Arbetslösheten är generellt sett högre bland ungdomar än bland befolkningen i stort, och ungdomar tenderar också att påverkas tidigt vid både positiva och negativa konjunkturförändringar. I genomsnitt var 800 ungdomar (18–24 år) inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Norrbottens län under det fjärde kvartalet 2023. Det är en minskning med 2% jämfört med samma period ett år tidigare. Den relativa ungdomsarbetslösheten var 5,9% vilket också var den näst lägsta nivån av alla län, endast Västerbotten hade en lägre arbetslöshetsnivå bland ungdomar. Detta kan jämföras med nivån för riket som var 8,1%.

Antal öppet arbetslösa ungdomar i Kalix, 18–24 år, ökade under året med 6 personer och uppgick i december 2023 till 28 personer. Detta motsvarar 3,8% (3,2%) av åldersgruppen. I Norrbotten är motsvarande siffra 2,6% (2,4%) medan den för riket uppgår till 3,9% (3,3%). Högst andel arbetslösa ungdomar bland de norrbottniska kommunerna har Överkalix med 6,4% följt av Haparanda med 4,3%.

Arbetssökande ungdomar i programåtgärder i Kalix ökade i antal med 1 till 34 personer och uppgick därmed till 4,6% (4,5%) av den registerbaserade arbetskraften. Arjeplog har högsta andelen ungdomar i programåtgärder i länet med 6,2%.

Antal arbetslösa ungdomar i Kalix inklusive de som finns i åtgärdsprogram med aktivitetsstöd uppgick till 62 personer i december 2023, vilket är 6 ungdomar fler än under år 2022.

I Kalix hade 27 ungdomar av de inskrivna arbetslösa en förgymnasial utbildning, vilket motsvarar cirka 43,5% av de inskrivna ungdomarna.

In- och utpendling

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, hade 742 personer sin bostad utanför kommunen, men arbetsställe i kommunen år 2022. År 2021 var motsvarande siffra 776 personer.

1 335 personer hade sin bostad i kommunen men arbetsställe utanför kommunen samma år. 1332 året innan, 2021.

SCB kan inte veta att personerna faktiskt pendlar och har därmed bytt namn på denna statistikuppgift i jämförelse med tidigare och avsnittets rubrik. Men om detta antagande görs så är det fler som pendlar från kommunen till jobb. än de som bor i annan kommun och pendlar hit för att arbeta. Det är fler män än kvinnor som pendlar. Ut från kommunen pendlar 877 män och 461 kvinnor och in 479 män och 261 kvinnor, det vill säga en fördelning av pendlarna med ca 35 % kvinnor och 65 % män.

1.2.3.4 Folkhälsa

Begreppet folkhälsa omfattar alla människor i Kalix kommun. Innebörden är att alla ska ha goda förutsättningar att vara friska och må bra. Det avser inte bara den fysiska hälsan, utan även psykisk och social hälsa. Att få möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa är en mänsklig rättighet. Det systematiska folkhälsoarbetet är viktigt för att förbättra folkhälsan i kommunen. Att en politisk vilja finns för att arbeta systematiskt, att kunskap finns om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Att beslut om och att man använder metoder utifrån känd kunskap. Att kunskap finns om hur befolkningen ser ut och kompenseras för ojämlika förutsättningar för god hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer är många – kön, arv, ålder, sociala nätverk, inflytande, barns vuxenkontakt, relationer, socialt stöd, levnadsvanor, levnads och arbetsvillkor, natur, miljö, ekonomi, kultur, mm.

Hälsoutmaningar i Kalix kommun är bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och låg fysisk aktivitet bland vuxna, även att män i kommunen äter mindre frukt och grönt än i övriga riket. Positivt för Kalix kommun är bland annat tryggt att gå ut själv, mindre vanligt med våldsbrott i offentligmiljö, bättre fysiskt välbefinnande, färre som har provat röka cigaretter bland unga och hög andel i årskurs 9 som klarar kunskapsproven. Att jobba för att en god och jämlik hälsa skapas i och av kommunen är viktigt.

Kalix kommun har goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen har blivit årets friluftskommun i Norrbotten vid flera tillfällen. Under 2023 fick Kalix kommun utmärkelsen som Sveriges friluftskommun. Det finns även ett starkt föreningsliv som är tillitsskapande och ökar delaktigheten i samhället. Det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete med fokus på riskfaktorer och friskmiljöer inom förvaltningar och politikerområden. Kommunen arbetar med ett gemensamt folkhälsoråd, tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Folkhälsoarbete utgår från kommunens förutsättningar, behov och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix kommun innebär inte enbart att kommuninnevånarnas hälsa är så god som möjligt, utan även att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det ger skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar och bidrar till att undvika övervikt och fetma.

Kommunens drog- och alkoholpolitiska arbete och resultat

Trygghets- och preventionssamordnaren och Fritid och kulturförvaltningen har utarbetat en revision på en kommunövergripande ANDT(Alkohol-Narkotika-Dopning-Tobak) plan till en ANDTS (Alkohol-Narkotika-Doping-Tobak-Spel) plan. Kalix kommun är en part i Östa Norrbottens folkhälsoråd där det gemensamma ANDTS arbetet fortskrider. Även riktade insatser till föräldrar har genomförts genom Föräldraskolan mot narkotika samt en antilangningskampanj gemensamt med Polisen. Under hösten genomfördes LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) undersökningen i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet.

Under 2023 genomfördes digitala föreläsningar ”Hej vuxen” med möjlighet att föra dialog i chatt. Viktiga ämnen som exempelvis Psykiskhälsa, föräldraskap, information om alkohol och narkotika, vikten av fysisk aktivitet, våld och mycket mer.

Inför skolavslutningen har vi även tagit ett gemensamt tag med föreningar som hyr ut lokaler att tänka sig för och inte hyra ut till ungdomar inför examen samt kampanj via hemsidan och sociala medier för att vuxna ska ute på stan och vara synliga under riskkvällar.

Folkhälsobefrämjande bidrag till pensionärsföreningar har handlagts av Trygghets och preventionssamordnaren.

Under sommaren har arbetet med ”TryggaTunnlar projektet” fortsatt, där ungdomar fått feriejobb med Preventionspatrullen. Ungdomarna har fått i uppdrag att bekämpa klotter och skadegörelse i Kalix kommun, i syfte att göra orten tryggare och mer attraktiv för boende och besökare.

Under vecka fri från våld användes tunneln som arena för ljusmanifestation. Kalix kommun har arrangerat Vecka fri från våld för fjärde året, vilket är en viktig beståndsdel i arbetet med en Kommun fri från våld (EKFFV).

Under året har arbetsgruppen EKFFV utbildat chefer och haft olika informationsträffar bland annat på APT. Arbetsgruppen har även arbetat fram frågor till medarbetarsamtalen, där frågan om våld ska ställas.

En arbetsgrupp för framtagandet av en övergripande handlingsplan för Suicidprevention har tillsatts och arbetet med kartläggning påbörjats.

Under hela året har vi har olika utskick med information och tänk på, till föräldrar via Schoolsoft och vi våra sociala kanaler.

Även det i brottförebyggande arbetet pågår en utveckling och utformning i och med den nya Brottsförebyggandelagen som trädde i kraft under 2023.

1.2.3.5 Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning

Pensioner har en central roll i kommunens ekonomi.

Kommunen tillämpar blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 utbetalas löpande och redovisas i resultaträkningen. För Kalix kommuns del innebar det en kostnad på drygt 27,3 mnkr (26,7 mnkr) exklusive löneskatt år 2023. Utanför balansräkningen ligger ansvarsförbindelsen avseende pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 och ej ännu utbetalts. Den beräknas enligt RIPS – Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; dvs. den av SKR antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser och uppgick per balansdagen till 305,8 mnkr (308,5 mnkr) exklusive löneskatt.

Pensionsavgiften för den avgiftsbestämda ålderspensionen (f.n. 4,5 % på lönesumman för det äldre avtalet KAP-KL och 6,0 % för det nya avtalet AKAP-KR) redovisas på det år som avgiften avser, dvs för det år som den pensionsgrundande lönen som ligger till grund för beräkningen är intjänad. Förmånsbestämd del för inkomster över tak redovisas också löpande i resultaträkningen i form av en pensionsförsäkringsavgift. Löneskatt 24,26 % tillkommer till båda dessa poster.

Slutligen har kommunen en avsättning i balansräkningen som uppgår till 58,9 mnkr (57,6 mnkr) inklusive löneskatt år 2023, denna minskar i takt med utbetalningar men det sker också en årlig uppräkning och därmed finns det en finansiell kostnad redovisad i resultaträkningen gällande denna balanspost.

Total pensionsförpliktelse i balansräkningen, belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020
Avsättning inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade fr.o.m. 1998)	58,9	57,6	56,1	56,1
Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade t.o.m. 1997)	380,0	383,4	408,8	422,9
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring	96,5	79,6	73,6	66,0
Pensionsförpliktelse som tryggats genom pensionsstiftelse		0	0	0
Summa pensionsförpliktelse	535,4	520,6	538,5	545,0


Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde, belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020
Totalt pensionsförsäkringskapital	123,4	101,8	96,8	88,9
varav överskottsmedel	9,0	10,4	11,8	6,6
Totalt kapital pensionsstiftelse	0	0	0	0
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egna förvaltade pensionsmedel)	59,6	53,6	61,0	53,8
Summa förvaltade pensionsmedel	183,0	155,4	157,8	142,7


Finansiering, belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020
Återlånade medel	352,4	365,2	380,7	402,3
Konsolideringsgrad	0,34	0,30	0,29	0,26

Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring:
Skandia: 51 468 tkr
KPA: 45 021 tkr

Totalt pensionsförsäkringskapital:
Skandia: 72 928 tkr varav överskottsfond 8 956 tkr
KPA: 50 432 tkr varav överskottsfond 0 kr

Beräkningar och underlag till ovan utförs av Skandikon respektive KPA.

Egna förvaltade pensionsmedel

Belopp i mnkr	Anskaffnings-värde 2023	Marknads-värde 2023	Avkastning 2023	Anskaffnings-värde 2022	Marknads-värde 2022	Avkastning 2022
Aktier svenska	9,6	11,0	1,4	8,8	8,6	-0,2
Utländska placeringar	11,7	13,7	2,0	8,8	8,5	-0,3
*Summa aktier*	*21,3*	*24,7*	*21,3*	*17,6*	*17,1*	*-0,5*
Obligationer	6,3	6,8	0,5	6,6	6,5	-0,1
Kort placering	26,9	28,1	1,3	30,2	30,0	-0,1
*Summa räntebärande*	*33,2*	*34,9*	*1,8*	*36,8*	*36,5*	*-0,2*
Summa aktier och räntebärande fondandelar	54,5	59,6	59,6	54,4	53,6	-0,7

Kommunen gav i slutet av år 2000 Öhmans Kapitalförvaltning AB i uppdrag att placera 20,0 mnkr i pensionsmedel för att skapa långsiktig värdetillväxt. Under 2022 har en ny upphandling skett där Nordea Bank Abp vann upphandlingen. Samtliga fonder hos Öhmans Kapitalförvaltning AB såldes 2022-11-23. Nordea Bank Abp påbörjade därefter fondförvaltning av kvarstående medel 54,4 mnkr 2022-11-29.

Marknadsvärdet på innehavet, numera hos Nordea Bank Abp, uppgick till 59,6 mnkr (53,6 mnkr) vid årsskiftet. Avkastningen under hela året 2023 uppgick till 11,19 % (-12,14 %).

De placerade pensionsmedlen har tidigare klassificerats som en finansiell anläggningstillgång eftersom innehavet enligt kommunfullmäktiges beslut har ett långsiktigt perspektiv. I samband med byte av pensionsförvaltare i november 2022 har en ny klassificering gjorts utifrån LKBR/RKR R7. Då värdepapper fortlöpande köps och säljs bedöms de placerade pensionsmedlen numera vara en omsättningstillgång.

Placeringar av pensionsmedel tas numera upp till marknadsvärdet på balansdagen. De placerade pensionsmedlen har i balansräkningen därför redovisats till marknadsvärdet 59,6 mnkr. De orealiserade vinsterna, med den nya förvaltaren, uppgår till 5,1 mnkr på balansdagen.

De orealiserade förlusterna uppgår till 0,0 mnkr på balansdagen.

Redovisningsprinciperna har ändrats från och med 1 januari 2019. Före detta datum togs placeringar av pensionsmedel upp till lägsta av anskaffningsvärdet.

1.2.4 Finansiell analys

1.2.4.1 Budgetförutsättningar

Driftbudget

Fullmäktige beslutade för budgetåret 2023 om ett utgiftstak på 99,8 % vilket baserades på beräknade skatteintäkter och utjämning i SKR:s senaste skatteunderlagsprognos inför budgetbeslutet i november 2022 (SKR Cirkulär 22:37 2022-10-20). I utgiftstaket inräknas samtliga verksamheters nettokostnader och det budgeterade resultatet uppgick till 1,9 mnkr.

Som kompensation för löneökningar finns en lönepott på 18,9 mnkr, motsvarande en löneökning på 2 %, som fördelats ut till nämnderna/styrelse. Budgeten innehåller ingen kompensation för allmän prisstegring.

Särskilda anslag har tilldelats Samhällsbyggnadsnämnden med 0,8 mnkr för att täcka hyreskostnaderna för ersättningslokaler för delar av gymnasiets verksamhet under tiden ombyggnation pågår av flertalet yrkesprograms lokaler samt 0,05 mnkr för insamling av skrotbilar. Socialnämnden har fortsatt 0,1 mnkr för kvinnojouren och Fritids- och kulturnämnden 0,1 mnkr för golfverksamhet och 0,15 mnkr för att anordna evenemanget Barnens sommarfest.

Ramförändring har skett för kommunstyrelsen med +2,7 mnkr för arbete med kommunövergripande IT-säkerhet samt att införa en inflyttningslots; valnämnden -0,6 mnkr pga. liten verksamhet när det ej är valår; utbildningsnämnden +5,1 mnkr för att täcka ökande skolskjuts- och kostpriser; samhällsbyggnadsnämnden +8,7 mnkr för att kompensera ökade kostnader inom teknisk försörjning samt lokal- och regionaltrafik och utökningar motsvarande två tjänster; en inom vaktmästeri riktat till att stödja Individ- och familjeomsorgen samt en inom mark och exploatering. Fritids- och kulturnämnden har fått en utökad driftsram med 0,8 mnkr för att täcka de ökade internhyreskostnaderna i och med att det nybyggda ridhuset tagits i drift. Socialnämndens ram utökades med 0,9 mnkr för deras andel av det ökade interna kostpriset föranlett av dyrare livsmedelspriser. Inga effektiviseringskrav fanns utdelade inför år 2023, samtidigt kunde inte alla äskanden för fördyrade priser heller tillgodoses.

Nämndernas budget för avskrivningar och internränta har justerats utifrån rekommenderad internränta, befintliga materiella anläggningstillgångar samt en beräknad kostnad för kommande investeringar i enlighet med beslut.

Det finns en central post på 27,7 mnkr inlagd i budgeten för att kompensera de ökade pensionskostnaderna i kommunen dels på grund av det nya pensionsavtalet AKAP-KR, dels utifrån inflationens påverkan på främst den förmånsbestämda delen inom det äldre pensionsavtalet KAP-KL. Anslaget baseras på Skandikons pensionsskuldsberäkning och anpassade beräkning för Kalix kommuns personalomkostnadspålägg per 2022-08-31. Budgeten fördelades ut till nämnderna i början på året utifrån hur respektive nämnd beräknades påverkas av att ett högre PO-pålägg på 43,15 % debiterades år 2023 än tidigare års 39,25 %. Såsom tidigare finns också en budgetpost för att täcka pensionsutbetalningarna tillhörande intjänandet före år 1998 på 25,6 mnkr. Denna budgetpost minskar årligen litegrann.

Budgeten för finansnettot beräknas utifrån kommunens beräknade räntekostnader för långfristiga lån, borgensavgifter samt övriga finansiella poster gällande bland annat pensionerna. Kommunens genomsnittliga räntekostnader prognostiserades öka med cirka 1% per år under planperioden för befintliga lån. Nya lån som skulle upptas beräknades att ha en mycket högre räntenivå än befintliga lån. Kommunens snittränta de senaste 12 månaderna inför att budgeten beslutades var 0,44 %. Ett lån hade precis omsatts per 2022-10-24 till aktuell fast ränta på 3,54 % med kapitalbindning 2 år.

Investeringsbudget

Samhällsbyggnadsnämnden har den största andelen av kommunens investeringsbudget med 122 mnkr år 2023. Av denna ram läggs 38,5 mnkr på underhåll av fastigheter, reparation av hiss på Sportcity, utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar, vägar, gång- och cykelvägar, utomhusmiljöer förskolor, lekparker och räddningstjänst, inköp av mark med mera. Vatten och avlopp, VA, tilldelades 20 mnkr årligen åren 2023–2025 vilket beräknas innebära att avskrivningskostnaderna och därmed avgifterna ökar, men underhållsbehovet är stort. Beslutet innebär också möjligheten till upplåning. Beslut om nybyggnation är fattade gällande ridhuset på Björknäs som då också var påbörjat, samt ombyggnation av del av gymnasieskolan och ett nytt särskilt boende. Dessa beslut innebar totalt en avsatt budget på 193,5 mnkr åren 2023–2025. De kräver också att kommunen ökar sin upplåning med motsvarande summa. Fritids- och kulturnämnden tilldelas investeringsmedel år 2023 för en ny pistmaskin, konstgräs Stureplan och aktiviteter längs Tillgänglighetsbanan på Djuptjärn, möbler/utrustning till fritidsgården Frizon och hörselslingor i Folkets Hus med totalt 3,85 mnkr. Övriga nämnder har mindre anslag på 3–5 mnkr för löpande investeringsbehov.

1.2.4.2 Årets resultat

Årets redovisade resultat enligt resultaträkningen visar ett överskott på 12,1 mnkr (närmre analys återfinns i kapitlet innehållande Driftredovisning). Det justerade balanskravsresultatet (se vidare kapitel 1.2.7) visar ett överskott på 5,3 mnkr vilket medför att kommunallagens balanskrav uppfylls eftersom intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Årets redovisade resultat innebär att kommunfullmäktiges antagna utgiftstak 99,8% (Kommunfullmäktige 2022-11-28 §195) uppnås då årets nettoutgifter slutar på 99,0% i förhållande till redovisade skatteintäkter och bidrag.

Redovisat resultat enligt resultaträkningen

År	Belopp i mnkr
2023	12,1
2022	35,6
2021	61,6
2020	48,9
2019	28,3
2018	6,9
2017	74,9
2016	33,7

1.2.4.3 Resultatutjämningsreserv

År 2013 fattades beslut i Kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) och avsättning för åren 2010, 2011 och 2012. Beslutet för de tre åren visar att det fanns 10 mnkr som kunde avsättas. Resultatet år 2013 medgav ingen avsättning till RUR medan resultatet 2014 innebar att 7,3 mnkr togs i anspråk. Det var möjligt eftersom kommunallagen stipulerar att medel från RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Ett sätt för att ta reda på vart det enskilda året befinner sig i konjunkturcykeln är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Enligt Sveriges kommuner och Landstings cirkulär 15:7 understeg det årliga värdet för 2014 det tioåriga genomsnittet vilket gjorde det möjligt att använda dessa medel för att täcka underskottet. Det positiva resultatet år 2015 medgav dock inga nya reserveringar till RUR.

Möjligheten till avsättning begränsas av 1 %- respektive 2%-regeln. Detta innebär att en reservering till resultatutjämningsreserven endast får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringarna som överstiger 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen och pensionsförpliktelser, ska gränsen i stället uppgå till 2 % av ovan nämnda poster.

För Kalix kommun gäller 1 %-regeln. Detta innebar att 22,7 mnkr var aktuella för avsättning 2016 men enligt KF-beslut § 156 2013-09-16 maximerades reserven till 20 mnkr. Det medförde att ytterligare 17,3 mnkr avsattes för 2016. Under år 2017 tog kommunfullmäktige beslut (2017–00938) om att maximera resultatutjämningsreserven till 4 % av skatteintäkter och bidrag. För år 2017 uppgick denna summa till 40,9 mnkr och det årets resultat medförde därmed att ytterligare 20,9 mnkr avsattes. År 2018 skedde ingen avsättning då resultatet inte översteg 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, medan en 1 mnkr avsattes år 2019 och 1,5 mnkr år 2020. År 2021 reserverades 1,3 mnkr.

År 2022 uppgick balanskravsresultatet till 37,8 mnkr vilket utgjorde 3,2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Därmed var 23,9 mnkr möjliga att avsätta enligt kommunallagens restriktion. Enligt de lokala föreskrifterna i KF-beslutet från år 2017 var den maximala summan (inklusive tidigare år) som kunde avsättas till RUR i Kalix kommun per år 2022 47,1 mnkr. Vid ingången på år 2022 uppgick resultatutjämningsreserven till 44,7 mnkr. Detta medförde därmed en möjlig total avsättning till RUR med 2,4 mnkr för år 2022.

Balanskravsresultatet år 2023 uppgår endast till 5,3 mnkr och överstiger inte 1 % av skatteintäkter och statsbidrag och därmed är ingen ny avsättning möjlig.

Se vidare i avsnitt 1.2.8 Balanskravsutredning för tabell över avsättningar åren 2019–2023 med mera.

1.2.4.4 Var kommer pengarna ifrån?

Fördelning intäkter, procent

	%
Skatter	55,8
Statsbidrag	23,4
Räntor	0,3
Försäljning	4,6
Taxor, avgifter	6,0
Hyror, arrenden	1,8
Bidrag, övriga	7,7
Övriga intäkter	0,4

1.2.4.5 Till vad används pengarna?

Fördelning kostnader, procent

	%
Personal	59,4
Köp av huvudverksamhet	6,9
Avskrivning	4,1
Räntor	0,8
Material	3,1
Bidrag	2,5
Lokaler	2,9
Entreprenader	7,3
Bränsle, energi och vatten	1,6
Förbrukningsmaterial	4,2
Kommunikation	2,0
Inköp övriga tjänster	3,3
Övriga kostnader	1,9

1.2.4.6 Driftredovisning

Resultat per 2023-12-31, i form av de största budgetavvikelserna inom respektive nämnd samt övriga poster i resultaträkningen, redovisas i löpande text nedan. (Siffror inom parentes är totalen för motsvarande post föregående år). I Kapitel 1.6.2 finns driftredovisningen i tabellform.

Kommunstyrelsen har en negativ budgetavvikelse vid årets slut med -3,2 mnkr (-1,0 mnkr). De negativa budgetavvikelserna återfinns gällande arbetsgivarenhetens budget med -1,9 mnkr, IT-enhetens budget med -1,6 mnkr samt kommundirektörens budget med -0,5 mnkr. De största positiva budgetavvikelserna återfinns i kommunfullmäktiges budget med +0,4 mnkr samt ekonomienheten och säkerhetsenheten med vardera +0,2 mnkr. Övriga verksamheters budgetavvikelser adderar sammanlagt till en positiv budgetavvikelse med +0,2 mnkr.

Arbetsgivarenheten innefattar budgeten för kommunens Friskvårdssatsning (dnr 2021–00369) vilken alltfler nyttjar och därmed står denna post för -1,3 mnkr. Gällande IT-enheten består underskottet av fördyrade telefonabonnemang samt kostnader relaterade till ett fortsatt utvecklingsarbete runt IT- och informationssäkerhet.

Fritids- och kulturnämnden redovisar som helhet en negativ budgetavvikelse för året med -0,3 mnkr (+1,2 mnkr). Enhet fritids resultat för helåret är ett underskott med -1,0 mnkr. Driftskostnaderna för Rudträskbacken (utförsåkning), Fomab Arena (bandy) och Part arena (bandy/ishockey/skridskoåkning) överstiger budget. Sportcity innehållande badhus har totalt ett underskott hänförligt till caféet och personalkostnader. Intäkter för uthyrning av sporthallar understiger budget. Verksamheten för Ridhus Björknäs har ett överskott, även Anläggning spontanidrott, Isbana Kalix älv, Furuvallen (fotboll, tennis) samt Vassholmen (kultur) har ett överskott. Föreningsstrategens resultat för året är ett överskott med +0,4 mnkr eftersom det har kommit in förre ansökningar än som det har budgeterats för. Fritids- och kulturchefen redovisar ett överskott med +0,3 mnkr kr. Den nya delen av ridhuset på Björknäs togs inte i drift förrän i juli och därmed blev det ett överskott gällande budgeten för den tillkommande internhyra som tilldelats av fullmäktige.

Resultatet för Sommarkalaset är en budget i balans. Verksamheterna Folkets hus och Folkets hus café går med underskott trots lägre kostnader. Underskottet beror på lägre intäkter. Även resultatet för verksamheten Vassholmen café är ett underskott. Det beror på att midsommarfirandet ställdes in samt det ”dåliga” vädret med mycket regn i juli samt att cafét stängdes i mitten av augusti.

Utbildningsnämndens resultat innebär ett underskott om -13,9 mnkr (-5,0 mnkr) innevarande år. De olika huvudgrupperna bidrar enligt följande; Grundskola -8,6 mnkr (-6,6 mnkr), Gymnasiet -4,5 mnkr (-0,4 mnkr) och Vux/Komvux -0,6 mnkr (+0,2 mnkr) samt avskrivningar och internränta på inventarier -0,2 mnkr (+1,9 mnkr).

Inom grundskolan finns barnomsorgen som har ett överskott på +0,5 mnkr (+1,9 mnkr). Förskolorna har under första halvåret fyllda barngrupper på de flesta avdelningarna och under hösten en lägre beläggning. Behov av extra resurser för barn i behov av särskilt stöd är stort och vikariebehovet har varit särskilt stort under hösten pga. hög sjukfrånvaro. Bidrag från Skolverket och Migrationsverket bidrar till överskottet. Inom Åk 1–9 har verksamheten ett fortsatt stort behov av den behovsbedömda resursen på grund av ökad grad av sämre mående i kombination med ökat socialt stöd hos elever, vilket medför ökat behov av särskilt stöd. Största behovet finns på F-6-skolorna. Behovsbedömd resurs tillsammans med småskoletillägg och särskilt projekt för s.k. hemmasittare redovisar -5,6 mnkr (-4,7 mnkr). Ersättningar för elevassistenter och Skolverkets bidrag bidrar till mindre underskott. Skolor med minskande elevunderlag har utmaningar att anpassa verksamheten till minskad tilldelad budget och de mindre skolorna klarar inte av sin verksamhet utan småskoletillägg. Skolor med högre antal elever jämförd med tilldelad budget har utmaningar att få budgeten att räcka. Bidrag från Migrationsverket för asylsökanden bidrar till mindre underskott för grundskolan totalt. Budgetposten för ersättningar till friskolan visar ett underskott om 0,7 mnkr och beror på ett ökat antal inskrivna barn jämfört med tilldelad budget.

Gymnasiets verksamheter redovisar sammanlagt ett underskott om -2,7 mnkr. De ökade råvarupriserna bidrar till högre verksamhetskostnader jämförd med tilldelad budget. Lägre hyresintäkter på internatet då alla rum inte är uthyrda samt självriskkostnaden på grund av ett inbrott på gymnasieskolan om 0,5 mnkr bidrar till underskottet. De interkommunala ersättningarna redovisar -1,9 mnkr varav intäkterna är 0,5 mnkr högre jämfört med lagd budget men kostnaderna inklusive inackorderingsstöd är också högre med 2,4 mnkr utöver budget.

Vux/Komvux underskott kan hänföras till SFI elever på folkhögskolan vilket kommunen, enligt lagen, behöver bekosta samt något mindre beräknat statsbidrag jämförd med tilldelad budget på grund av svårigheter med att rekrytera fler elever och därmed färre producerade årsplatser som genererar statsbidrag.

Utbildningsnämnden redovisar 25,9 mnkr i riktade statsbidrag år 2023.

Samhällsbyggnadsnämnden har ett resultat som inte innebär någon budgetavvikelse år 2023 (-0,4 mnkr).

Vatten och avloppsverksamheten visar ett underskott på -1,9 mnkr. Underskottet beror till största del på minskade intäkter och återbetalningar samt att taxan lämnades oförändrad till 2023. Då verksamheten föregående år haft ett överuttag så återförs del av detta vilket totalt ger ett nollresultat för verksamheten. Kostnadstäckningsgraden för 2023 är 96 %. Avfallshanteringen har ett underskott på -0,3 mnkr relaterat till entreprenadkostnader för avfallshämtning.

Nämnden och enheten samhällsplanering visar -0,2 mnkr vardera på grund av utbildningskostnader för politiker och tjänstepersoner samt konsultkostnader relaterade till att kunna driva arbetet med den nya översiktsplanen framåt.

Inom avdelningen teknisk försörjning återfinns underskott för regionaltrafik med -0,1 mnkr, samt lokaltrafik och persontrafik som tillsammans gör underskott på totalt -0,7 mnkr. Dessa underskott är relaterat till indexuppräkningar och nytt avtal på lokaltrafiken och persontrafiken. Underskott finns även på exploateringsverksamhet som redovisar ett underskott med -0,3 mnkr kopplat till plankostnader och markundersökningar inom pågående exploateringar. Dessa underskott balanseras av att några områdens kostnader är lägre än budget. Vinterväghållning gör ett överskott mot budget, barmarksunderhåll enskilda vägar har lägre kostnader och farleder, markförvaltning samt skogsförvaltning redovisar överskott mot budget. Avskrivningskostnader och internränta (kapitaltjänst) är lägre än budgeterade och sammanlagt är överskottet för hela avdelningen +1,1 mnkr.

Fastighetsavdelningens redovisar ett underskott på -0,2 mnkr. Utfallet för kapitaltjänst är ett överskott på 2,9 mnkr i jämförelse med tilldelad budget eftersom budget för nya investeringar erhållits men investeringarna inte färdigställts enligt plan. Exklusive överskottet på kapitaltjänst redovisar fastighetsavdelningen ett underskott med -3,1 mnkr varav fastighetsdriften redovisar -0,7 mnkr, bostadsanpassningen -1,0 mnkr och kost- och lokalvård -1,4 mnkr. Fastighetsdriftens underskott är hänförligt till framför allt anpassningskostnader av ersättningslokal i samband med flytten av Furuhedsskolans yrkesprogram till Electropolis inför ombyggnationen av F-huset, prisökning på fjärrvärme med 14 % och ökade kostnader för larm och bevakning. Bostadsanpassningen redovisar ett större underskott och beror på en minskad budget med 1,0 mnkr för året (utifrån tidigare års utfall, men behoven kan svänga kraftigt mellan åren) samt en större anpassning som påbörjades 2022 och som slutförs 2023. Vissa kostsamma anpassningar har även utförts under senare delen av året. Högre intäkter än budgeterat inom både kosten och lokalvården har lett till att underskottet blivit mindre trots ökande kostnader för livsmedel utifrån ny upphandling och omvärldsläge samt vikariekostnader. Inom de personalintensiva verksamheterna kost, lokalvård samt fastighetsdrift påverkas personalkostnaden av utfallet efter lönerörelsens löneökning på 4,1 %.

Socialnämnden har för året ett budgetöverskott om 8,3 mnkr. Detta relaterar till de prestationsbaserade statsbidragen Socialstyrelsen beviljat för prestationer uppnådda inom områdena Utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt Minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Utbetalt bidrag är 10,4 mnkr varav 6,9 mnkr förs över till 2024.

I förvaltningens budget och resultat ingår även 17,5 mnkr av det prestationsbaserade statsbidraget som erhölls föregående år och finansierar bland annat höjda hyror och andra indexuppräknade kostnader samt delar av de statsbidragsfinansierade satsningarna som påbörjats under 2021–2022. För vissa av dessa satsningar har nämnden beviljats andra statsbidrag, bland annat har fortsatt finansiering erhållits för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer, den så kallade Äldreomsorgssatsningen.

Förvaltningen erfar fortsatt höga kostnader för sjukfrånvaro, även om de är lägre än föregående år. Övertidskostnaden har minskat något i jämförelse med förra året, dock är det fortsatt höga kostnader och då framför allt inom äldreomsorgens särskilda boenden. Kostnaden för inköp av förbruknings-, hygien- och skyddsmaterial ligger kvar på en hög nivå och påverkar budgetutfallet negativt. Prisökningar ses på till exempel på inkontinenshjälpmedel, livsmedel och andra förbrukningsartiklar. Därtill har årets lönerevision utfallit högre än budget. Det särskilda sommaravtalet har medfört kostnader om ca 3,8 mnkr totalt för hela förvaltningen.

Äldreomsorgen som helhet har ett budgetunderskott om -7,6 mnkr (-7,1 mnkr). Kostnader för utskrivningsklara ingår med 1,1 mnkr, vilket är en stor förbättring mot föregående år. Underskottet återfinns inom verksamheterna för särskilt boende medan det ordinära boendet visar ett överskott om 1,8 mnkr. Nattpatrullen har utökade resurser finansierade inom ramen för statsbidraget Äldreomsorgssatsningen. Färdtjänsten går med underskott om 1,6 mnkr. Ett ökat antal resor är den främsta anledningen, men även att priset per resa är något högre.

Individ- och familjeomsorgens resultat visar på ett budgetöverskott om +1,9 mnkr (+4,5 mnkr), vilket är bättre än i tidigare lagd prognos. Placeringskostnader överstiger budget med ca -4,1 mnkr. De ökade kostnaderna beror framför allt på fler vuxenplaceringar. Individ- och familjeomsorgen har erhållit statsbidrag för subventioner av familjehemsplaceringar, 0,7 mnkr för helåret, vilket ger en viss kompensation. Försörjningsstödet har ett budgetöverskott om 0,2 mnkr, ett resultat av enhetens målinriktade arbete att analysera och minska kostnaden. Arbetsmarknadsenheten och integrationen bidrar tillsammans med ett budgetöverskott om ca 4,7 mnkr.

Stöd och omsorg om funktionshindrade personer har ett överskott mot budget med +2,5 mnkr (+2,8 mnkr) som till största delen kan hänföras till den dagliga verksamheten. Rekryteringsprocesser i flertalet av verksamheterna fortgår, dröjsmål i detta och god samverkan bidrar till resultatet.

Budgeten för intäkter internränta år 2023 debiteras nämnderna 1,25 % i internränta på utförda investeringar. Totala budgeten för detta är 14,8 mnkr som utdelats till nämnderna, motsvarande intäktsbudget finns centralt. Totalt har 13,9 mnkr debiterats nämnderna vilket innebär att nämnderna sammanlagt har en positiv budgetavvikelse på 0,9 mnkr (0,6 mnkr). Den största avvikelsen finns under fritids- och kulturnämnden på grund av att ridhuset togs i bruk senare än vad som avsetts och budgeterats för. Centralt finns motsvarande negativa budgetavvikelse och totalt påverkar därmed inte denna del av nämndernas resultat och utfall kommunens externa resultat.

Sammanfattning nämnderna: Totalt har nämnderna en negativ budgetavvikelse med -9,1 mnkr (+10,3 mnkr), varav avskrivningarna avviker med +2,1 mnkr (+4,2 mnkr) mot budget och internräntan med +0,9 mnkr. Exklusive kapitalkostnader har därmed nämnderna en negativ budgetavvikelse på -12,1 mnkr.

Samtliga nämnder, förutom Samhällsbyggnadsnämnden, har försämrat sitt resultat i jämförelse med budget sedan föregående år.

Pensionerna har en negativ budgetavvikelse med -18,2 mnkr (-8,0 mnkr). Totalt påverkar fördyrade pensionskostnader i jämförelse med debiterat PO-pålägg 43,15 % (Skandikons beräkning per 2022-08-31) resultatet med -18,8 mnkr. Förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP), står för merparten av budgetavvikelsen med -9,9 mnkr exklusive löneskatt men 2,7 mnkr uppvägs av uttag ur överskottsfonderna hos KPA och Skandia vilket redovisas som en positiv post under finansnettot. FÅP:en påverkas starkt i år av den höga inflationen, vilket den också kommer att fortsätta att göra år 2024. Budget är tillförd enligt prognos för kostnaderna vid tiden för budgetbeslut. År 2022 fanns också en stor negativ budgetavvikelse för FÅP (-7,6 mnkr) i jämförelse med debiterat PO-pålägg och faktiska kostnader, men till stor del berodde de högre kostnaderna då på justerade försäkringspremier utifrån ny information om tidigare anställningar. Dessa justeringar var av engångskaraktär. År 2025 prognostiseras den högre kostnadsnivån som föreligger nu åren 2023–2024 minska när inflationstakten viker ner. Avgiftsbestämd del har en negativ avvikelse med -3,3 mnkr mellan PO och faktiska kostnader. Utbetalda pensioner, pensioner intjänade före år 1998, uppgick till 27,3 mnkr och översteg därmed budget med -1,4 mnkr. För samtliga dessa poster redovisas löneskatt med 24,26 % och detta ger en än större negativ budgetavvikelse. Avsättningen i balansräkningen för pensioner exklusive finansiell effekt hade en positiv budgetavvikelse med +0,9 mnkr, semesterlöneskulden minskade och gav därmed en positiv resultateffekt på +1,0 mnkr och ersättning LEMK var 3,8 mnkr år 2023, +0,5 mnkr bättre än budget och +0,4 mnkr mer än föregående år.

Skatteintäkter och generella statsbidrag har en positiv budgetavvikelse i resultaträkningen på 33,6 mnkr (40,4 mnkr) men 21,4 mnkr (12 mnkr) finns redovisade inom nämndernas drift ovan och har en budgetavvikelse på +3,9 mnkr. Avvikelsen på de skatteintäkter och generella statsbidrag som budgetramar utdelas ifrån är därmed +29,7 mnkr (+29,7 mnkr). Slutavräkningen för föregående år utgör +4,1 mnkr (+5,0 mnkr) och den beräknade slutavräkningen för innevarande år ger +14,8 mnkr (+15,5 mnkr) mer än vad som budgeterats. Dessa poster redovisas enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) cirkulär 23:56 från december 2023. Övrig budgetavvikelse återfinns inom de generella statsbidragen vars utfall förbättrats sedan budgeten beslutades med den skatteunderlagsprognos SKR presenterade under oktober 2022 i cirkulär 22:37 som underlag.

Finansnettot exklusive nämnderna är positivt med +2,9 mnkr (-4,2 mnkr) och avviker med +8,6 mnkr (0,1 mnkr) från budget. Under år 2023 har börsen haft en positiv utveckling och detta är också en stor skillnad mot förra året då situationen var den motsatta. Totalt förbättras resultatet med +5,9 mnkr (-7,6 mnkr) av värdeuppgången under år 2023 på de placerade pensionsmedlen. Kommunen har haft 3,9 mnkr i ränteintäkter, 4,3 mnkr i finansiella intäkter från borgensavgifter samt medel ur pensionsbolagens överskottsfonder som balanserar en del av pensionskostnaderna (2,7 mnkr) redovisade bland verksamhetens kostnader. De finansiella kostnaderna är höga med 5,6 mnkr i räntekostnader för långfristiga lån, 5,7 mnkr i räntekostnader för pensionsavsättningarna i balansräkningen samt 2,8 mnkr gällande värdereglering av kommunens andelar i Kalix Nya Centrum KB på grund av bolagets negativa resultat.

Totalt resultat för Kalix kommun är positivt med +12,1 mnkr (+35,6 mnkr) per den 31 december 2023. Detta innebär en positiv budgetavvikelse för perioden med +10,2 mnkr (+31,5 mnkr) då budgeterat resultat för året är +1,9 mnkr (+4,1 mnkr år 2022 inklusive tilläggsbudgeten på 2 mnkr, KF § 93 2022-06-13).

1.2.4.7 Skatteintäkter och bidrag

I 2023 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2022 och en preliminär slutavräkning för 2023 bokförts enligt rekommendation R2 Intäkter från Rådet för kommunal redovisning (RKR). När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2022 så uppgick den till 1 431 kronor per invånare den 1/11 2021. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet år 2022 uppgick till 1 171 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +260 kronor per invånare, redovisats i 2023 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt med 4,1 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2023 beräknas bli 787 kronor per invånare den 1.11.2022, vilket är 12,4 mnkr totalt. Det var en större förbättring i slutet på året med 393 kr per invånare mellan augusti- och decemberprognosen. Det är SKR:s decemberprognos (cirkulär 23:56 2023-12-14) som ska användas vid bedömningen av 2023-års slutavräkning.

Skatteintäkter och statsbidrag

Belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020	2019
Skatteintäkter	872,5	843,2	806,5	781,4	796,2
Statsbidrag	366,1	334,0	311,6	304,9	252,3

1.2.4.8 Nettokostnader inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

År 2023 uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 99,0 % (97,0 %) av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktigt stabil ekonomi.

År 2023 ses en tydlig ökning av nettokostnaderna, finansnettot förbättrar resultatet något.

Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag

Andel av skatteintäkter och statsbidrag, %	2023	2022	2021	2020	2019
Nettokostnader	99,0	97,0	94,5	95,5	97,8
Finansnetto	-0,2	0,4	-0,5	-0,1	-0,5

1.2.4.9 Finansnetto

Finansnettot består främst av räntekostnader, realiserade och orealiserade realisationsvinster och förluster samt övriga finansiella intäkter och kostnader och uppgår till +2,1 mnkr (-4,7 mnkr) inklusive nämnderna.

De finansiella kostnaderna uppgår till 15,7 mnkr (10,9 mnkr) varav 5,6 mnkr (0,9 mnkr) avser räntekostnader för de långfristiga lånen och 5,7 mnkr (1,4 mnkr) är ränta på kommunens pensionsavsättning. Den tredje, större, posten utgörs av 2,8 mnkr vilket är en värdereglering av kommunens andelar i det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum KB (KNC) utifrån bolagets förlust innevarande år. Skillnaden från föregående år gällande bolagets negativa resultat består till stor del på det högre ränteläget.

De finansiella intäkterna uppgår till 17,8 mnkr (6,2 mnkr) varav 2,8 mnkr (3,5 mnkr) är hänförliga till nyttjande av överskottsfonden hos KPA (och till en mindre del Skandia) till värdesäkring/indexering (motsvarande kostnad för värdesäkringspremier finns bland verksamhetens kostnader). Kommunen har erhållit 3,9 mnkr (1,0 mnkr) i ränteintäkter och 4,3 mnkr (1,2 mnkr i borgensavgifter). Borgensavgifterna är avsevärt högre från och med detta år i och med att fullmäktige beslutade revidera denna för att harmoniera med befintlig Finans- och Borgenspolicy i början på året. Den största positiva påverkan på finansnettot har värdeuppgången på de placerade pensionsmedlen haft med realiserade och realiserade vinster motsvarande 6,0 mnkr, se avsnitt 1.2.3.4 för fler detaljer. År 2022 var utfallet det motsatta med en värdenedgång på 7,6 mnkr.

Det högre räntelägets påverkan syns tydligt i ovan beskrivning av finansnettots utveckling, både gällande räntekostnader och ränteintäkter. Nya lån är upptagna under året motsvarande 70 mnkr men 60 mnkr upptogs mot slutet av året, i november och december, vilket innebär att högre räntekostnader på grund av den högre lånestocken inte påverkade år 2023 i någon större utsträckning. År 2024 kommer detta att få genomslag och budgeten för finansnettot är därmed ökad från och med det året, även med hänsyn tagen till kommande lånebehov.

1.2.4.10 Likviditet

Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, det är viktigt för att kunna betala skulderna i rätt tid när de förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exkl. förråd) och kortfristiga skulder. Det är bra att ligga runt 100 %. Kassalikviditeten har varit lägre under åren 2018–2019 men ökade under år 2020–2021 och var då 108,4–108,5 % per balansdagen. Likviditeten stärktes via tillfälliga generella statsbidrag år 2020 och upptagandet av ett lån för bostadsbyggande. År 2022 var den 127,2 % men med en skillnad bestående av att kommunens placerade pensionsmedel omklassificerades från finansiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, kortfristiga placeringar, med 53,6 mnkr. Detta förbättrade nyckeltalet från och med detta år trots att medlen funnits tidigare år. År 2023 är kassalikviditeten 138,2 %.

Ett annat mått för att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen per 31/12 2023 var 34,4 dagar. Enligt kommunens Finanspolicy ska den minst vara 30 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, hade minskat per balansdagen med 24,8 mnkr till 153,4 mnkr för kommunen.

Under år 2023 har kommunens likviditet påverkats av att fullmäktige beslutade (dnr 2023–00019) utbetala 28,3 mnkr till det kommunala bolaget Kalix Industrihotell AB för att reglera en skuld till bolaget hänförlig till infriad kapitaltäckningsgaranti åren 2015–2017. Syftet angavs såsom att bolaget skulle amortera på sina befintliga lån motsvarande hela beloppet vilket också gjorts. Vidare påverkas likviditeten under året av att fakturan för den tidigare avgiftsbestämda delen av de anställdas pensioner för helåret 2022 betalades i mars året efter, 2023, enligt tidigare pensionsavtal och rutin. Men betalningsperioderna ändrades från och med år 2023 och det nya pensionsavtalet AKAP-KR, vilket innebär att också första halvårets (2023) kostnader betalades innevarande år. Denna förändring innebar därmed att 1,5 års kostnader belastat likviditeten i stället för 1 års kostnader såsom tidigare år. År 2024 rättar detta till sig, även om pensionsavtalet i sig också innebär en högre kostnad. Vidare är investeringstakten hög i kommunen och nya lån upptogs i början på sommaren med 10 mnkr, 50 mnkr i november samt 20 mnkr i december.

Likviditet

Likviditet:	2023	2022	2021	2020	2019
Likvida medel, mnkr	153,4	178,2	210,6	215,3	147,2
Betalningsberedskap, dagar	34,4	44,7	56,2	59,0	40,5
Kassalikviditet, %	138,2	127,2	108,5	108,4	90,4

År 2023 tillhör 15,9 mnkr av de 153,4 mnkr det kommunala bolaget Kalix Industrihotell AB, KIAB. Bolagets kassa har varit i den storleksordningen även tidigare år. På konto 24610, kortfristiga skulder, finns skulden till KIAB redovisad i balansräkningen, se not 26.

1.2.4.11 Kassaflöde

Enligt 8 kap 1 § LKBR ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen. Rådet för kommunal redovisning har under november 2018 utfärdat rekommendation R13 som gäller kassaflödesanalysen och rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar sedan i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. De likvida medlen minskade med 24,7 mnkr under året, se föregående avsnitt för beskrivning av de faktorer som huvudsakligen påverkat detta.

Kassaflödesrapport

Belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020	2019
Medel från den löpande verksamheten	33,8	13,4	127,0	138,4	100,6
Medel från investeringsverksamheten	-145,1	-65,0	-128,4	-104,6	-90,2
Medel från finansieringsverksamheten	86,5	19,2	-3,3	34,3	-7,0
Årets kassaflöde	-24,8	-32,4	-4,8	68,1	3,4

1.2.4.12 Leasing

Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mnkr

Avtalstidpunkt	Typ av avtal	Löptid, antal år	Anskaffningsvärde	Ackumulerade avskrivningar	Justering bokfört värde	Redovisat Restvärde, UB
-2023	Personbilar	3–5 år	35,5	3,7	-5,7	5,4

-2023	Övriga fordon, maskiner	5–7 år	4,2	2,2	-0,5	2,0

2022-	Inventarier	3–5 år	0,7	0,3	-1,7	0,4

Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen

Belopp i mnkr	2023	2022	2021
Lokal- och markhyror	49,0	43,9	41,9
Tekniska hjälpmedel	3,9	3,5	3,5
Bilar	-1,0	0,7	0,1
Maskiner	1,5	1,6	1,0
Inventarier	5,2	5,6	4,9
Förmånscyklar	0,1
Summa hyror och operationella leasingavtal	58,6	55,2	51,4

Operationell leasing

Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Alla leasingavtal ingångna efter 2016-01-01 av fordon redovisas dock som finansiell leasing. Under året har 58,6 mnkr i hyreskostnader belastat resultatet. Det är bland annat lokalhyror, tekniska hjälpmedel och inventarier. Förmånscyklar som erbjuds till kommunens anställda redovisar en kostnad i ovan tabell, men motsvarande löneavdrag sker och förmånscyklarna utgör därmed ingen nettopåverkan på kommunens resultat.

Finansiell leasing

Personbilar, maskiner och inventarier som är finansiellt leasade till och med år 2023 har ett redovisat restvärde på 32,2 mnkr. Kostnaderna redovisas hos nämnderna som avropat bilarna, inventarierna och maskinerna. Löptiden är vanligen 3 år för bilar men kan variera mer för enskilda maskiner och inventarier.

1.2.4.13 Avsättning

I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner inklusive löneskatt till 58,9 mnkr (57,6 mnkr). Den tidigare avsättningen för återställande av deponin ianspråktogs i sin helhet under år 2019. Inga andra avsättningar redovisas i balansräkningen för kommunen.

1.2.4.14 Långfristiga skulder

Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger 1 år. Kommunens banklån uppgår till 400,5 mnkr (330,5 mnkr). För hela kommunkoncernen uppgår banklånen till 1 119,45 mnkr (1 092,3 mnkr). Kommunen har upptagit lån med 70 mnkr medan Kalix Industrihotell AB har minskat sin låneskuld med 31,4 mnkr och Stiftelsen Kalixbostäder med 11 mnkr.

Skulden för finansiella leasingavtal för personbilar uppgår till 21,7 mnkr (4,3 mnkr) och för maskiner och övrigt till 1,6 mnkr (2,6 mnkr) i balansräkningen.

Statliga investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas också som långfristig skuld under tiden upplösning sker, 67,4 mnkr (68,3 mnkr) uppgår denna post till i balansräkningen.

Genomsnittsräntan för kommunkoncernens lån uppgår år 2023 till 1,71 % och för kommunens lån 1,65 % (0,50 %). Kommunen har inga skulder i utländsk valuta.

1.2.4.15 Soliditet och skuldsättningsgrad

Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större andel lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sina verksamhetskostnader.

Det egna kapitalet har under flera år stärkts med de höga positiva resultaten i kommunen. År 2023 är fortfarande resultatet positivt men inte alls lika högt, endast 12,1 mnkr. Kommunen har samtidigt fattat beslut om flera stora investeringar; nybyggnation av ridhus (har inneburit ökad lånestock redan år 2022, dnr 2022–00711), under år 2023 har ombyggnation av del av gymnasieskolan pågått och inneburit nyupplåning (dnr 2023–00287, 2023–00501), samt ett nytt särskilt boende som innebär ökning av långfristiga skulder under åren 2024–2025 motsvarande beslutad investeringsbudget. Långfristiga skulderna har även ökat år 2023 utifrån investeringarna i VA (dnr 2023–00537). År 2023 ses en försämring av nyckeltalen från en soliditet på 50,6 % år 2022 till 49,4 år 2023. Skuldsättningsgraden har ökat från 90,3 % till 95,3 %. Under år 2024 kommer nyckeltalen att försämras ytterligare med ett budgeterat lågt resultat och fortsatt nyupplåning. Utvecklingen år 2025 kan påverkas i en bättre riktning genom att fullmäktige beslutar om en budget som innebär ett högre resultat samt lägre investeringstakt utöver de större strategiska investeringarna som redan pågår.

Belopp i procent, %	2023	2022	2021	2020	2019
Soliditet	49,4	50,6	50,9	48,9	48,9
Skuldsättningsgrad	95,3	90,3	89,0	96,3	95,7

1.2.4.16 Investeringar

För år 2023 uppgick den totala investeringsbudgeten till 282,5 mnkr inklusive överflyttningar av ej nyttjade investeringsmedel från tidigare år i enlighet med kommunens riktlinjer för investeringar (KF 2016-02-08 § 13) samt beslut om tilläggsanslag. Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under Samhällsbyggnadsnämnden som tilldelats 232,7 mnkr varav VA 28,1 mnkr och renhållningsverksamheten 2,7 mnkr. Kommunstyrelsen hade en budget på 6,0 mnkr, utbildningsnämnden 5,7 mnkr, fritids- och kulturnämnden 4,1 mnkr och socialnämnden 4,0 mnkr.

Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 149,2 mnkr varav finansiell leasing var 30,4 mnkr, året innan var motsvarande total 126,6 mnkr varav leasing ca 3,0 mnkr. Anskaffningen av personbilar sker via leasing i kommunen och år 2023 har en stor del av kommunens bilar bytts ut. De stora investeringsprojekten inom fastighetsavdelningen med färdigställandet av det nybyggda ridhuset samt den pågående renoveringen av del av gymnasieskolan är de största investeringsprojekten i kommunen under år 2023.

Investeringar i VA-ledningsnät och -anläggningar har genomförts med 17,4 mnkr. Några av de större investeringarna är högreservoar i Morjärv, VA på Jägarbovägen och Skiljevägen samt byte av vattenmätare.

Nettoinvesteringar

Belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020	2019
Nettoinvesteringar	149,2	126,6	120,2	99,7	90,6

Nettoinvesteringarna innehåller även anskaffande av anläggningstillgångar finansierade med finansiell leasing.

Största investeringsprojekten

Investeringsobjekt	Belopp i mnkr
Gymnasieskolan Furuhedsskolan, hus F	33,4
Ridhus Björknäs	13,2
Gång- och cykelvägsbro "Golden gate"	6,1
Vägar, riktade medel	4,6
Parkering hemtjänstlokal, Grytnäs	4,1
Vatten och avlopp, högreservoar Morjärv	3,9
Vatten och avlopp, Jägarbovägen	3,9

1.2.4.17 Vatten och avlopp

Vatten och avlopp (VA) hanteras av teknisk försörjning som är en avdelning inom Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Teknisk försörjnings uppdrag är att inom verksamhetsområdet på ett kostnadseffektivt sätt:
- tillhandahålla rent och hälsosamt dricksvatten till kunderna
- avleda och rena spillvatten på ett miljö- och hälsomässigt sätt enligt fastställda myndighetskrav
- bidra till kommunens ansvar att avleda dag- och dräneringsvatten från fastigheter och anslutna ytor till lämplig recipient
- förvalta och utveckla VA-infrastrukturen såsom ledningsnät och processanläggningar
- ta ut avgifter för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna
- bidra till kommunens utveckling genom en långsiktig VA-planering.

Resultatet för den taxefinansierade VA-verksamheten var år 2022 ett överskott på 3 632 tkr. Inkomsterna översteg följaktligen kostnaderna vilket innebär ett överuttag. VA-taxans kostnadstäckningsgrad var år 2022 108 %.
När VA-verksamhet redovisar överuttag finns redovisningsregler som styr hur det ska hanteras. Är överuttaget av tillfällig karaktär ska det bokas som en skuld till abonnentkollektivet i balansräkningen och medlen ska sen återföras till abonnentkollektivet de kommande tre åren.

År 2023 visar vatten och avloppsverksamheten ett underskott på 1 858,6 tkr. Underskottet beror till största del på minskade intäkter och återbetalningar samt att taxan lämnades oförändrad till 2023. Underskottet beror också till viss del på att semesterlöneskuld och sociala avgifter på semesterlöneskulden för VA-personal från 2023 redovisas på VA-verksamheten, tidigare har det redovisats på central nivå i kommunen.

Då verksamheten föregående år haft ett överuttag så återförs del av detta år 2023 vilket ger ett nollresultat för verksamheten innevarande år. Kostnadstäckningsgraden för 2023 är 96%.

Resultaträkning VA-enheten 2023, belopp i tkr	Budget	Resultat	Återstår
Verksamhetens intäkter	46 099	46 393	-294
Verksamhetens kostnader	-32 931	-31 946	-985
Avskrivningar	-10 027	-11 393	1 366
Verksamhetens nettokostnader	3 141	3 054	87
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter	0	96	-96
Finansiella kostnader	-14	-85	71
Internränta	-3 127	-3 065	-62
Resultat efter finansiella poster	0	0	0
Extraordinära poster
Årets resultat	0	0	0

Balansräkning, VA-enheten, belopp i tkr	2023	2022	2021
TILLGÅNGAR
*Anläggningstillgångar*
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar	254 776	149 442	144 830
Maskiner och inventarier	2 547	312	367
Övriga materiella anläggningstillgångar
S:a materiella anläggningstillgångar	257 323	149 754	145 197
Finansiella anläggningstillgångar
*Summa anläggningstillgångar*	*257 323*	*149 754*	*145 197*
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	3 845	3 335	1 841
Övriga fordringar	6 624
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	236
Beräknade likvida medel	14 872	22 012	8 215
*Summa omsättningstillgångar*	*25 577*	*25 347*	*10 056*
SUMMA TILLGÅNGAR	282 900	175 101	155 253

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
IB eget kapital	0	-16 622	-16 848
Årets resultat	0	0	226
*Eget kapital*	0	*-16 622*	*-16 622*
Avsättningar
Avsättningar	589
*Summa avsättningar*	589
Skulder
Långfristiga skulder
Lån av kommunen	241 165
Lån bank	20 000
Finansiell leasing	1 351
Förutbetalda anläggningsavgifter	1 715	1 026	787
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	4 541
Övriga kortfristiga skulder	10 852
Kortfristiga skulder Kalix kommun, leverantörsskulder		187 065	171 088
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	2 687	3 632	0
*Summa skulder*	*282 311*	*191 723*	*171 875*
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER	282 900	175 101	155 253

Under år 2023 har ett arbete med att förbättra och förfina VA-redovisningen gjorts. Arbetet har medfört att:
1. VA-verksamhetens ingående egna kapital 2023 har justerats till noll. Detta medför ingen påverkan på kommunens totala egna kapital.
2. VA-verksamhetens anläggningstillgångar kartlagts och därmed har tillgångar i mark, byggnader och tekniska anläggningar motsvarande 100 694 tkr överförts från kommunens anläggningstillgångar till VA-verksamheten.
3. VA-verksamhetens anläggningstillgångar kartlagts och därmed har tillgångar i maskiner och inventarier motsvarande 172 tkr överförts till kommunens anläggningstillgångar från VA-verksamheten.

1.2.5 Händelser av väsentlig betydelse

Kommunstyrelsen har under året fattat beslut om en ny vision Kalix 2030 (Dnr 2023–00222) Tillsammans gör vi Kalix bättre. Tillsammans med medborgare, medarbetare, näringsliv och föreningsliv vill vi utveckla Kalix till en kommun där vi alla känner stolthet, trivsel och trygghet.

Den 1 juli 2023 trädde en ny lag i kraft som ger kommunerna ett brottsförebyggande ansvar. För att uppfylla lagkraven ska kommunerna utse en ansvarig samordningsfunktion, arbetsgrupp samt upprätta ett strategiskt råd för det brottsförebyggande arbetet. Kommunen skall även upprätta en lokal lägesbild inklusive analys av vad brottsligheten beror på. Vidare skall det tas fram en åtgärdsplan för att omhänderta problematiken. Analys och plan förväntas vara klara juni 2024. Under början av 2023 har Säkerhetsenheten arbetat kunskapshöjande rörande den nya lagstiftningen för att på ett strategiskt sätt kunna möta dessa nya åtaganden.

Medel för arbete har med suicidhandlingsplan har inkommit via Norrbottenskommuner. Planering pågår för att starta upp en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Vidare pågår arbetet med kartläggning inom projektet En kommun fri från våld. Utbildningsinsatser har genomförts under början av året till arbetsgruppen samt planering för genomförandet av utbildningar för berörda personalgrupper. En vecka fri från våld har genomförts med goda resultat i utvärdering. Fritidsgården Frizon anordnade en ljusmanifestation i en gångtunnel i centralorten. Inom förskolans verksamhet har en föreläsning skett om hedersrelaterat våld till samtliga och workshops kring hot och våld är påbörjade.

Inom arbetet med krisberedskap och civilt försvar har säkerhetsenheten tillsammans med respektive förvaltningar och bolag sammanställt en övergripande risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2023–2026. Det har vidare upprättats ett handlingsprogram för kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar för perioden 2023–2026. Under hösten har även en handlingsplan upprättas som beskriver kommunens övergripande organisation för hantering av kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap.

Inom fritids- och kulturnämndens område har bland annat följande händelser presenterats i nämndens verksamhetsberättelse:

Skid-SM för seniorer genomfördes i Kalix under våren 2023.

Numer kan medborgare besöka biblioteket 08.00-20.00 alla veckans dagar. Under meröppet kan böcker lånas och lämnas åter i självbetjäningsautomaten samt nyttja bibliotekets övriga service.

Kalix Sommarkalas med tivoli genomfördes vecka 29. Sommarkalasets fokus var barn- och barnfamiljer, men det fanns även inslag av artister som attraherade en bredare målgrupp.

Fler kulturarrangemang såsom fri entré till lunchteater med Kjell Morin och Lena Jansson samt lunchkonsert med Vera Vinter har anordnats liksom konsert på Vassholmen i slutet på juli med David och Kristina Lindgren. Två teaterföreställningar har getts av Norrbottensteatern ute i två byar.

Frizon: On-Tour har testats, deltog med material i en av byarna, Töre, under en träff för motorburna ungdomar. Verksamheten har genomfört ett barn- och ungdomsprojekt för att hylla Youtubaren Tomu i samband med Kalix Sommarkalas. Projektledaren var 8 år och äldsta deltagaren var 19 år, totalt deltog 40 ungdomar. Stort utbud i Kalix Lilla Trästad, även på midsommarafton. Start av Preventionspatrullen, tre ungdomar med handledare har åkt runt och dokumenterat samt sanerat klotter för att ungdomarna ska känna inflytande i att rusta upp och göra Kalix vackert samt känna stolthet över sin påverkan.

Kalix blev utsedd till årets friluftskommun 2023 i Sverige.

En bild som visar person, utomhus, klädsel, himmel

Automatiskt genererad beskrivning

Den 23 december anordnades i Folkets hus "Jul för alla", ett julfirande för de som saknar någon att fira med eller medel att fira för, ett samarrangemang med företag och föreningar.

Skolverkets lägesrapport för 2023 skildrar en orolig omvärld med bland annat krig, gängkriminalitet, våldsbejakande extremism och lågkonjunktur påverkar skolan mycket. Det oroliga omvärldsläget är också något som avspeglat sig på skolan i Kalix. Grundskolan i Kalix håller hög kvalitet och når goda resultat, men skolan i Kalix har precis som i riket i stort sett att antalet kränkningar bland elever ökar och vi har under året haft två allvarliga incidenter med hot mot skolor. I några klasser har utmaningar med bristande studiero förelegat. Rektorer, personal och elevhälsa har på olika sätt jobbat med detta och under våren togs en konsult in i syfte att få ytterligare verktyg i detta arbete. Konsultens arbetssätt skapade oro hos en del föräldrar och mycket uppståndelse i media och social media, vilket ledde till att arbetet avbröts. Verksamheten har trots detta dragit lärdomar av arbetssättet och under hösten jobbat vidare med att utveckla arbetet med trygghet och studiero. Detta arbete kommer att fortgå under 2024.

Samhällsplanering arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan, vilket har varit i fokus och i slutet av 2023 kunde planförslaget skickas på avgränsningssamråd till länsstyrelsen och angränsande kommuner där omfattningen och detaljeringsgraden bestäms för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som är nästa steg i processen.

En bild som visar Flygfotografi, flygbaserad, Fågelperspektiv, utomhus

Automatiskt genererad beskrivning

Teknisk försörjning har parallellt arbetat med att ta fram markförsörjningsplan för kommunens framtida hantering av mark för industri-, handel-, besöks- och bostadsområden. Gatuunderhållsplan för framtida investeringar på vägområdet är under framtagande. Kommunen driver flera stora byggentreprenader: Björknäs ridhus har färdigställts förutom mindre kvarstående arbeten med solceller och efterbesiktningsanmärkningar. Slutreglering pågår. Ombyggnation av F-huset, gymnasieskolan Furuhedsskolan har påbörjats 2023 med tidplan att färdigställas hösten 2024. En film om projektet har tagits fram, filmen visar en digital miljö över hur skolan kommer att se ut när den står färdig. Parkering med ladd-infrastruktur och carport för hemtjänstens fordon vid hemtjänstens lokal har färdigställts utifrån att fordonsparken byts ut till elbilar utifrån kommunens styrdokument. Entreprenör är upphandlad för byggande av nytt särskilt boende (SÄBO) med 30 nya boendeplatser samt ett nytt korttidsboende med 20 enskilda rum. Detaljprojektering pågår, ska stå klart december 2025 enligt tidplan. Inom socialnämnden arbetar en arbetsgrupp bestående av olika kompetenser så som bland annat undersköterskor, hälso- och sjukvårdpersonal, chefer och skyddsombud tillsammans med tillsatt projektledare för att verksamheten ska integreras i de nybyggda lokalerna på bästa sätt.

Grundat på arbetsmiljöverkets krav på åtgärder och socialnämndens egna utredningar har arbetet med att förbättra hemtjänsten ansträngda situation fortgått och åtgärder har vidtagits.

En stor utmaning under hela året har varit att få tag i tillräckligt med medarbetare och då speciellt sommartid. Kompetensförsörjningsutmaningen avser i princip alla yrkeskategorier. Ett aktivt arbete inom området har gett effekt 2023.

1.2.6 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

Budgetprocessen

Kommunen är en politiskt styrd organisation, där ett eller flera partier styr kommunen under varje mandatperiod. Budget för nästkommande budgetår beslutas av kommunfullmäktige i juni, förutom när det är valår, då tas beslut i november.

Bild

Budgetprocess 2024 beskrivs i flödesschemat ovan. Budgetprocessen inför år 2023 såg likartad ut med några avvikelser. Den finns ingående beskriven i budgetdokumentet som utgjorde bilaga till fullmäktiges beslut § 195 den 28 november 2022 (se även www.kalix.se).

Budget- och måluppföljning och prognosrapportering

Bild visar årshjul för budget- och måluppföljning och prognosrapportering. Månadsrapportering sker per februari, juni och oktober. Helårsprognos görs per april månad. Delårsbokslut görs per augusti månad och årsbokslut görs per december månad.

Kommunfullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som upprättats enligt 13 kap 1 § lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapporten kan enligt lagen tidigast framställas per juni månad och senast per augusti. Kalix kommun har valt att göra en delårsrapport per augusti. Avvägning gällande tidpunkt består i att en tidigare rapport kan överlämnas tidigare på året till kommunfullmäktige med större handlingsutrymme gällande eventuella åtgärder till följd av resultat och helårsprognos. Emellertid inkluderar en senare framställd rapport en ytterligare mer rättvisande bild av verksamhetens utveckling då exempelvis socialnämndens semestervikariekostnader kan utvärderas per augusti.

Enligt kommunallagens 11 kap 17–21 § samlar kommunstyrelsen in nämndernas resultat och framställer därefter en årsredovisning som ska behandlas av kommunstyrelsen senast den 15 april året därpå, inför beslut i fullmäktige.

Revisorerna granskar delårsrapport såväl som årsredovisning och uttalar sig skriftligen till kommunfullmäktige om resultaten i rapporten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat.

Utöver ovan beskrivna finansiella rapportering som lagen kräver sammanställer Kalix kommun en så kallad helårsprognos enligt beslut i kommunfullmäktige (KF 2015-02-09 § 38) per april. Helårsprognosen innehåller styrelsens och samtliga nämnders helårsprognos samt måluppföljning per april. Rapporten tillställs kommunfullmäktige under juni månad. Därutöver har styrelse och nämnder gjort månadsrapporter per februari, juni och oktober där deras helårsprognos med tillhörande kommentarer lämnas till nästföljande kommunstyrelsesammanträde. Förutom att måluppföljningen skiljer helårsprognosen per april och övriga månadsrapporter åt så innehåller helårsprognosen prognoser gällande utfall på helåret för de centrala budgetposterna skatteintäkter och generella statsbidrag, pensioner, avskrivningar och finansnettot. Månadsrapporterna innehåller nämndernas prognos gällande deras verksamheters nettokostnader. Dessa ger ändock en mycket bra möjlighet för kommunstyrelsen gällande att i ett tidigt skede kunna identifiera avvikelser eller befarade avvikelser gällande påverkbara kostnader och intäkter och därmed uppmana nämnderna att vidta åtgärder i rätt skede. Delårsrapporten innehåller samma heltäckande prognoser för kommunens samtliga budgetposter såsom helårsprognosen per april men omfattar även de kommunala bolagens helårsprognoser.

I nedan tabell redovisas bokslutets resultat i form av budgetavvikelse per 2023-12-31 vilket får jämföras mot de prognoser för budgetavvikelse vid årets slut som lämnats varannan månad under året, senast per oktober. Gällande alla poster förutom Samhällsbyggnads- och Fritids- och kulturnämnderna har prognoserna påvisat rätt riktning men ökningen av underskotten i förhållande till sista prognos har varit stora likväl som finansnettots prognos varit i underkant. Vad gäller finansnettot har aktiemarknaden fortsatt att utvecklas positivt under hösten, vilket inte förutsagts i prognosen per sista augusti. Den andra stora skillnaden är nyttjandet av överskottsfonden främst hos KPA med 2,7 mnkr för att balansera indexeringskostnader som återfinns redovisade inom posten pensioner. Netto innebär dessa två poster ingen resultatpåverkan men de påverkar utfallet per 31 december 2023 på respektive rad. Gällande posten pensioner i övrigt har kostnaderna för den förmånsbestämda delen ökat kraftigt. Den delen av pensionskostnaderna är starkt påverkade av inflationen och både budget och prognoserna baseras på Skandikons beräkningar. Närmre beskrivningar av avvikelserna finns under rubriken 1.2.4.6 Driftredovisning. För socialnämndens del utgör statsbidragen och de omfattande regelverk som omgärdar dem en försvårande faktor i arbetet med prognoser. Under år 2023 ändrade dessutom Socialstyrelsen sina anvisningar sent på året gällande vilken period de fick nyttjas och därmed resultatredovisas.

Prognossäkerhet i årets rapporter

Belopp i mnkr	Feb	Apr	Jun	Aug	Okt	Dec
Kommunstyrelsen	-1,0	-1,0	-1,4	-2,3	-2,1	-3,2
Utbildningsnämnden	-2,6	-5,7	-6,0	-7,4	-8,7	-13,9
Samhällsbyggnadsnämnden	-0,7	-1,7	-1,7	-1,8	-2,8	0
Fritid- och kulturnämnden	0	0	0,3	0,3	0,4	-0,3
Socialnämnden	0	0	0	8,7	10,0	8,3
Summa nämnder inkl. avskrivningar	-4,3	-8,4	-8,8	-2,5	-3,2	-9,1
Pensioner		-2,5		-10,2		-19,0
Skatter & statsbidrag		15,5		24,5		29,7
Finansnetto		1,8		3,4		8,6
Summa budgetavvikelse		6,4		15,2		10,2
- Pensioner inkluderar internräntan - Skatter & statsbidrag anges exklusive nämndernas poster

Intern kontroll

Genom att årligen besluta om en internkontrollplan formuleras obligatoriska kontrollmoment vilka gäller för samtliga nämnder/styrelse. Detta medför en gemensam standard för kommunens interna kontroll och utgår från en analys av vilka områden som har hög risk för att fel kan begås samt vart fel av väsentlig art uppstår. Utöver de kommunövergripande obligatoriska kontrollmomenten kompletterar de olika facknämnderna sina internkontrollplaner med egna nämndspecifika kontrollområden.

Inför år 2023 har kommunstyrelsen beslutat i januari 2023 § 28 om följande åtta kommunövergripande områden: Krishantering, Informationssäkerhet, Säkerställande att ramavtal eller upphandlingskontrakt finns och att avtalade priser och annat i avtalet följs, Direktupphandlingar, Hantering av moms, Policy, regler och riktlinjer i författningssamlingen, Korrekt rapporterad pension och Korrekt lön/arvode.

Nämnderna beslutar om sina uppföljningar under februari 2024 och kommunens aggregerade uppföljning behandlas av kommunstyrelsen i mars och kommunfullmäktige i april i samband med årsredovisningen.

Ägardirektiv, policy och riktlinjer

Kommunfullmäktige har fastställt en rad policys och riktlinjer inom det ekonomiska området såsom:

§ Borgenspolicy

§ Finanspolicy

§ Firmatecknare

§ Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen

§ Riktlinjer för fakturering och kravhantering

§ Riktlinjer för direktupphandlingar

§ Riktlinjer för fordon

§ Riktlinjer för kontanta medel

§ Riktlinjer för inköp och upphandling

§ Riktlinjer för investeringar

Utöver ovan listade finns en rad styrdokument inom Författningssamlingen på www.kalix.se som gäller fler områden än ekonomi. Styrdokumenten arbetar styrelse, nämnder, förvaltningarna och verksamheterna utefter i sina dagliga rutiner.

I början på år 2024 fattade fullmäktige beslut om revidering av Riktlinjer för investeringar samt ett nytt styrdokument i form av Riktlinjer för ekonomistyrning.

De kommunala bolagen Kalix Industrihotell AB och Kalix Nya Centrum styrs via ägardirektiv och bolagsordningar som bland annat innehåller uppdrag och verksamhetsmål. Senaste revideringen gjordes år 2017 vid bolagsombildningen. En ny revidering pågår gällande KNC och behandlas politiskt under första halvåret 2024. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över bolagen och bjuder in till dialogmöte en gång per år till kommunstyrelsens sammanträde. Stiftelsen Kalixbostäders stadgar reviderades under 2019 att stå under begränsad tillsyn enligt Stiftelselagens 9 kap §10. Enligt en fastställd tidplan för ekonomisk rapportering lämnar bolagen och bostadsstiftelsen in budget och prognosrapporter samt delårs- och årsbokslut.

Roller och ansvarsfördelning inom kommunkoncernen

I Kalix har kommunfullmäktige 37 (tidigare 41) mandat och utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunallagens 5 kap. behandlar fullmäktiges roll: fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5. val av revisorer,

6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7. årsredovisning och ansvarsfrihet,

8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och

9. extra val till fullmäktige.

Kommunstyrelsens och övriga nämnders roll behandlas i efterföljande kapitel i kommunallagen och beskriver att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Jävsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden är obligatoriska nämnder i kommunen. I Kalix kommun finns två utskott under Kommunstyrelsen: arbets- och personalutskottet och utvecklingsutskottet samt arbetsutskott under tre av nämnderna: utbildningsnämnden, fritid- och kulturnämnden och socialnämnden. Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem och de bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Varje nämnd vidaredelegerar sedan rätten att fatta beslut till exempelvis förvaltningschefen eller annan tjänsteperson, omfattningen anges i varje nämnds delegationsordning. Nämndens attestförteckning styr vilka funktioner i organisationen som får attestera fakturor och utbetalningar.

Kommundirektören utses av kommunstyrelsen och kommunallagens 7 kap beskriver att direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. I Kalix kommun innebär det att kommundirektören är förvaltningschef över kommunledningsförvaltningen och samtidigt chef för övriga förvaltningschefer. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.

De kommunala bolagens styrelser innehåller ledamöter utsedda av kommunfullmäktige.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige

Parti	Antal mandat
Socialdemokraterna	17
Miljöpartiet de gröna	1
Vänsterpartiet	2
Moderata samlingspartiet	8
Centerpartiet	2
Liberalerna	2
Kalixpartiet	0
Framtid i Kalix	1
Sverigedemokraterna	4
Totalt antal mandat	37

Ovan tabell visar mandatfördelningen under nuvarande mandatperiod.
Fullmäktige beslutade om att minska antalet mandat från 41 till 37 från och med valet 2022 den 10 oktober 2021 § 196.

1.2.6.1 Politiskt prioriterade verksamheter

Förvaltningskommun finska och meänkieli

Kalix kommun får årligen ett statsbidrag på 1,16 mnkr som ska gå till de merkostnader som uppstår som förvaltningskommun. De områden som främst berörs av minoritetslagen är förskola, äldreomsorg, kultur och information.

Förskola/skola

Muminhusen, lekstugorna, har tyvärr dålig kvalité, så de kommer att behöva lite underhåll. Vi har erbjudits gratis finsk teater. Ansökningsblanketterna för plats i förskola har uppdaterats. Reguljärt arbete med bland annat Polyglutt och hela linjen-tänket gällande språk. Språkkassar har delats ut till de familjer och förskolor som önskat. Arbetet med nationella minoritetsväskor till förskolorna har påbörjats. När det gäller skolan, så erbjuds fortfarande finska som språkval både på högstadiet och gymnasiet, vilket är fantastiskt bra. Det går även att läsa modersmål inom ramen för språkval. Antalet elever som läser finska som språkval på högstadiet är 36 och 6 elever läser finska som modersmål. På gymnasiet är det 8 elever som läser finska som språkval. På låg- och mellanstadiet är elevantalet 30 som läser finska och 2 elever läser meänkieli. En elev på högstadiet läser meänkieli.

Information

Den nya gemensamma e-postsignaturen för alla kommunanställda innehåller hälsningsfras även på finska och meänkieli samt information om förvaltningskommun, vilket inte bara lyfter språken utan också påminner oss om att vi som kommun har valt att ta på oss ett extra ansvar för dessa språk. Under året har vi haft besök av sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. De nationella minoriteternas högtidsdagar har uppmärksammats med bland annat flaggning, typisk mat på matsedlarna, på sociala medier, på biblioteket samt i förvaltningsbyggnadens reception. Närmare 40 nyheter och annonser har översatts till finska och/eller meänkieli. Information om nationella minoriteters rättigheter finns på hemsidan och det har även annonserats om dessa i de lokala bladen. Den interna arbetsgruppen har fått utbildning om nationella minoriteter. Alla anställda och politiker har möjlighet att gå en gratis 2-timmars utbildning. Dialogmötet hade 8 deltagare, vilket är nära förra rekordåret med 9 deltagare.

Kultur

Det har varit jättefin stämning på evenemangen, med många och nöjda besökare samt flera nya ansikten, även från andra orter. Den fria entrén gör dem även tillgängliga för fler – det är viktigt att få höra och prata sitt modersmål samt att stärka den kulturella identiteten, särskilt för våra nationella minoriteter. 14 evenemang har genomförts för allmänheten och de populäraste var Trevlig finsk eftermiddag och Tornedalskulturen – båda musikevenemang. Exempel på andra evenemang är sverigefinnarnas dag, tornedalingarnas dag, Finlands självständighetsdag, teaterföreställning på meänkieli samt utställning om sverigefinnar. Det blev biorekord för filmerna Sisu och När höstlöven faller. Filmerna närmare jul hade inte lika många besökare. Hälsoföreläsningarna blev en succé med fullsatt salong och flera nya besökare. Barnens sommarfest hade Mumintrollen och Arne Alligator som finska inslag. Den uppskattade Superkul-aktiviteten på biblioteket hade finsk underhållning, bio och uppfräschat bokpaketsutbud till finsk- och meänkielitalande familjer.

Äldreomsorg

En musiker har turnerat på berörda boenden tre gånger under året. I Rönngårdens matsal har det ordnats sång och musik på fredagar. Näsbygården har deltagit i ett finskaprojekt med kulturaktiviteter. Boendena har firat högtidsdagar. Aktivitetspaketen som boendena har, finns även på finska. Våga bli äldre-mässan hade finsk/meänkielispråkig personal på plats. Seniorsurfarna blev inställt på grund av dåligt intresse. Kartläggning pågår om hur äldre önskar sin vård, finsk/meänkieliavdelning eller nära sitt tidigare hem.

Hållbarhet

Kommunens arbete med hållbar utveckling är ett ständigt pågående arbete och här nämns endast en del av allt som hänt under 2023 samt berör endast det tvärsektoriella arbetet. Hållbarhetsarbetet leds av kommunens hållbarhetsstrateg och involverar alla förvaltningar, nämnder, de kommunala bolagen och stiftelsen.

Hållbarhetsarbetet är något som alla verksamheter ansvarar för, men kanaliseras till stor del genom styrgruppen, den centrala arbetsgruppen samt de arbetsgrupper som finns inom varje förvaltning.

I styrgruppen ingår ordförande för respektive nämnd, två ledamöter från oppositionen, förvaltningscheferna (inkl. kommundirektör), vd för Kalixbo, en representant för KIAB samt kommunens trygghets- och preventionssamordnare. Hållbarhetsstrategen är sammankallande och styrgruppens ordförande är Sven Nordlund (mp).

§ Under året har den centrala arbetsgruppen arbetat med att ta fram en koncernövergripande hållbarhetspolicy. Den blev färdig under våren och skickades sedan ut på remiss till samtliga nämnder, Kiab och Kalixbo, innan den antogs av kommunfullmäktige i november. 2024 handlar arbetet om att konkretisera policyns intentioner. Förutom framtagandet av hållbarhetspolicyn genomfördes även flera projekt och andra hållbarhetsrelaterade aktiviteter.

§ Några av de projekt som bedrivits under året, både nya och redan pågående är #viresergrönt. Det är en kampanj som syftar till att uppmuntra till och i viss mån möjliggöra ett mer hållbart resande, både till och från jobbet samt vid tjänsteresor.

§ Kulturskolan har under några år drivit ett utbytesprojekt med Masaka i Uganda. Projektets syfte har varit att öka medvetenheten kring sophantering, plaster och miljö hos skolelever och beslutsfattare, något som också har en tydlig anknytning till flera av de globala målen i Agenda 2030.

§ Ett projekt som startat upp det här året är Munkmodellen i kommunalt hållbarhetsarbete – metodutveckling och implementering i tre små svenska kommuner. Projektet syftar till att utforska munkmodellen och möjligheterna att använda den i offentlig sektor. Rise är projektägare och deltar, förutom Kalix kommun gör Tomelilla och Vadstena kommuner. Munkmodellen erbjuder ett annat ekonomiskt synsätt än det traditionella ekonomiskt tänkande vi haft under en lång tid. Enligt det munkekonomiska ramverket kan en ekonomi bara kan ses som välmående om den förmår leva upp till en rad sociala grundvillkor (t.ex. energi, hälsa och, jämställdhet) samt inom planetens gränser. Projektet förväntas bidra till stärkt kapacitet hos de deltagande, liksom andra kommuner och intresserade, att driva en energi- och klimatomställning som är mer rättvis för alla såväl lokalt som globalt.

§ Kulturskolan och kommunledningsförvaltningen deltar tillsammans i två projekt med koppling till mat, Food education for the future och Food as a pedagogical tool. Projektens verksamhet vänder sig främst till elever och lärare, men även personal som arbetar i köken kan dra nytta av detta. Kortfattat möjliggör projekten för 20-25 klasser på låg- och mellanstadiet att besöka ekologiska bönder/odlare/m.fl. Dessa aktörer som tar emot skolgrupper och visar/berättar, låter elever prova och på så vis är det meningen att eleverna ska öka sin kunskap kring detta. Några lärare erbjuds möjlighet att kompetensutveckla sig genom att gå en kurs om 7,5 högskolepoäng i lärande för hållbar utveckling. Dessutom kan de skolor som är intresserade utveckla ”skolskogar”, både kunskapsmässigt och ekonomiskt. När det kommer till hållbar utveckling mer generellt kan projekten fungera som drivkraft för sådant som ligger inom kommunens befintliga och strategiska arbete framgent. Förutom möjligheterna till kunskapshöjande aktiviteter och nätverkande så som konferenser och utbyte övriga aktörer i projekten.

§ Ett mindre projekt påbörjades i samarbete mellan parkavdelningen och naturvetarprogrammet på Furuhedskolan. Det är eleverna som läser specialiseringskursen med inriktning på hållbar utveckling som deltar i projektet. Efter en inledande föreläsning om klimatanpassning i park och trädgård samt växtval kommer eleverna under våren 2024 att fördjupa sina kunskaper i biologisk mångfald och invasiva arter i syfte att undersöka hur biologisk mångfald kan nyttjas i klimatanpassningsarbetet. Kunskapen används sedan till att ta fram förslag på lämpliga växter att använda. Parkenheten utgår sedan från elevernas förslag i en eller flera planteringar. Om det är praktiskt genomförbart är det möjligt att eleverna är med även i denna fas. Syftet med studien är att öka vår kunskap kring hur biologisk mångfald kan användas som ett verktyg i klimatanpassningsarbetet.

Andra aktiviteter som genomförts är Miljöveckan. Miljöveckan genomförs i slutet av maj/början av juni och avslutas på Världsmiljödagen. Syftet med veckan är att öka kunskapen om och mobilisera handlingskraft kring aktuella miljöfrågor. Kommunen är samordnare, men veckan genomförs i samverkan med föreningar, företag och ideella organisationer. Aktiviteter som anordnats är bland annat:

§ Skräpplockning

§ Klädbytardag

§ Föreläsningar

§ Trubadurtåget

§ Elbilsvisning

§ Skaparverkstad för barn

Tillsammans med ABF har kommunen startat upp ett hållbarhetsnätverk. Det är ett kommungeografiskt nätverk vars syfte är att genom kontakt och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna konkret driva på hållbarhetsarbetet. Nätverket ska även bidra till att sprida kunskap, inspiration och nya idéer till medlemmarna. Nätverket är öppet för alla som vill delta.

En bild som visar utomhus, paddel, person, vatten

Automatiskt genererad beskrivning

1.2.7 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Vision 2030

§ Kalix, den lugna, trygga Sverigedrömmen för alla

§ En attraktiv, jämställd och hållbar kommun

Beskrivning av visionen

Kalix är platsen där drömmar blir verklighet. Här är allt möjligt, och alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kalix är lugnt, tryggt och välkomnande, här är det enkelt att leva med närhet till natur, kultur och friluftsliv. Besökare möts av öppna, toleranta och nytänkande människor. Här prioriteras det jämställda livet. Utveckling ska bedrivas på ett hållbart sätt med influenser från hela världen.

Perspektiv med strategiska områden

Inför varje ny mandatperiod fastställer Kommunfullmäktige de olika perspektiven samt de strategiska områdena.

Kommunövergripande målområden

Den 25 november 2019 § 224 beslutade kommunfullmäktige i Kalix om nedan övergripande målområden:

Övergripande målområden från 2020, med beskrivning:

§ Befolkning och demografi

Kalix är platsen för alla, där attraktivitet, jämställdhet och hållbarhet ska bidra till en växande befolkning. Detta ska ske genom att skapa en attraktiv kommun för kvinnor, barn och unga, för att klara framtidens välfärd samt kompetensförsörjningen i näringslivet.

§ Hållbar plats

Framtidens största utmaning är klimatförändringarna och nyttjandet av jordens resurser. Platsen Kalix ska bli en framtidskommun där alla beslut och investeringar analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Cirkulärt ekonomiskt tänkande ska prioriteras i kommunens investeringar och arbete med näringslivsutveckling. Agenda 2030 ska implementeras för att utveckla en hållbar framtid.

§ Innovativa miljöer

Framtidens utveckling kommer att ske i områden där entreprenöriellt arbete och innovativt tänkande prioriteras. Platsen Kalix ska ha miljöer och utbildningar som ger förutsättningar till utvecklande arbete och innovativt tänkande. Fokus i detta arbete är att särskilt skapa möjligheter för kvinnor att utveckla intressanta näringar och innovativa miljöer.

Mätbara mål

Enligt tidplan i ovan beslut skulle kommunfullmäktige ha beslutat i juni 2020 om mätbara mål utifrån de övergripande målområdena, men detta beslut sköts upp till kommunfullmäktige den 23 november 2020 på grund av det årets krisläge och fokus på krishantering av pandemin. Under år 2021 arbetade nämnderna med att ta fram indikatorer och aktiviteter kopplade till de övergripande målen. Dessa beslutades i nämnderna och följdes därefter upp i respektive nämnds delårsrapport per 31 augusti 2021 för första gången, i denna rapport följs de upp för tredje och sista året. Nya mål har formulerats och beslutats under år 2023.

Målstyrning

1.2.7.1 Verksamhetsmål

Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.

Färgindikator för måluppfyllelse

Bild

1.2.7.1.1 Övergripande målområde: Befolkning och demografi

Befolkning och demografi

Riktade mål
*Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Totala folkmängden vid årets slut uppgick till 15 547, varav 7 996 är män och 7 551 är kvinnor jämfört med föregående år då folkmängden uppgick till 15 729, 8 063 män och 7 666 kvinnor. En minskning med 182 kalixbor (-67 män och -115 kvinnor). Totalt flyttade 595 personer till Kalix under 2023 (308 män och 287 kvinnor), dessvärre valde 648 kalixbor att flytta från kommunen (325 män och 323 kvinnor) vilket genererar ett negativt inflyttningsnetto på -53 personer. Sverige har genomgått en lång period av urbanisering, där såväl befolknings- som sysselsättningstillväxten varit koncentrerad till storstadsregionerna. Inflyttningen till storstadsregionerna började dock mattas av något i slutet av 2010-talet och pandemin bidrog till ändrade boendepreferenser med en accelererande avmattning som följd. Under 2017 började flyttöverskottet inrikes i yrkesaktiv ålder (16–65 år) att minska totalt sett i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, för att i stället öka i övriga delar av landet. Sedan dess har flyttöverskotten inrikes fortsatt att minska varje år till 2021 i storstadslänen. Flyttöverskottet är dock fortsatt negativt i Norrland i de yrkesaktiva åldrarna, även om underskottet inte är lika stort som det historiskt sett har varit. En viss attraktionskraft kan ändå påvisas i inrikes flyttöverskott till Västerbottens län som noterade den högsta nivån någonsin på 213 personer under 2022. Behovet av arbetskraft är dock betydligt starkare än vad det inrikes flyttöverskottet kan tillgodose. Befolkningstillväxten varierar kraftigt mellan kommuner och regioner i Sverige. I glesbygd och mindre kommuner är andelen äldre högre och därmed även försörjningsbördan. Mycket tyder på att skillnaderna mellan kommuntyper dessutom kommer att öka framöver. I många kommuner väntas befolkningen minska i yrkesaktiv ålder de kommande åren, trots att befolkningen ökar i riket som helhet. Skillnaderna medför att problemen med ökad försörjningsbörda och kompetensförsörjning varier mellan kommuner och regioner. I många delar av norra Sverige väntas befolkningen inte öka alls i paritet med behovet av arbetskraften. Under 2023 har näringslivsenheten tillsammans med kommunikationsbyrån Geektown arbetat utifrån två framtagna kommunikationskoncept, #kalixlife och #viärkalix. #viärkalix har som syfte att sprida kunskap om den mångfald av företag som finns i Kalix. I syftet ingår även att öka stoltheten, stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. #kalixlife har som syfte att attrahera och inspirera den utvalda målgruppen att flytta till Kalix kommun. Insatserna ska stärka Kalix kommuns varumärke både i ett utifrån- och ett inifrånperspektiv och generera att Kalix upplevs som en attraktiv bostads- och arbetsort. Näringslivsenheten har producerat videos utifrån kommunikationskonceptet #kalixlife och #viärkalix, både själva och i samarbete med upphandlad kommunikationsbyrå. Vi har arbetat med storytelling via videos. Vi har dessutom haft samarbete med Kalix Folkhögskola och deras elever på film- och serieproduktion samt journalistutbildningen. De har producerat filmklipp samt reportage med lokala personer. Näringslivsenheten har genomfört marknadsföringskampanjer via Facebook och har sett att vi nått många kontohavare. Under 2023 fick vi 258 nya följare på FB Kalix Näringslivsnytt, vilket är en ökning med 120 procent. Idag har vi totalt 1134 följare på Näringslivsnytt. Under mätperioden 1 januari 2023 till 1 januari 2024 hade våra inlägg, händelser och marknadsföring en räckvidd på 33 731 personer. Inläggets räckvidd är antalet personer som har sett något av våra inlägg minst en gång. Användningen av sociala medier är ett kostnadseffektivt sätt att marknadsföra platsen. Näringslivsenheten har även haft ett pågående arbete under året där samlad information om inflyttning till Kalix har lagts på kommunens hemsida. Kopplat till insatserna för att främja inflyttning har större och mindre filmproduktioner genomförts för att stärka bilden av Kalix som plats. Vidare har sponsrade inlägg nyttjats i sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, genom kampanjerna #viärkalix och #kalixlife. För att stärka den digitala mottagarkapaciteten gällande inflyttning har Näringslivsenheten påbörjat utvecklingsarbetet med webbplatsen Visit Kalix. Visit Kalix har en landningssida för potentiella inflyttare. Beräknad lansering av webbplatsen är mars/april 2024. En landsbygdsutvecklare/inflyttningslots rekryterades under hösten för att stärka upp arbetet med landsbygdsutveckling och inflyttarservice. Vi kommer under 2024 att genomföra en uppföljning av hur intresset är för Kalix genom att mäta antalet besökare och interaktioner med våra inlägg i sociala medier samt hur många personer som kontaktar kommunens inflyttningslots och vilka frågeställningar som tas upp i kontakten med kommunen. Hemvändarevent genomfördes den 22 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Drygt 7 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet. Hemvändareventet har genererat knappt 10 jobbansökningar till deltagande företag och organisationer. Antalet utställare har ökat i jämförelse med år 2022. 2023 fanns 28 utställare på plats, varav 14 rekryterande företag. Även föreningar deltog i eventet. När det gäller mässor och event så har Näringslivsenheten också deltagit på rekryteringsmässan Bazaren i Stockholm. Socialförvaltningen har under året aktivt arbetat för att attrahera nya medarbetare till förvaltningen. Detta har skett genom att delta vid ett antal evenemang och mässor samt besök till gymnasieskolan. Förvaltningen har under 2023 antagit en kompetensförsörjningsstrategi samt påbörjat ett arbete med att ta fram en PR-plan. Syftet är att stärka varumärket Kalix Kommun, Socialförvaltningen och att lyfta fram alla duktiga och fina medarbetare som gör skillnad för dem vi är till för, medborgarna. Förvaltningen behöver bli bättre på att berätta om socialtjänsten för medarbetare, brukare och allmänhet för att bana väg och öka attraktionen och även främja rekrytering. Förvaltningen har arbetat aktivt med att synas ute i samhället och i sociala medier, och att förvaltningen införde sommarbonus 2023 gav effekt. Kompetensförsörjningen sommaren 2023 blev den bästa på flera år.
*Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Under 2023 har tre individer inom stöd- och omsorgsverksamheter gått till studier eller arbetsmarknaden, samma antal som föregående år. Socialförvaltningen beviljades Statsbidraget "Bostad först". Socialnämnden fattade i juni 2023 ett inriktningsbeslut att fortsatt arbeta för att motverka hemlöshet med modellen bostad först. Under hösten genomfördes en heldagsutbildning för berörda förvaltningar, det politiska styret och allmännyttan på orten. Socialförvaltningen har ansökt om statsbidrag för 2024 för att fortsatt kunna arbeta fram hur modellen Bostad först ska se ut i Kalix kommun. Hemlöskartläggningen för 2023 visar på att antalet personer som lever i hemlösheten i Kalix har ökat från 26 personer (2019) till 30 personer (2022). Under 2023 har 8 individer gått till ett första handskontrakt. Motsvarande siffra var 2022 år 13 individer. Under 2023 har 3 individer inom stöd- och omsorgsverksamheter gått till studier eller arbetsmarknaden jmf 2022 (3 st). Under 2023 har 26 individer gått från försörjningsstöd till någon form av arbetsmarknadsinsatser.
*Befolkningsstrukturen i gruppen 17–24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Genom att göra kvinnodominerade arbeten mer attraktiva, genom att skapa heltidstjänster inom området jämställdhet MÅL 5 AGENDA 2030, har Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med just detta. Av de tio personer som har deltid är det endast en som önskar heltid. Övriga medarbetare som önskar mertid vill endast arbeta fyllnadstid ibland. Resterande medarbetare har sjukersättning eller dylikt och är inte aktuella för heltid. Ingen större förändring 2023. Näringslivsenheten arbetar med kommunikationsinsatser utifrån konceptet #viärkalix. Genom företagarnas berättelser kan kunskap spridas om den mångfald av företag som finns i Kalix. Syftet är en ökad stolthet, att stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. Kommunikationsinsatser sker via livesändningar och korta filminslag på sociala medier, podd och reportage. Många av de kommunikativa aktiviteterna som genomförs är långsiktiga, vilket innebär att resultat och utfall kan kommer framgent och inte enbart under året.

Riktade mål

Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Totala folkmängden vid årets slut uppgick till 15 547, varav 7 996 är män och 7 551 är kvinnor jämfört med föregående år då folkmängden uppgick till 15 729, 8 063 män och 7 666 kvinnor. En minskning med 182 kalixbor (-67 män och -115 kvinnor). Totalt flyttade 595 personer till Kalix under 2023 (308 män och 287 kvinnor), dessvärre valde 648 kalixbor att flytta från kommunen (325 män och 323 kvinnor) vilket genererar ett negativt inflyttningsnetto på -53 personer. Sverige har genomgått en lång period av urbanisering, där såväl befolknings- som sysselsättningstillväxten varit koncentrerad till storstadsregionerna. Inflyttningen till storstadsregionerna började dock mattas av något i slutet av 2010-talet och pandemin bidrog till ändrade boendepreferenser med en accelererande avmattning som följd. Under 2017 började flyttöverskottet inrikes i yrkesaktiv ålder (16–65 år) att minska totalt sett i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, för att i stället öka i övriga delar av landet. Sedan dess har flyttöverskotten inrikes fortsatt att minska varje år till 2021 i storstadslänen. Flyttöverskottet är dock fortsatt negativt i Norrland i de yrkesaktiva åldrarna, även om underskottet inte är lika stort som det historiskt sett har varit. En viss attraktionskraft kan ändå påvisas i inrikes flyttöverskott till Västerbottens län som noterade den högsta nivån någonsin på 213 personer under 2022. Behovet av arbetskraft är dock betydligt starkare än vad det inrikes flyttöverskottet kan tillgodose. Befolkningstillväxten varierar kraftigt mellan kommuner och regioner i Sverige. I glesbygd och mindre kommuner är andelen äldre högre och därmed även försörjningsbördan. Mycket tyder på att skillnaderna mellan kommuntyper dessutom kommer att öka framöver. I många kommuner väntas befolkningen minska i yrkesaktiv ålder de kommande åren, trots att befolkningen ökar i riket som helhet. Skillnaderna medför att problemen med ökad försörjningsbörda och kompetensförsörjning varier mellan kommuner och regioner. I många delar av norra Sverige väntas befolkningen inte öka alls i paritet med behovet av arbetskraften.

Under 2023 har näringslivsenheten tillsammans med kommunikationsbyrån Geektown arbetat utifrån två framtagna kommunikationskoncept, #kalixlife och #viärkalix. #viärkalix har som syfte att sprida kunskap om den mångfald av företag som finns i Kalix. I syftet ingår även att öka stoltheten, stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. #kalixlife har som syfte att attrahera och inspirera den utvalda målgruppen att flytta till Kalix kommun. Insatserna ska stärka Kalix kommuns varumärke både i ett utifrån- och ett inifrånperspektiv och generera att Kalix upplevs som en attraktiv bostads- och arbetsort. Näringslivsenheten har producerat videos utifrån kommunikationskonceptet #kalixlife och #viärkalix, både själva och i samarbete med upphandlad kommunikationsbyrå. Vi har arbetat med storytelling via videos. Vi har dessutom haft samarbete med Kalix Folkhögskola och deras elever på film- och serieproduktion samt journalistutbildningen. De har producerat filmklipp samt reportage med lokala personer. Näringslivsenheten har genomfört marknadsföringskampanjer via Facebook och har sett att vi nått många kontohavare. Under 2023 fick vi 258 nya följare på FB Kalix Näringslivsnytt, vilket är en ökning med 120 procent. Idag har vi totalt 1134 följare på Näringslivsnytt. Under mätperioden 1 januari 2023 till 1 januari 2024 hade våra inlägg, händelser och marknadsföring en räckvidd på 33 731 personer. Inläggets räckvidd är antalet personer som har sett något av våra inlägg minst en gång. Användningen av sociala medier är ett kostnadseffektivt sätt att marknadsföra platsen.

Näringslivsenheten har även haft ett pågående arbete under året där samlad information om inflyttning till Kalix har lagts på kommunens hemsida. Kopplat till insatserna för att främja inflyttning har större och mindre filmproduktioner genomförts för att stärka bilden av Kalix som plats. Vidare har sponsrade inlägg nyttjats i sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, genom kampanjerna #viärkalix och #kalixlife. För att stärka den digitala mottagarkapaciteten gällande inflyttning har Näringslivsenheten påbörjat utvecklingsarbetet med webbplatsen Visit Kalix. Visit Kalix har en landningssida för potentiella inflyttare. Beräknad lansering av webbplatsen är mars/april 2024. En landsbygdsutvecklare/inflyttningslots rekryterades under hösten för att stärka upp arbetet med landsbygdsutveckling och inflyttarservice. Vi kommer under 2024 att genomföra en uppföljning av hur intresset är för Kalix genom att mäta antalet besökare och interaktioner med våra inlägg i sociala medier samt hur många personer som kontaktar kommunens inflyttningslots och vilka frågeställningar som tas upp i kontakten med kommunen.

Hemvändarevent genomfördes den 22 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Drygt 7 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet. Hemvändareventet har genererat knappt 10 jobbansökningar till deltagande företag och organisationer. Antalet utställare har ökat i jämförelse med år 2022. 2023 fanns 28 utställare på plats, varav 14 rekryterande företag. Även föreningar deltog i eventet. När det gäller mässor och event så har Näringslivsenheten också deltagit på rekryteringsmässan Bazaren i Stockholm.

Socialförvaltningen har under året aktivt arbetat för att attrahera nya medarbetare till förvaltningen. Detta har skett genom att delta vid ett antal evenemang och mässor samt besök till gymnasieskolan. Förvaltningen har under 2023 antagit en kompetensförsörjningsstrategi samt påbörjat ett arbete med att ta fram en PR-plan. Syftet är att stärka varumärket Kalix Kommun, Socialförvaltningen och att lyfta fram alla duktiga och fina medarbetare som gör skillnad för dem vi är till för, medborgarna. Förvaltningen behöver bli bättre på att berätta om socialtjänsten för medarbetare, brukare och allmänhet för att bana väg och öka attraktionen och även främja rekrytering. Förvaltningen har arbetat aktivt med att synas ute i samhället och i sociala medier, och att förvaltningen införde sommarbonus 2023 gav effekt. Kompetensförsörjningen sommaren 2023 blev den bästa på flera år.

Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Under 2023 har tre individer inom stöd- och omsorgsverksamheter gått till studier eller arbetsmarknaden, samma antal som föregående år. Socialförvaltningen beviljades Statsbidraget "Bostad först". Socialnämnden fattade i juni 2023 ett inriktningsbeslut att fortsatt arbeta för att motverka hemlöshet med modellen bostad först. Under hösten genomfördes en heldagsutbildning för berörda förvaltningar, det politiska styret och allmännyttan på orten. Socialförvaltningen har ansökt om statsbidrag för 2024 för att fortsatt kunna arbeta fram hur modellen Bostad först ska se ut i Kalix kommun. Hemlöskartläggningen för 2023 visar på att antalet personer som lever i hemlösheten i Kalix har ökat från 26 personer (2019) till 30 personer (2022).
Under 2023 har 8 individer gått till ett första handskontrakt. Motsvarande siffra var 2022 år 13 individer.
Under 2023 har 3 individer inom stöd- och omsorgsverksamheter gått till studier eller arbetsmarknaden jmf 2022 (3 st).
Under 2023 har 26 individer gått från försörjningsstöd till någon form av arbetsmarknadsinsatser.

Befolkningsstrukturen i gruppen 17–24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Genom att göra kvinnodominerade arbeten mer attraktiva, genom att skapa heltidstjänster inom området jämställdhet MÅL 5 AGENDA 2030, har Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat med just detta. Av de tio personer som har deltid är det endast en som önskar heltid. Övriga medarbetare som önskar mertid vill endast arbeta fyllnadstid ibland. Resterande medarbetare har sjukersättning eller dylikt och är inte aktuella för heltid. Ingen större förändring 2023. Näringslivsenheten arbetar med kommunikationsinsatser utifrån konceptet #viärkalix. Genom företagarnas berättelser kan kunskap spridas om den mångfald av företag som finns i Kalix. Syftet är en ökad stolthet, att stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. Kommunikationsinsatser sker via livesändningar och korta filminslag på sociala medier, podd och reportage. Många av de kommunikativa aktiviteterna som genomförs är långsiktiga, vilket innebär att resultat och utfall kan kommer framgent och inte enbart under året.

1.2.7.1.2 Övergripande målområde: Hållbar plats

Hållbar plats

Riktade mål
*Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Ekologiska livsmedel har under ökat med 3% jämfört med 2022 och ligger därmed på 37% med mål om 45% per år. Socialförvaltningen har fortsatt arbetet med att se testa och införa nya arbetsmetoder som kan bidra till att minska utanförskap och miljöpåverkan. Att införa digitala hjälpmedel och välfärdsteknik kan möjliggöra att brukare kan bibehålla funktioner, delaktighet och självständighet vilket i sin tur kan bidra till att minska behovet av stöd och hjälp hos medborgarna. Genom att använda sig av kvalitetssäkrade nyttoanalyser kan effekter och olika nyttor identifieras och värderas inför beslut om tekniken ska utökas i större skala. Det kan också ge effekter som minskade resor, transporter och tidsvinster för medarbetare inom förvaltningen och på sikt en ökad attraktivitet för yrken inom området och en mer hållbar kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fossilfria alternativ ska köpas där det finns möjlighet. Vid inköp av pistmaskin på Fritids- och kulturförvaltningen fanns inte möjligheten att inhandla ett fossilfritt alternativ. Däremot vid leasing av en bil till en fritidsanläggning var det möjligt att få en el-bil som passade verksamheten vilket också gjordes. Andel miljöfordon inom kommunstyrelsen ska vara minst 50% 2023. Kommunstyrelsen har totalt 5 bilar (4stycken i Bilpoolen och 1 stycken på IT), varav 4 av 5 är elbilar. Således är målet för indikatorn uppnått. Kommunens fordonsriktlinje sedan 2021 rangordnar elbilar som förstaval vid anskaffning av fordon.
*Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att höja kvalitén i det systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet för socialtjänstens målgrupper. Bland annat utifrån utredningen som genomfördes 2021 av Age Management i Sverige AB där ett antal förbättringsarbeten i förvaltningen pågår. Inom hemtjänsten har yttrande del 2 skickats in till Arbetsmiljöverket enligt angiven tidsfrist. Tidigare genomförd granskning av Alamanco används som underlag vid förbättringsarbete i verksamheten. Under hösten 2023 har hemtjänsten påbörjat en omställning från minutstyrning till tillits- och relationsbaserad styrning. Omställningen påbörjas i liten skala för att fortlöpande utvärderas och justeras. Faller resultatet väl ut siktar förvaltningen på fullskalig införsel inom hela hemtjänsten. Omställning beforskas av Handelshögskolan i Stockholm. Inom äldreomsorgens och inom stöd och omsorg används granskningen och efterföljande politiska beslut och antagna handlingsplaner som underlag till förbättringsarbetet i verksamheten. Återkoppling till omsorgspersonal sker som en lärande process i det löpande arbetet. Målet är att uppnå en förbättrad struktur som gäller alla. I syfte att stärka trygghet och studiero arbetar skolan med ett nytt förhållningssätt när det gäller att följa ordningsregler i skolan. En faktor är att pojkarna står för huvuddelen av kränkningar som förekommer och att flickor är mer utsatta än pojkar, något skolan arbetar hårt med. Parallellt med detta arbetar skolan för att eleverna ska röra sig mer. En del av det beviljade statsbidraget för Likvärdig skola har nyttjats till att anställa en Hälsocoach. Personen har arbetat i 4 år vilket också har visat sig vara en givande satsning. Bland annat ges fortbildning till personal, föräldrar och elever. Det går att skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. Resultat hämtat ur den senaste Elevhälsosamtalsrapporten 2021 och 2022 visar att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Nästa mätning som grundas på Elevhälsosamtalen genomförs och presenteras under andra kvartalet 2024. Att öka skolans attraktionskraft skulle bidra till att kommunen blir mer attraktiv för barnfamiljer. Vidare fortsätter det kommunövergripande arbetet med folkhälsa genom bland annat det gemensamma folkhälsorådet tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Arbetet utgår från kommunens behov, förutsättningar och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix innebär inte att kommuninvånarnas hälsa är så god som möjligt, utan att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. I Kalix har vi goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen blivit utsedd till årets friluftskommun i länet vid flertalet tillfället. Här finns även ett starkt föreningsliv som ökar delaktigheten i samhället. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till ett förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det bidrar till ett skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar som är konstaterade som hälsoutmaningar i Kalix kommun, bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma.
*Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld* Enligt samlad bedömning från nämnderna. I kommunens brottsförebyggande arbete, BRÅ, är mäns våld mot kvinnor ett fokusområde. Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Det är ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld i nära relationer påverkar hela samhället och levnadsvillkor och livskvalitet för dem som drabbas. Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Ett viktigt jämställdhetsmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Tillsammans i kommunen bör vi jobba fram en strategi, trygghetsplan, för trygg och säker kommun. Genomförda aktiviteter är avsedda för att uppmärksamma, utbilda och informera medborgare, medarbetare och politik om förekomsten av hot och våld på arbetsplats, i hemmen och i samhället i stort. Denna kunskapshöjning kan ha en negativ effekt på resultatet då fler har blivit uppmärksammade på förekomsten och därigenom mer benägna att polisanmäla dessa. Vidare är trygghetsvandringar, en på våren och en på hösten, genomförda. Vårens trygghetsvandring resulterade i en handlings- och åtgärdsplan. Syftet med höstens trygghetsvandring var att följa upp föregående handlingsplans genomförande och kartlägga andra problembilder som kan uppstå i höstens mörker. Trygghet är subjektivt och vidtar vi aktiviteter som påvisar en problembild kan resultatet bli sämre innan det blir bättre liknande effekten vid arbete med hot och våld Kommunen arbetar med att öka kunskaperna och handlingsberedskapen genom att systematiskt (årligen) utbilda, informera om våld i nära relationer genom bland annat arbetsplatsträffar. En kontaktlista har upprättats för chefer och medarbetare i syfte att öka kunskaperna om vart man kan vända sig för stöd vid utsatthet. Chefer och medarbetare stöttas i att våga prata om våld i olika former vid arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, rehabmöten och i det dagliga arbetet/mötet med medborgare, brukare, patienter och kollegor. Under hösten genomfördes också utbildningsinsatser för medarbetare och chefer gällande våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Samtliga chefer inom kommunen har även erbjudits att genomföra webbutbildning Våld i nära relationer. Socialförvaltningen arbetar med fokus på att utveckla och stärka arbetet kring våldsprevention med ett helhetsperspektiv. Syftet med insatsen är ett förebyggande arbete samt att skapa ett kunskapsstöd och långsiktigt strategiskt arbete kopplat till mäns våld mot kvinnor och generellt våld. Individ- och familjeomsorgen har för året rapporterat (2023) att det har varit 34 våldsrelaterade ärenden för vuxna samt 112 aktualiseringar utifrån våld för barn 0–20 år. Förvaltningen ser stor ökning gällande antalet våldsärenden för barn. 2022: antalet våldsrelaterade ärenden 25 vuxna. 47 aktualiseringar rörande barn 0–20 år.

Riktade mål

Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Ekologiska livsmedel har under ökat med 3% jämfört med 2022 och ligger därmed på 37% med mål om 45% per år. Socialförvaltningen har fortsatt arbetet med att se testa och införa nya arbetsmetoder som kan bidra till att minska utanförskap och miljöpåverkan. Att införa digitala hjälpmedel och välfärdsteknik kan möjliggöra att brukare kan bibehålla funktioner, delaktighet och självständighet vilket i sin tur kan bidra till att minska behovet av stöd och hjälp hos medborgarna. Genom att använda sig av kvalitetssäkrade nyttoanalyser kan effekter och olika nyttor identifieras och värderas inför beslut om tekniken ska utökas i större skala. Det kan också ge effekter som minskade resor, transporter och tidsvinster för medarbetare inom förvaltningen och på sikt en ökad attraktivitet för yrken inom området och en mer hållbar kompetensförsörjning på kort och lång sikt.

Fossilfria alternativ ska köpas där det finns möjlighet. Vid inköp av pistmaskin på Fritids- och kulturförvaltningen fanns inte möjligheten att inhandla ett fossilfritt alternativ. Däremot vid leasing av en bil till en fritidsanläggning var det möjligt att få en el-bil som passade verksamheten vilket också gjordes.

Andel miljöfordon inom kommunstyrelsen ska vara minst 50% 2023. Kommunstyrelsen har totalt 5 bilar (4stycken i Bilpoolen och 1 stycken på IT), varav 4 av 5 är elbilar. Således är målet för indikatorn uppnått. Kommunens fordonsriktlinje sedan 2021 rangordnar elbilar som förstaval vid anskaffning av fordon.

Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att höja kvalitén i det systematiska kvalitetsarbetet för ökad kvalitet för socialtjänstens målgrupper. Bland annat utifrån utredningen som genomfördes 2021 av Age Management i Sverige AB där ett antal förbättringsarbeten i förvaltningen pågår. Inom hemtjänsten har yttrande del 2 skickats in till Arbetsmiljöverket enligt angiven tidsfrist. Tidigare genomförd granskning av Alamanco används som underlag vid förbättringsarbete i verksamheten. Under hösten 2023 har hemtjänsten påbörjat en omställning från minutstyrning till tillits- och relationsbaserad styrning. Omställningen påbörjas i liten skala för att fortlöpande utvärderas och justeras. Faller resultatet väl ut siktar förvaltningen på fullskalig införsel inom hela hemtjänsten. Omställning beforskas av Handelshögskolan i Stockholm. Inom äldreomsorgens och inom stöd och omsorg används granskningen och efterföljande politiska beslut och antagna handlingsplaner som underlag till förbättringsarbetet i verksamheten. Återkoppling till omsorgspersonal sker som en lärande process i det löpande arbetet. Målet är att uppnå en förbättrad struktur som gäller alla.

I syfte att stärka trygghet och studiero arbetar skolan med ett nytt förhållningssätt när det gäller att följa ordningsregler i skolan. En faktor är att pojkarna står för huvuddelen av kränkningar som förekommer och att flickor är mer utsatta än pojkar, något skolan arbetar hårt med. Parallellt med detta arbetar skolan för att eleverna ska röra sig mer. En del av det beviljade statsbidraget för Likvärdig skola har nyttjats till att anställa en Hälsocoach. Personen har arbetat i 4 år vilket också har visat sig vara en givande satsning. Bland annat ges fortbildning till personal, föräldrar och elever. Det går att skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. Resultat hämtat ur den senaste Elevhälsosamtalsrapporten 2021 och 2022 visar att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Nästa mätning som grundas på Elevhälsosamtalen genomförs och presenteras under andra kvartalet 2024. Att öka skolans attraktionskraft skulle bidra till att kommunen blir mer attraktiv för barnfamiljer.

Vidare fortsätter det kommunövergripande arbetet med folkhälsa genom bland annat det gemensamma folkhälsorådet tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Arbetet utgår från kommunens behov, förutsättningar och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix innebär inte att kommuninvånarnas hälsa är så god som möjligt, utan att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. I Kalix har vi goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen blivit utsedd till årets friluftskommun i länet vid flertalet tillfället. Här finns även ett starkt föreningsliv som ökar delaktigheten i samhället. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till ett förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det bidrar till ett skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar som är konstaterade som hälsoutmaningar i Kalix kommun, bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma.

Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld

Enligt samlad bedömning från nämnderna. I kommunens brottsförebyggande arbete, BRÅ, är mäns våld mot kvinnor ett fokusområde. Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Det är ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld i nära relationer påverkar hela samhället och levnadsvillkor och livskvalitet för dem som drabbas. Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Ett viktigt jämställdhetsmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Tillsammans i kommunen bör vi jobba fram en strategi, trygghetsplan, för trygg och säker kommun.

Genomförda aktiviteter är avsedda för att uppmärksamma, utbilda och informera medborgare, medarbetare och politik om förekomsten av hot och våld på arbetsplats, i hemmen och i samhället i stort. Denna kunskapshöjning kan ha en negativ effekt på resultatet då fler har blivit uppmärksammade på förekomsten och därigenom mer benägna att polisanmäla dessa. Vidare är trygghetsvandringar, en på våren och en på hösten, genomförda. Vårens trygghetsvandring resulterade i en handlings- och åtgärdsplan. Syftet med höstens trygghetsvandring var att följa upp föregående handlingsplans genomförande och kartlägga andra problembilder som kan uppstå i höstens mörker. Trygghet är subjektivt och vidtar vi aktiviteter som påvisar en problembild kan resultatet bli sämre innan det blir bättre liknande effekten vid arbete med hot och våld

Kommunen arbetar med att öka kunskaperna och handlingsberedskapen genom att systematiskt (årligen) utbilda, informera om våld i nära relationer genom bland annat arbetsplatsträffar. En kontaktlista har upprättats för chefer och medarbetare i syfte att öka kunskaperna om vart man kan vända sig för stöd vid utsatthet. Chefer och medarbetare stöttas i att våga prata om våld i olika former vid arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, rehabmöten och i det dagliga arbetet/mötet med medborgare, brukare, patienter och kollegor. Under hösten genomfördes också utbildningsinsatser för medarbetare och chefer gällande våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Samtliga chefer inom kommunen har även erbjudits att genomföra webbutbildning Våld i nära relationer.

Socialförvaltningen arbetar med fokus på att utveckla och stärka arbetet kring våldsprevention med ett helhetsperspektiv. Syftet med insatsen är ett förebyggande arbete samt att skapa ett kunskapsstöd och långsiktigt strategiskt arbete kopplat till mäns våld mot kvinnor och generellt våld. Individ- och familjeomsorgen har för året rapporterat (2023) att det har varit 34 våldsrelaterade ärenden för vuxna samt 112 aktualiseringar utifrån våld för barn 0–20 år. Förvaltningen ser stor ökning gällande antalet våldsärenden för barn. 2022: antalet våldsrelaterade ärenden 25 vuxna. 47 aktualiseringar rörande barn 0–20 år.

1.2.7.1.3 Övergripande målområde: Innovativa miljöer

Innovativa miljöer

Riktade mål
*Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Tillgång till fiberbredband för tät- och småort ska under året vara lika högt eller högre än genomsnittet för länet med en målsättning om 96%, per 2023-12-31 kunde 95% få fiber inom tät- och småort. Utbyggnad har skett under året enligt plan i syfte att öka fibertillgången för fler kommunmedborgare. Enligt riktlinjen som beslutades 2021 ska kommunstyrelsens fordonsflotta bli fossilfri, sedan 2021 rangordnas elbilar som förstaval vid anskaffning av fordon. Kommunstyrelsen har totalt 5 bilar (4stycken i Bilpoolen och 1 stycken på IT), varav 4 av 5 är elbilar. Således är målet för indikatorn att andel miljöfordon inom kommunstyrelsen ska vara minst 50% 2023 uppnått. Digitalisering och teknikutveckling förändrar kompetensbehoven på arbetsmarknaden där elektrifiering, automatisering och artificiell intelligens idag genomsyrar många branscher. Detta bidrar till att nya arbetssätt inom ett stort antal yrkesroller. Med en arbetsmarknad i snabb förändring ställs allt högre krav på anpassningsförmåga och kompetensutveckling mitt i arbetslivet. Den rådande kompetensbristen riskerar därför att påverka företagens konkurrenskraft negativt och kan även hämma både den digitala utvecklingen men också den gröna omställningen i samhället. Socialförvaltningen arbetar fortlöpande med att testa och införa nya metoder och arbetssätt. Digitalisering och välfärdsteknik är ett viktigt komplement för en hållbar kompetensförsörjning och en väl fungerande socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Införandet av länsgemensamt verksamhetssystem ger ökad möjlighet till samverkan mellan kommunerna. Det kommer också att ge möjlighet till fler digitala arbetsmetoder för chefer och medarbetare. Säkra digitala möten kan genomföras både internt och externt vilket tidigare inte har varit möjligt i ärenden med hög sekretess. E-tjänster bidrar till ökad tillgänglighet för både medborgare och medarbetare. Utökat hemarbete, såväl som digitalisering i stort, innebär att it-säkerhet blivit allt viktigare. Säkerhetsfrågorna får ytterligare tyngd till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Detta medför att medarbetare behöver ha en god medvetenhet och grundläggande kompetens inom it-säkerhet.
*Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Indikatorn ligger inom målområde 4 för Agenda 2030. Målet definieras som "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla". Utbildningsnämndens verksamheter är de som direkt jobbar med utbildning. Näringslivsenhetens aktiviteter kan vara ett bidrag för att lyfta möjligheterna till jobbmöjligheter och fortsatt utbildning. Under året har YH-utbildningen Affärsutvecklare besöksnäring haft Kalix och Kiruna som utbildningsorter. Utbildningen sker mestadels digitalt, men har två utbildningstillfällen på plats per år. Ett bidrag till att lyfta arbetsmöjligheter och fortsatt utbildning är den jobb- och utbildningsmässa som genomfördes i februari 2024, i samverkan med Kalixföretagarna. Syftet med mässan är att påvisa de möjligheter som finns att studera, arbeta och vidareutvecklas inom Kalix kommun. Det gemensamma målet med mässan är att vägleda grundskoleelever inför gymnasieval, inspirera till arbete och utbildningar men också att rekrytera till näringslivets och kommunens vakanta tjänster. Socialförvaltningen samverkar också aktivt med den lokala gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Via statsbidrag erbjuder förvaltningen elever/medarbetare som studerar till vårdbiträde, undersköterska och specialistundersköterska eller specialistsjuksköterska att studera på deltid med bibehållen lön. Under 2023 har 56 individer studerat mot undersköterska, 5 individer mot specialistundersköterska och 2 individer mot specialistsjuksköterska inom ramen för statsbidrag. Förvaltningen erbjuder praktikplatser och verksamhetsförlagdutbildning. Under 2023 fattade socialnämnden beslut om att erbjuda elever som avslutar utbildning som behörig undersköterska tillsvidareanställning efter sedvanligt rekryteringsförfarande. Socialförvaltningen har via äldreomsorgslyftet erbjudit medarbetare att studera på deltid med bibehållen lön mot behörig undersköterska eller specialistundersköterska. Under 2023 inrymdes 68 individer inom äldreomsorgslyftet, 2022 inrymdes 44 individer.
*Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet* Enligt samlad bedömning från nämnderna. Senaste mätningen visade att en utjämning skett av branschbalansen och näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstadens, med en relativt jämn fördelningen mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Till ortstjänster räknas bland annat detaljhandel och besöksnäring där den senare är en ung näring i kommunen där fortsatt arbete kommer ske genom att bland annat bygga strategier och upprätta planer för hur Kalix som destination ska utvecklas. Branschbalansen genererar inte så stora förändringar i det korta perspektivet och därför kommer denna typ av näringslivsanalys fortsättningsvis att upphandlas vart 5:e år alternativt varje decennium. Näringslivsenheten kommer att titta på andra näringslivsanalyser och indikatorer som bättre kan spegla förändringar på kort sikt. Våren 2023 nyrekryterades en destinationsutvecklare. En strategi och handlingsplan för hur vi vill utveckla Kalix kommun som destination har tagits fram tillsammans med besöksnäringen. Ett av de viktigaste områdena att jobba med enligt handlingsplanen är stärkt samverkan mellan kommunen och besöksnäringsföretag. Ett första samverkansmöte har hållits som har resulterat i bildandet av mindre arbetsgrupper som har olika inriktning. Destinationsutvecklaren hjälper och lotsar företag när det gäller affärsutveckling och samverkar med Heart of Lapland för att ge stöd till företagen. Näringslivschefen och destinationsutvecklaren samt ett par företag deltar också i Heart of Laplands projekt Flavours of the Arctic. Projektet syftar till att utveckla måltidsturismen. Vidare samarbetar destinationsutvecklaren med fritids- och kulturförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen i olika frågor som handlar om att utveckla Kalix kommun till en attraktiv plats. Det har skett en återhämtning efter pandemin vad gäller antalet besökare de senaste två åren. Totala antalet gästnätter i Kalix för perioden januari till och med december 2023 var 63 199, vilket är en minskning med -10,7 procent jämfört med samma period föregående år. Av totala antalet gästnätter var 40 797 svenska gästnätter, vilket är en minskning med - 28,7 procent jämfört med föregående år. Samtidigt ökade antalet utländska gäster med 57,8 procent. Under 2023 registrerades 22 617 gästnätter i juli månad, som är den månad som har överlägset flest gästnätter. Sett till logiintäkterna ökade dessa med 8,5 procent under 2023 jämfört med 2022.

Riktade mål

Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Tillgång till fiberbredband för tät- och småort ska under året vara lika högt eller högre än genomsnittet för länet med en målsättning om 96%, per 2023-12-31 kunde 95% få fiber inom tät- och småort. Utbyggnad har skett under året enligt plan i syfte att öka fibertillgången för fler kommunmedborgare. Enligt riktlinjen som beslutades 2021 ska kommunstyrelsens fordonsflotta bli fossilfri, sedan 2021 rangordnas elbilar som förstaval vid anskaffning av fordon. Kommunstyrelsen har totalt 5 bilar (4stycken i Bilpoolen och 1 stycken på IT), varav 4 av 5 är elbilar. Således är målet för indikatorn att andel miljöfordon inom kommunstyrelsen ska vara minst 50% 2023 uppnått. Digitalisering och teknikutveckling förändrar kompetensbehoven på arbetsmarknaden där elektrifiering, automatisering och artificiell intelligens idag genomsyrar många branscher. Detta bidrar till att nya arbetssätt inom ett stort antal yrkesroller. Med en arbetsmarknad i snabb förändring ställs allt högre krav på anpassningsförmåga och kompetensutveckling mitt i arbetslivet. Den rådande kompetensbristen riskerar därför att påverka företagens konkurrenskraft negativt och kan även hämma både den digitala utvecklingen men också den gröna omställningen i samhället. Socialförvaltningen arbetar fortlöpande med att testa och införa nya metoder och arbetssätt. Digitalisering och välfärdsteknik är ett viktigt komplement för en hållbar kompetensförsörjning och en väl fungerande socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Införandet av länsgemensamt verksamhetssystem ger ökad möjlighet till samverkan mellan kommunerna. Det kommer också att ge möjlighet till fler digitala arbetsmetoder för chefer och medarbetare. Säkra digitala möten kan genomföras både internt och externt vilket tidigare inte har varit möjligt i ärenden med hög sekretess. E-tjänster bidrar till ökad tillgänglighet för både medborgare och medarbetare. Utökat hemarbete, såväl som digitalisering i stort, innebär att it-säkerhet blivit allt viktigare. Säkerhetsfrågorna får ytterligare tyngd till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Detta medför att medarbetare behöver ha en god medvetenhet och grundläggande kompetens inom it-säkerhet.

Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Indikatorn ligger inom målområde 4 för Agenda 2030. Målet definieras som "Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla". Utbildningsnämndens verksamheter är de som direkt jobbar med utbildning. Näringslivsenhetens aktiviteter kan vara ett bidrag för att lyfta möjligheterna till jobbmöjligheter och fortsatt utbildning. Under året har YH-utbildningen Affärsutvecklare besöksnäring haft Kalix och Kiruna som utbildningsorter. Utbildningen sker mestadels digitalt, men har två utbildningstillfällen på plats per år. Ett bidrag till att lyfta arbetsmöjligheter och fortsatt utbildning är den jobb- och utbildningsmässa som genomfördes i februari 2024, i samverkan med Kalixföretagarna. Syftet med mässan är att påvisa de möjligheter som finns att studera, arbeta och vidareutvecklas inom Kalix kommun. Det gemensamma målet med mässan är att vägleda grundskoleelever inför gymnasieval, inspirera till arbete och utbildningar men också att rekrytera till näringslivets och kommunens vakanta tjänster. Socialförvaltningen samverkar också aktivt med den lokala gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Via statsbidrag erbjuder förvaltningen elever/medarbetare som studerar till vårdbiträde, undersköterska och specialistundersköterska eller specialistsjuksköterska att studera på deltid med bibehållen lön. Under 2023 har 56 individer studerat mot undersköterska, 5 individer mot specialistundersköterska och 2 individer mot specialistsjuksköterska inom ramen för statsbidrag. Förvaltningen erbjuder praktikplatser och verksamhetsförlagdutbildning. Under 2023 fattade socialnämnden beslut om att erbjuda elever som avslutar utbildning som behörig undersköterska tillsvidareanställning efter sedvanligt rekryteringsförfarande. Socialförvaltningen har via äldreomsorgslyftet erbjudit medarbetare att studera på deltid med bibehållen lön mot behörig undersköterska eller specialistundersköterska. Under 2023 inrymdes 68 individer inom äldreomsorgslyftet, 2022 inrymdes 44 individer.

Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet

Enligt samlad bedömning från nämnderna. Senaste mätningen visade att en utjämning skett av branschbalansen och näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstadens, med en relativt jämn fördelningen mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Till ortstjänster räknas bland annat detaljhandel och besöksnäring där den senare är en ung näring i kommunen där fortsatt arbete kommer ske genom att bland annat bygga strategier och upprätta planer för hur Kalix som destination ska utvecklas. Branschbalansen genererar inte så stora förändringar i det korta perspektivet och därför kommer denna typ av näringslivsanalys fortsättningsvis att upphandlas vart 5:e år alternativt varje decennium. Näringslivsenheten kommer att titta på andra näringslivsanalyser och indikatorer som bättre kan spegla förändringar på kort sikt.

Våren 2023 nyrekryterades en destinationsutvecklare. En strategi och handlingsplan för hur vi vill utveckla Kalix kommun som destination har tagits fram tillsammans med besöksnäringen. Ett av de viktigaste områdena att jobba med enligt handlingsplanen är stärkt samverkan mellan kommunen och besöksnäringsföretag. Ett första samverkansmöte har hållits som har resulterat i bildandet av mindre arbetsgrupper som har olika inriktning. Destinationsutvecklaren hjälper och lotsar företag när det gäller affärsutveckling och samverkar med Heart of Lapland för att ge stöd till företagen. Näringslivschefen och destinationsutvecklaren samt ett par företag deltar också i Heart of Laplands projekt Flavours of the Arctic. Projektet syftar till att utveckla måltidsturismen. Vidare samarbetar destinationsutvecklaren med fritids- och kulturförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen i olika frågor som handlar om att utveckla Kalix kommun till en attraktiv plats.

Det har skett en återhämtning efter pandemin vad gäller antalet besökare de senaste två åren. Totala antalet gästnätter i Kalix för perioden januari till och med december 2023 var 63 199, vilket är en minskning med -10,7 procent jämfört med samma period föregående år. Av totala antalet gästnätter var 40 797 svenska gästnätter, vilket är en minskning med - 28,7 procent jämfört med föregående år. Samtidigt ökade antalet utländska gäster med 57,8 procent. Under 2023 registrerades 22 617 gästnätter i juli månad, som är den månad som har överlägset flest gästnätter. Sett till logiintäkterna ökade dessa med 8,5 procent under 2023 jämfört med 2022.

1.2.7.1.4 Sammanvägd bedömning verksamhetsanknutna mål

God ekonomisk hushållning ur ett sammanvägt verksamhetsmässigt perspektiv uppnås till större del år 2023.

1.2.7.2 Finansiella mål

God ekonomisk hushållning innebär att varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Målsättningen för budget 2023 och planperiod 2024–2025 är därför att årets resultat minst skall uppgå till 1 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Denna målsättning reviderades inför år 2020 i jämförelse med beslutad budget 2019 där de senaste årens målsättning kvarstod med att resultatet minst skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Minimikravet under enskilt år är kommunallagens balanskrav, det vill säga att årets intäkter skall överstiga kostnaderna. De formulerade styrtalen ger möjlighet att under besvärliga konjunkturtider göra avkall på överskottsmålet, men å andra sidan krävs det betydligt starkare resultat under kommande år för att på längre sikt infria den fastlagda ekonomiska målsättningen.

§ Årets resultat i Kalix kommun skall, under en femårsperiod, uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och statsbidrag.

Årets resultat uppgår i genomsnitt fem år bakåt (2019–2023) till 3,4 %, det enskilda året uppgår resultatet till 1 % av skatter och statsbidrag. Målet är uppnått . Det har varit flera år med generellt goda resultat i kommunsektorn, men för året 2023 ses en nedgång och år 2024 når samhällsekonomins konjunkturnedgång botten vilket bör innebära ännu svagare resultat.

En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrning är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina tilldelade budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är kontinuerlig prognosrapportering gällande det ekonomiska utfallet till kommunstyrelsen. I rapporteringen är det viktigt att iaktta god prognossäkerhet med låg avvikelse för att ge de styrande tillförlitliga underlag till beslut. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt.

§ Uppföljningen av nämndernas driftföljsamhet samt avvikelse mot budgeterat resultat genomförs vid sex (6) tillfällen under året (ej per januari, mars, maj, juli, september och november) Dessa uppföljningar redovisas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Vid större oförutsedda händelser ska förvaltningen och nämnden rapportera tätare till kommunstyrelsen.

Nämndernas månadsrapporter per februari, juni, oktober har följts upp i kommunstyrelsen (dnr 2023–00060), liksom helårsprognosen per april (dnr 2023–00204) samt delårsrapporten per augusti (dnr 2023–00354). Denna rapport utgör den sjätte och sista rapporteringen för år 2023. Målet är uppnått

§ Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 % avvikelse.

För kommunens totala resultat uppnås målet . Senaste prognosen för årets resultat fastställdes per 31 aug i delårsrapporten till 17,1 mnkr. Resultatet blev 12,1 mnkr per 31 december 2023. Resultatet blev därmed 5 mnkr sämre än senaste prognos. Om man jämför detta med de totala nettokostnaderna så blev utfallet 0,4 % sämre än senaste prognos. Om motsvarande jämförelser görs för de enskilda nämnderna så klarar endast Socialnämnden målet med 0,3 % avvikelse mellan deras senaste prognos per oktober och utfallet per december. Övriga nämnder har avvikelser mellan 1,2–2,6 %, så det finns ändå en relativt god prognossäkerhet även om exempelvis utbildningsnämndens skillnad är stor i pengar med drygt 5 mkr skillnad. Gällande budgetposterna för Pensioner och Finansnetto finns större avvikelser mellan prognos och utfall. Åren 2023–2024 är påverkas dessa poster av inflation och ränteuppgång, men den mest svårprognostiserade posten är värdeutvecklingen på kommunens placerade pensionsmedel, det vill säga aktiemarknadens utveckling.

Kommunen kan påverka sina räntekostnader genom att minska låneskulden, amortera. Ju lägre låneskuld desto lägre räntekostnader får kommunen samt att det av budget inte behöver avsättas lika stora belopp för att klara räntekostnaderna. Under de närmsta åren sker flera stora investeringar som kommer att kräva upplåning. När dessa är slutförda behöver nedan målsättning revideras och en planlagd amortering starta.

§ Kalix kommun ska amortera på sina lån i enlighet med kapitel 5.1 i kommunens Finanspolicy under kommande planperiod 2023–2025

Målet uppnås till större del , vid årsskiftet hade kommunen en något högre likviditet med 34,4 dagars betalningsberedskap än målsättningen i Finanspolicyn med betalningsberedskap för en månads prognostiserade utbetalningar. Årets sista månader är delvis svårprognostiserade: en större mängd leverantörsfakturor betalas under december och januari än under övriga året. Kommunen upptog nya lån i slutet på året, under november och december, men inte upp till hela den av fullmäktige beslutade ramen för nyupplåning (KF § 195 2022) eftersom investeringarna sker i mer långsam takt än vad som beräknades vid tillfället för budgetbeslut.

1.2.7.2.1 Sammanvägd bedömning finansiella mål

Den sammanvägda bedömningen vid uppföljningen av kommunens finansiella mål för år 2023 är att god ekonomisk hushållning uppnås i det finansiella perspektivet det enskilda året

Men denna analys behöver kompletteras med det faktum att de finansiella målen behöver revideras framåt för ett mer långsiktigt hållbart perspektiv. Kommunen behöver formulera finansiella mål som innehåller ett mål för amortering, minst i linje med Investeringsriktlinjerna som beslutades av KF den 5 februari 2024 § 18. Riktlinjen anger att investeringar i huvudsak ska vara självfinansierade och att 10 mnkr minimum ska amorteras inom kommunkoncernen. Om särskilt strategiska investeringar genomförs kan de lånefinansieras, men då ska plan för amortering upprättas året efter att investeringen slutförts.

För att skapa ett handlingsutrymme och samtidigt uppnå målet med självfinansierade investeringar samt kunna amortera på lånen inom kommunkoncernen behöver också resultatmålet höjas senast år 2025 och framåt i paritet med dessa ambitioner.

1.2.7.3 God ekonomisk hushållning

Sammanvägd bedömning finansiella och verksamhetsanknutna mål

Enligt 11 kap i kommunallagen (2017:725) ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kalix kommun har fastställt de finansiella och verksamhetsmässiga målen som ligger till grund för uppföljning och värdering av god ekonomisk hushållning i kommunen för år 2023 i fullmäktiges budgetbeslut § 195 den 28 november 2022. Det finansiella perspektivet anger de ekonomiska förutsättningarna eller ramarna för verksamheten som kommunen bedriver medan verksamhetsperspektivet anger kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det är en svår uppgift att göra en sammanvägd värdering av huruvida en kommun har god ekonomisk hushållning eller inte under ett specifikt år. Det finns ingen kommunövergripande mall att stödja sig på. Hänsyn skall tas såväl till de finansiella som till de verksamhetsmässiga aspekterna. Finansiella resultatmått har funnits under lång tid såsom exempelvis årets resultat, soliditet, skuldsättningsgrad, och budgetavvikelse. Dessa mått är välkända men ifrågasätts ibland som indikatorer för en god ekonomisk förvaltning beroende på faktorer såsom vart i konjunkturcykeln man befinner sig samt vilket utgångsläge en kommun har. Dessutom är det kanske inte ett enskilt år som ska utvärderas utan istället ett längre perspektiv. Arbetet med budget 2023 påbörjades vintern 2021/22 och prognoserna (företrädesvis används Sveriges kommuners och regioners, SKR, prognoser) gällande skatteunderlaget utvecklades positivt ända fram till augusti 2022 i kölvattnet av den återhämtning samhällsekonomin befann sig i efter pandemin. Men även om skatteunderlagsprognoserna förbättrades avsevärt, så är det i jämförelse med ett mycket lågt utgångsläge samt ett läge under år 2022 med snabbt växlande förutsättningar utifrån stigande inflation och räntehöjningar. En kraftigt stigande inflation orsakar stigande priser för pensioner, energi och varor. De stärkta skatteintäkterna innebär därför inte någon reell resursförstärkning utifrån att priser som kommunen ska betala ökar. Dessutom reviderade SKR ner skatteunderlagets utveckling under hösten och i den prognos per den 20 oktober 2022 i cirkulär 22:3 som budget 2023 baserades på.

Budgeten innehåller inte ett budgeterat nyttjande av resultatutjämningsreserven, men med ett utgiftstak på 99,8% och ett osäkert samhällsekonomiskt läge så bedömdes det finnas en sannolik risk att den skulle komma att behöva ianspråktas år 2023. För att säkerställa den framtida välfärden och en positiv utveckling i Kalix kommun krävs en hållbar ekonomisk utveckling. En svag ekonomi begränsar möjligheten att utveckla den kommunala verksamheten. Av den anledningen är det av stor vikt att eftersträva en god måluppfyllelse gällande Kalix kommuns finansiella mål, och en balanserad återgång mot att höja resultatmålet efter att det samhällsekonomiska läget stabiliserat sig.

För närvarande pekar prognoserna på en konjunkturuppgång år 2025 genom bland annat en stabiliserad inflation och därav möjlig räntenedgång. Det högre kostnadsläget består dock, och det kommer att ta tid innan köpkraften återhämtat sig. Befolkningsutvecklingen är negativ med minskande skatteintäkter som följd. Kommunen har också en hög investeringsbudget med beslutade stora strategiska investeringar såsom det nya ridhuset som tagits i bruk år 2023, renoveringen av del av gymnasieskolan och nybyggnationen av ett särskilt boende, vilket kommer att innebära ökade avskrivnings-, drifts- och räntekostnader. I den ekonomiska planen behöver kommunen återgå till högre resultatmål och lägre utgiftstak från år 2025 och framåt för att möjliggöra amortering av de skulder som ökas i och med de strategiska investeringarna samt bibehålla ett handlingsutrymme och skapa beredskap för oförutsedda händelser. Kommunen drabbas även av att det kommunala bolaget Kalix Nya Centrum KB tvingas till åtgärder i den nya högre räntemiljön utifrån deras höga låneskuld.

Den sammanvägda bedömningen i uppföljningen av de finansiella och verksamhetsanknutna målen för att uppnå god ekonomisk hushållning är att målsättningen uppnås till större del för år 2023. Läs vidare om skälen till behovet av mer långsiktiga finansiella mål i föregående stycke.

1.2.7.4 Resultat och ekonomisk ställning

Kommentarer kommunkoncern

Den sammanställda redovisningen visar ett positivt resultat på 22,3 mnkr och innefattar förutom kommunen, Stiftelsen Kalixbostäder där Kalix kommun är huvudman, Kalix Industrihotell AB (KIAB) som kommunen äger till 99,9 % och Kalix Nya Centrum KB (kommunen är komplementär 95 % och KIAB kommanditdelägare 5%) samt Brandstationen Kalix 21:1 (BKAB) som är ett dotterbolag till KIAB fram till och med år 2023. Under år 2024 fusioneras BKAB och KIAB.

Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Kalix kommun. Huvudman för stiftelsen är Kalix kommun. Stiftelsen Kalixbostäder har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. I koncernen ingår dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som förvaltar en näringsfastighet. Årets resultat för koncernen* år 2023 uppgår till 11,5 mnkr (3,3 mnkr år 2022). Stiftelsen Kalixbostäder fortsätter med renoveringen av det äldre beståndet, tillskapat fyra nya lägenheter från att ha varit lokal och återställning efter branden under år 2022 på Värdshuset 3 har färdigställts år 2023. En ytterligare brand har inträffat på Näsbyvägen 25J i början på år 2024 som kommer att återställas första halvåret av 2024.

Kalix Nya Centrum (KNC) äger, förvaltar och hyr ut fastigheter och centrumanläggningar för näringsverksamhet, handel och yttre miljö inom Kalix Kommun. Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun genom att tillhandahålla lokaler och fastigheter för företag. I fastigheten Slaktaren 1 förvaltar bolaget Galleria Kalix med det attraktiva handelsläget i kommunen. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter. Gallerian är en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix. Uthyrningsgraden i Gallerian (affärslokaler) är vid årsskiftet 96,5 % (97 %). Årets resultat är -2,9 mnkr (-0,2 mnkr).

Kalix Industrihotell AB (KIAB) uppför, köper, säljer, äger och förvaltar fastigheter samt bedriver hamn- och farledsverksamhet. Ändamålet för bolaget är att på affärsmässiga grunder främja näringsverksamheten i Kalix kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och fastigheter för små företag samt att på affärsmässiga grunder driva och utveckla hamnverksamhet i Kalix hamn. Per 31 december 2023 hade bolaget en uthyrningsgrad på 80 % (82 %) för varma, uthyrningsbara ytor. På grund av det rådande världsläget har inkörningen av massaved ökat drastiskt under året och antalet anlöp landade till sist på 110 stycken vilket förbättrade resultatet. Årets resultat är positivt och uppgår till 3,4 mnkr (2,0 mnkr).

Bolaget Brandstationen Kalix 21:1 AB förvaltar fastigheten Kalix 21:1 Kalix brandstation. Uthyrningsgraden är 100 %, och Kalix kommun är hyresgäst. Årets resultat är 0,2 mnkr (0,1 mnkr).

Sammanfattningsvis är det positivt att de kommunala bolagen/stiftelsen, förutom KNC, har plusresultat. KNC redovisar ett minusresultat och är också det bolag som har störst risk att påverkas negativt av omvärldens förändringar, främst ränteläget men också förändrade köpbeteenden med mera i samhället.

I den sammanställda redovisningen räknas K2-bolagens avskrivningskostnader och materiella anläggningstillgångar om såsom att bolagen skulle tillämpa komponentavskrivning. Kommunen tillämpar denna avskrivningsmetod och därmed sker en anpassning till detta av de bolag (KIAB och KNC) som redovisar enligt K2-regelverket och därmed inte tillämpar komponentavskrivning. De resultat som presenteras i nedan tabell är de resultat som den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys bygger på. De resultat som omnämns i löpande text ovan är bolagens externa resultat som även återfinns i respektive bolags årsredovisning samt varje bolags enskilda kapitel som ligger i den sista delen av denna rapport.

*Stiftelsen förvaltar dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som äger en fastighet i kvarteret Skäret i Kalix.

Kommunkoncern

Belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020
Kalix kommun	12,1	35,6	61,6	48,9
Stiftelsen Kalixbostäder	11,5	3,3	14,3	13,9
Kalix Industrihotell AB	3,6	2,5	1,6	1,3
Kalix Nya Centrum KB	-7,2	-4,5	-4,9	-4,2
Brandstationen Kalix 21:1 AB	0,1	0	0	0,1
Delsumma koncern	20,1	36,9	72,6	60,0
Koncernjusteringar	2,2	0,5	0,9	0
Resultat kommunkoncern före skatt	22,3	37,4	73,5	60,0

Koncernnyckeltal

	2023	2022	2021	2020	2019
Resultat, mnkr	22,3	37,4	73,5	60,0	37,3
Finansnetto, mnkr	-9,6	-11,0	4,0	-4,5	-0,7
Balansomslutning, mnkr	2 511,5	2 455,1	2 415,2	2 266,9	2 170,9
Eget kapital, mnkr	936,9	914,6	906,1	801,4	741,8
Soliditet, %	37,3	37,3	37,5	35,4	34,2
Långfristiga skulder, mnkr	1 210,2	1 156,6	1 151,0	1 121,7	1 096,0

1.2.8 Balanskravsresultat

Balanskravsresultat, belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020	2019
Årets resultat enligt resultaträkningen	12,1	35,6	61,6	48,9	28,3
- Samtliga realisationsvinster	-0,8	-0,3	-10,1	-3,3	-3,2
+ Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet	0	0	0	0	0
+Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet	0	0	0	0,7	0
+/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper	-5,1	0,9	2,2	0,4	-5,0
-/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper	-0,9	3,9	-0,4		-1,1
Årets resultat efter balanskravsjusteringar	5,3	40,1	53,3	46,7	19,0
- Reservering av medel till utjämningsreserv	0	-2,4	-1,3	-1,5	-1,0
+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv	0	0	0	0	0
Årets balanskravsresultat	5,3	37,7	52,0	45,2	18,0

Enligt 11 kap 12–13 § i kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras under de närmast följande tre åren om inte synnerliga skäl föreligger. År 2023 är Kalix kommuns balanskravsresultat positivt och uppgår till +5,3 mnkr.

Åren 2020–2022, tre år bakåt, har balanskravsresultaten också varit positiva, så det finns inget negativt resultat att återställa för Kalix kommun.

Huvudprincipen när årets balanskravsresultat räknas fram är att realisationsvinster som uppkommit vid försäljning av anläggningstillgång inte ska räknas med. Det finns dock tillfällen (RKR R15) när realisationsvinster- och förluster ska återföras enligt undantagsmöjlighet. Reaförlusten vid försäljningen av busstationen i Töre år 2020 bedöms som möjlig att återföra enligt undantagsmöjlighet. Kostnaderna kommer att stadigvarande minska för kommunen tack vare försäljningen.

Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, (lag 2018–597). Den nya lagens största påverkan på redovisningen för Kalix kommuns del är att vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde i enlighet med 7 kap 6 § LKBR. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet (lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde). De poster som då påverkade balanskravsutredningen var årets realiserade reavinster i värdepapper tillsammans med reavinster hänförliga till försäljning av materiella anläggningstillgångar. Från och med år 2019 finns en resultatpåverkan och därmed också justering i balanskravsutredningen utifrån förändringen av de placerade pensionsmedlens verkliga värde. År 2019 finns en orealiserad vinst med 7,4 mnkr och en orealiserad förlust med 2,4 mnkr i värdepapper redovisad. De poster som utgör orealiserade vinster och förluster i värdepapper ska inte ingå i det justerade resultatet och exkluderas därmed från årets resultat i balanskravsutredningen. År 2019 finns även resultatpåverkande poster i form av realiserade vinster i värdepapper med 2,1 mnkr samt vinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar såsom maskiner och mark med 1,1 mnkr som exkluderas i ovan balanskravsutredning. År 2020 exkluderas orealiserade förluster med 0,4 mnkr och realiserade vinster gällande finansiella tillgångar med 2,7 mnkr och materiella anläggningstillgångar med 0,6 mnkr. Under år 2021 har reavinster gällande finansiella anläggningstillgångar redovisats med 9,3 mnkr och för materiella anläggningstillgångar med 0,8 mnkr. Orealiserade vinster uppgår till 4,1 mnkr och orealiserade förluster till 6,3 mnkr. År 2022 minskas resultatet med 0,3 mnkr i reavinster från försäljningar av materiella anläggningstillgångar. Inga realisationsvinster eller -förluster finns att redovisa enligt undantagsmöjlighet medan 0,9 mnkr i orealiserade förluster i värdepapper exkluderas. Under året såldes finansiella anläggningstillgångar vid byte av kapitalförvaltare, efter genomförd upphandling, vilket innebar att en förlust med 6,8 mnkr realiserades. Den nedgången av värdepapprens värde exkluderas ej i balanskravsutredningen även om medlen omedelbart placerades på nytt, men tidigare orealiserade vinster och förluster återförs med 3,9 mnkr. År 2023 finns återigen en orealiserad värdeökning gällande de finansiella placeringarna som exkluderas tillsammans med reavinster gällande materiella anläggningstillgångar.

År 2013 fattades beslut i Kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) i Kalix kommun. Ingen avsättning sker år 2023.

1.2.9 Väsentliga personalförhållanden

Avsnittet behandlar personalens totala storlek och fördelning inom kommunen, sammansättning utifrån ålder, kön och sysselsättningsgrad samt sjukfrånvaro, frisknärvaro, kommunens totala personalkostnader och pensionsavgångar.

1.2.9.1 Personalredovisning

Kommunkoncern

	2023	2022	2021
Antal anställda	1 626	1 664	1 616
Andel kvinnor, %	76,5	77,0	77,5
Andel män, %	23,5	23,0	22,5
Antal helårsarbetare	1 595	1 638	1 589

Vid årsskiftet 2023–2024 hade Kalix kommun 41,6 årsarbetare färre jämfört med samma tidpunkt föregående år. Antal tillsvidareanställda har minskat med 2,6 årsarbetare. Totalt har antalet månadsavlönade minskat med 38 personer.

Kommunledningsförvaltningen har en ökning med 0,5 årsarbetare, Fritids- och kulturförvaltningen har en minskning med 1,3 årsarbetare och Samhällsbyggnadsförvaltningen har en minskning med 2,8 årsarbetare. Socialförvaltningen har en minskning med 7,5 årsarbetare och Utbildningsförvaltningen har en minskning med 30,5 årsarbetare.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat med 0,1% jämfört med samma tidpunkt föregående år och andelen deltidsanställda har minskat med 0,4%.

Personalnyckeltal (månadsavlönad personal)

	2023	2022	2021	2020	2019
Antal anställda personer	1 603	1 641	1 593	1 590	1 574
Andel kvinnor, %	77,2	77,6	78,2	80,8	78,4
Andel män, %	22,8	22,4	21,8	19,2	21,6
Andel deltidsarbetande, %	6,1	6,5	4,6	5,9	8,7
Andel deltid kvinnor, %	4,7	4,9	3,5	5,9	8,7
Andel deltid män, %	2,3	1,6	1,2	5,8	8,7
Medelålder	47,8	47,8	45,2	48,1	47,8
Medelålder kvinnor	47,9	47,8	45,3	48,1	47,8
Medelålder män	47,5	47,9	44,9	48,1	48,0

Årsarbetare per förvaltning

Totalt, månadsavlönade exkl. vilande	2023	2022	2021	2020	2019
Kommunledningsförvaltning	64,3	63,8	58,0	59,5	57,5
Fritids- och Kulturförvaltning	34,5	35,8	35,3	38,3	41,0
Samhällsbyggnadsförvaltning	194,3	197,1	191,1	189,8	181,0
Socialförvaltning	761,4	768,9	751,7	750,0	740,0
Utbildningsförvaltning	519,2	549,6	530,7	522,6	524,0
Kalix kommun totalt	1573,7	1615,2	1 466,8	1 560,2	1 543,5

Tillsvidareanställda årsarbetare per förvaltning

	2023	2022	2021	2020	2019
Kommunledningsförvaltningen	64,3	59,3	56,5	57,3	52,8
Fritids- och Kulturförvaltningen	29,5	28,5	26,3	31,3	24,3
Samhällsbyggnadsförvaltningen	191,0	179,1	184,1	175,4	168,7
Socialförvaltningen	652,0	655,3	652,8	627,9	621,4
Utbildningsförvaltningen	455,3	472,0	465,0	453,5	449,0
Kalix kommun totalt	1 392,1	1 394,2	1 384,7	1 345,4	1 316,2

Fritids- och kulturförvaltningens ökning av tillsvidareanställda årsarbetare förklaras av ökning i föreningshuset och biblioteket. Utbildningsförvaltningens minskning av antal tillsvidareanställda årsarbetare är ett resultat av minskat elevantal. Samhällsbyggnadsförvaltningens ökning förklaras av tillkommande fok objekt som krävt utökning, vikarier vid ordinarie personals frånvaro och medarbetare som haft tidsbegränsade anställningar som övergått till tillsvidareanställningar i enlighet med LAS.

Socialförvaltningen har en väldigt liten skillnad. Sannolikt hade det möjligen varit en ökning, men på grund av kompetensbristen så har de inte kunnat anställda efter det behov som finns fullt ut.

Sysselsättningsgrad per förvaltning

	2023	2022	2021	2020	2019
Kommunledningsförvaltning	98,9	98,1	99,1	97,5	97,5
Fritids- och Kulturförvaltning	95,8	96,8	97,2	95,6	95,4
Samhällsbyggnadsförvaltning	98,1	98,0	97,9	97,3	97,0
Socialförvaltning	98,5	98,6	99,2	98,2	98,2
Utbildningsförvaltning	96,7	96,3	97,9	96,6	96,4
Kalix kommun totalt	97,8	97,7	98,6	97,5	97,3

Särskilda anställningsavtal

	2023	2022	2021	2020	2019
Antal personer med visstidsförordnande	0	0	0	1	1
Antal förtroendevalda (poster tillsatta med person)	267	400	321	224	224
Antal förtroendevalda personer	173	298	215	140	140
Förtroendevalda, män (%)	49,1	41,6	45,6	50	50
Förtroendevalda, kvinnor (%)	50,9	58,4	54,4	50	50

1.2.9.2 Frisknärvaro/Sjukfrånvaro

Totala sjukfrånvaron har minskat med 0,59% jämfört med samma tidpunkt föregående år. Sjukfrånvaron har ökat åldersintervallet 29 år och yngre, i övriga åldersintervall har sjukfrånvaron minskat.

Frisknärvaron har ökat med 2,04%, vilket till stor del kan förklaras med de medarbetare som har arbetsuppgifter där det möjligt med hemarbete, trots att förkylningssymtom förekommer.

Det sammanlagda antalet sjukdagar har även det minskat från samma tidpunkt föregående år.

Sjukfrånvaro

%	2023	2022	2021	2020	2019
Andel frånvaro av arbetad tid	7,1	7,7	6,4	7,1	5,46
Kvinnor i procent av kvinnors arbetade tid	8,1	8,6	7,2	7,9	6,2
Män i procent av männens arbetade tid	3,8	4,6	3,9	4,2	2,9
Andel frånvaro personer 29 år och yngre	6,7	6,1	5,3	4,63	3,77
Andel frånvaro personer 30–49 år	5,1	6,1	5,8	5,9	4,7
Andel frånvaro personer 50 år och äldre	8,7	9,4	7,2	7,8	6,4
Andel frånvaro längre än 59 dagar av total sjukfrånvaro	46,1	42,8	37,9	41,26	50,22

Sjukdagar månadsavlönade

Antal sjukdagar	2023	2022	2021	2020	2019
Antal sjukdagar personer 29 år och yngre	4 322,4	4 039	3 472	2 889	1 631
Antal sjukdagar personer 30–49 år	11 358,3	13 671	12 846	13 946	10 945
Antal sjukdagar personer 50 år och äldre	27 998,9	27 765	22 087	24 787	19 599
Sammanlagt antal sjukdagar	43 679,6	45 475	38 405	41 622	32 175

Frisknärvaro

%	2023	2022	2021	2020	2019
Andel anställda med 0 dagar frånvaro	39,12	37,08	34,63	32,31	40,43

1.2.9.3 Jämställdhet

Kalix kommun beslutade i juni 2013 att underteckna CEMR:s jämställdhetsdeklaration*. Deklarationen innebär förpliktelser om att arbeta för att främja jämställdhet i kommunens verksamheter och i kommunen i stort. Ett ansvarsfullt agerande vad gäller jämställdhetsfrågor är viktigt både för att stärka förtroendet för verksamheterna samt för att Kalix kommun ska vara en attraktiv och trygg arbetsgivare. Kalix kommun arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi.

Lönekartläggning har genomförts under hösten 2023. Lönekvoten hade ökad från 94,5% (2022) till 95,2% (2023). Osakliga löneskillnader kunde påvisas i analysen av lika arbete, åtgärder är därmed aktuella. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer och prioriterade satsningar på individnivå är gjorda i löneöversynen. Likabehandling framgår i vår arbetsmiljö- och hälsopolicy och är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

*CEMR- deklarationen, den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.

1.2.9.4 Personalkostnader

Personalkostnader

Belopp i mnkr	2023	2022	2021	2020	2019
Kommunkoncernen månadslöner, totalt samtliga personalkostnader	1 025,5	957,7	915,7	882,2	866,9
Månadslöner totalt samtliga personalkostnader	1 008,7	941,0	898,3	868,9	854,2
Förtroendevalda, arvoden och övr kostnader	6,7	6,3	5,9	5,5	6,0
Månadsavlönade	464,1	444,3	435,4	419,6	414,6
Sjuklöner	11,8	14,8	12,4	12,8	7,9
Sociala avgifter	207,2	195,1	189,6	187,8	184,8
Timlöner och övrig deltid	32,0	33,2	34,1	32,3	31,3
Övertidsersättning (månatlig- och timavlönade)	8,9	11,5	6,6	4,8	4,7

1.2.9.5 Pensionsavgångar

En uppdelning av åldersgruppen över 60 år ger en prognos över eventuella pensionsavgångar de kommande åren.

Pensionsavgångar, mätdatum 2023-12-31

Antal	69 år	68 år	67 år	66 år	65 år	64 år	63 år	Totalt
Chef/ledare	0	0	1	1	4	1	0	7
Administration	1	2	1	2	4	2	2	14
Vård/omsorg	0	0	16	10	13	20	18	77
Socialt arbete	1	0	2	1	2	2	1	9
Lärare grund/gymnasium	0	4	3	6	4	10	5	32
Specialpedagoger	0	0	0	0	0	1	0	1
Förskollärare, fritid/barnskötare	0	0	5	4	6	1	4	20
Kultur	0	0	0	0	0	0	0	0
Teknik/fastighet	0	0	1	2	0	4	4	11
Kost/lokalvård	1	0	0	3	1	7	7	19
Totalt	3	6	29	29	34	48	41	190

Pensionsavgångar, 2023–2029

Pensionsålder är borttagen från Lagen om anställningsskydd (LAS) och en medarbetare kan arbeta kvar i sin tillsvidareanställning, trots en högre ålder. Hittills ser vi inte att medarbetare väljer att arbeta kvar, även efter 67 års ålder, men det kan medföra att pensionsavgångarna kommer senare än vad som tidigare beräknats. Rekryteringsbehovet skulle minska om fler jobbar längre.

Störst antal pensionsavgångar förväntas inom Socialförvaltningens område inom vård och omsorg och inom Utbildningsförvaltningens kategorier av lärare.

Arbetsmiljö, hälsa och hållbart arbetsliv är viktiga förutsättningar för att medarbetare ska stanna kvar hos oss som arbetsgivare och vilja arbeta längre. Vi som arbetsgivare kan aktivt uppmuntra, stödja och främja att fler väljer att arbeta, trots att de uppnått en ålder då de kan gå i pension.

1.2.10 Förväntad utveckling

Kapitel 1.2.3 tar upp den makroekonomiska utvecklingen även framåt. Inflationstakten förväntas avmattas under första halvåret 2024, med därpå följande räntesänkningar och framför allt kraftigt minskade pensionskostnader i kommunsektorn. Likaså når lågkonjunkturen sin botten och vänder uppåt under år 2025. De samhällsekonomiska förutsättningarna ser därmed bättre ut från och med år 2025.

Kalix kommuns förutsättningar framåt bestäms till stor del av den demografiska utvecklingen, en minskande befolkning (ca -100 invånare/år enligt SCB) samt en åldrande befolkning med färre i arbetsför ålder och ett mindre antal barn och unga innebär krav på att anpassa den kommunala servicen till detta. Samtidigt sker en utveckling i Norrbotten och kommuner inom pendlingsavstånd som kan ge förhoppningar om en förändrad befolkningsutveckling. Än finns dock inte så många konkreta tecken på detta och utmaningen är att anpassa sig till verkligheten på ett klokt sätt som kan komma medborgarna till godo genom ökad kvalité, tillsammans med väl valda fortsatta satsningar för attraktiviteten.

De satsningar som nu pågår för att: fortsätta vara en framstående och jämställd fritidskommun genom nybyggnation av ridhuset, ha en attraktiv gymnasieskola och skollokaler som lockar både tjejer och killar till yrkesprogram och goda försörjningsmöjligheter inom kommunen samt bygga ett nytt särskilt boende (säbo) med modern arbetsmiljö och arbetssätt kommer att innebära fördyrade kostnader. Särskilt det sistnämnda innebär i dagsläget en verksamhetsutökning med fler säboplatser än tidigare och andra jämförbara kommuner om inte andra beslut fattas framåt. Högre långfristiga skulder innebär också högre räntekostnader även om räntekurvan vänder nedåt.

Det kommunala bolaget som äger gallerian i Kalix har en hög låneskuld och får därmed svårigheter med lönsamhet och kassaflöde vid högre räntenivåer. Kommunen, såsom ägare, kommer att påverkas.

Av ovan anledningar behöver kommunen förbättra sina resultat framåt för att möjliggöra amortering på kommunkoncernens lånebörda samt skapa ett politiskt reformutrymme. Detta kommer att innebära minskat utrymme till dagens kostnader. Samtidigt ser nämnderna en förväntad utveckling som ställer allt högre krav på de kommunala verksamheterna, vilket behöver hanteras med en genomtänkt resursfördelning i de politiska besluten framledes.

Kommunstyrelsens omvärldsbevakning under år 2024 inför budgetprocess 2025 berör frågor såsom kompetens- och befolkningsförsörjningsproblematiken, fokus på lika lön för alla, behovet att anpassa kommunal verksamhet till AI och digitalisering, samt de resurser som kommer att krävas på grund av det säkerhetspolitiska läget och den växande hotbilden mot Sverige. IT-säkerhet är minst högt på agendan, men även frågor inom hållbarhet. En kommun fri från våld är ett viktigt projekt för att vända den negativa påverkan som mäns våld mot kvinnor och barn har på medborgare och verksamhet inom hela Kalix kommun.

Utbildningsnämnden arbetar med hur verksamheten kan anpassas till färre antal barn, i början på år 2024 utreds förskolestrukturen. Nämnden arbetar också vidare med att stötta barn med särskilda behov. Utredning av behovet av akut- och resursskola är några av åtgärderna.

Samhällsbyggnadsnämnden arbetar vidare med fastighetsunderhåll, dyrare energipriser och särskilt fjärrvärmepriset i Kalix samt en ännu effektivare lokalförsörjning. Teknisk försörjning arbetar med utvecklingen av lokaltrafiken som bedöms prioriterat av nämnden, men även regionaltrafik; tågtrafik med möjlighet till stopp i Morjärv, samt möjliggöra bostadsförsörjningen och utveckling av besöksnäring och industrisatsningar. Bygg och miljöavdelningen varslar om att kommunen har små resurser för att arbeta med miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och hållbarhetsfrågor samt att exempelvis tillsynen av enskilda avlopp är eftersatt. Räddningstjänsten lyfter att förväntningarna från kommunmedborgarna alltid är stora på räddningstjänsten. För att klara uppdraget är det viktigt att fortsatt utveckla den förebyggande och skadeavhjälpande förmågan samt tillföra ytterligare resurser för att möta förväntningar och hantera riskbilden i kommunen.

År 2023 har läget börjat komma tillbaka till det normala efter pandemin gällande fritidslivet. I möten med föreningslivet möter Fritids- och kulturförvaltningen oro gällande ekonomin, vilket till stora delar beror på lågkonjunkturen som råder. Förändrade vanor gällande att bedriva fritidsaktiviteter utanför föreningslivet ställer andra och nya krav på den kommunala servicen.

Socialnämnden arbetar utifrån förutsättningar med åldrande befolkning, kompetensförsörjningsproblem, ökad psykisk ohälsa och i vissa fall i kombination med missbruk samt ökande antal våldsärenden bland medborgarna. Socialnämnden har de senaste åren haft ovanligt höga statsbidrag som hjälpt nämndens ekonomi och satsningar. Från och med år 2025 finns inte de statliga satsningarna kvar i samma utsträckning vilket gör situationen utmanande särskilt för äldreomsorgen.

Budgeten för 2024 samt ekonomisk plan för åren 2025–2026 nedan beslutades av kommunfullmäktige i juni 2023. Då var de samhällsekonomiska prognoserna visserligen likartade med två tyngre år 2023–2024 och ett förbättrat läge år 2025, men sedan dess har en ovanligt stor befolkningsminskning år 2023 noterats, lägre barnafödande och negativt flyttnetto. En balanserad återgång till ett resultatmål på 2 % har eftersträvats och i de budgetdirektiv kommunstyrelsen fattade beslut om i december 2023 inför budgetprocess 2025 är det också detta som beslutet syftar till. En långsiktigt god ekonomisk hushållning bedöms minst innebära detta för att kommunkoncernens låneskuld ska kunna minskas och framtida satsningar och investeringar realiseras.

Resultatbudget

Belopp i tkr	2024	2025	2026
Verksamhetens intäkter	433 073	433 073	433 073
Verksamhetens kostnader	-1 480 606	-1 535 786	-1 578 523
Pensionskostnader	-64 641	-25 770	-24 181
Avskrivningar	-63 033	-63 466	-65 448
Verksamhetens nettokostnader	-1 175 207	-1 191 949	-1 235 079

Budgetförändringar
Särskilda anslag, återläggning	1 220	5 215	2 200
Särskilda anslag 2024–2026	-5 215	-2 200	-2 100
Löneökningar	-36 910	-27 752	-23 820
Övriga ramförändringar	-17 775	-30 000
Verksamhetsanpassningar	1 900	12 000	3 000
Verksamhetens intäkter	433 073	433 073	433 073
Verksamhetens kostnader efter budgetförändringar exkl avskr	-1 602 027	-1 604 293	-1 623 424
Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivningar	-1 231 987	-1 234 686	-1 255 799

Skatter och statsbidrag	1 203 095	1 232 210	1 262 483
Kommunal fastighetsavgift	37 752	37 752	37 752
Summa skatter och statsbidrag	1 240 847	1 269 962	1 300 235

Finansnetto	-11 960	-12 420	-8 650
Årets resultat före extraordinära kostnader	-3 100	22 856	35 786

Nettokostnadsandel, %	100,2 %	98,2 %	97,2 %
§ 134 KF 2023-10-16 Beslut om tilläggsanslag 1 600 tkr år 2024.

Investeringsbudget

Belopp i tkr	Budget 2024	Investeringsplan 2025	Investeringsplan 2026
Investeringsram Samhällsbyggnadsnämnden	78 000	87 800	43 300
Investeringsram Utbildningsnämnden	6 000	5 000	5 000
Investeringsram Socialnämnden	3 000	13 000	3 000
Investeringsram Fritids- och kulturnämnden	6 185	8 935	8 635
Investeringsram Kommunstyrelsen	6 622	3 000	3 000
Summa kommunen exkl. Vatten och Avlopp (VA), renhållning och extern finansiering	99 807	117 735	62 935

Vatten och Avlopp (VA), extern finansiering	20 000	40 000	40 000
Renhållning, extern finansiering	1 250	250	250
Summa kommunen inkl VA och renhållning, extern finansiering	121 057	157 985	103 185

En bild som visar utomhus, himmel, mark, Konstruktionsutrustning

Automatiskt genererad beskrivning

1.3 Resultaträkning

Kommunens resultat uppgår till 12,1 mnkr, vilket är en positiv budgetavvikelse med 10,2 mnkr. Det budgeterade resultatet var 1,9 mnkr.

Under året har pensionskostnaderna varit mycket höga, påverkade av inflationen. I övrigt är ett högre kostnadsläge också märkbart. Resultatet har sjunkit i jämförelse med föregående år då det uppgick till 35,6 mnkr.

Koncernens resultat för året är 22,3 mnkr och föregående år var det 37,4 mnkr.

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Koncern utfall 2023	Koncern utfall 2022	Kommun budget 2023	Kommun utfall 2023	Kommun utfall 2022
Verksamhetens intäkter	3,11	400,7	387,8	413,6	303,9	306,0
Verksamhetens kostnader	4,11	-1 506,6	-1 407,8	-1 537,9	-1 462,4	-1 375,7
Avskrivningar	5	-100,7	-108,8	-72,2	-70,1	-67,2
Verksamhetens nettokostnader		-1 206,6	-1 128,8	-1 196,6	-1 228,5	-1 136,8

Skatteintäkter	6	872,5	843,2	853,2	872,5	843,2
Generella statsbidrag och utjämning	7	366,1	334,0	351,6	366,1	334,0
Verksamhetens resultat		31,9	48,4	8,3	10,0	40,4

Finansiella intäkter	8	15,6	5,6	6,6	17,8	6,2
Finansiella kostnader	9	-25,2	-16,6	-13,0	-15,7	-10,9
Resultat efter finansiella poster		22,3	37,4	1,9	12,1	35,6

Extraordinära poster	10
Årets resultat		22,3	37,4	1,9	12,1	35,6

En bild som visar utomhus, himmel, vatten, byggnad

Automatiskt genererad beskrivning

1.4 Balansräkning

Under året har kommunen reglerat en skuld till Kalix Industrihotell AB (KIAB) med 28,3 mnkr, vilket har minskat kortfristiga skulder hos kommunen samt kassa och bank. KIAB har minskat fordringarna på kommunen och amorterat på sina långfristiga skulder med motsvarande belopp. Koncernens balansräkning har påverkats utifrån detta.

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	Koncern 2023	Koncern 2022	Kommun 2023	Kommun 2022
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar	12	0,3	0,7	0,2	0,7
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar	13	1 834,0	1 735,4	1 093,0	992,4
Maskiner och inventarier	14	135,4	112,6	115,5	90,9
Övriga materiella anläggningstillgångar	15	23,6	69,3	0	49,0
Finansiella anläggningstillgångar	16	62,4	61,7	35,0	36,3
Summa anläggningstillgångar		2 055,7	1 979,7	1 243,8	1 169,3

Bidrag till infrastruktur

Omsättningstillgångar
Förråd m.m.	17	7,4	4,4	7,3	4,3
Fordringar	18	174,8	171,9	171,2	165,1
Kortfristiga placeringar	19	59,6	53,6	59,6	53,6
Kassa och bank	20	213,9	245,5	153,4	178,2
Summa omsättningstillgångar		455,8	475,4	391,5	401,2

SUMMA TILLGÅNGAR		2 511,5	2 455,1	1 635,3	1 570,5

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget Kapital	21
Årets resultat		22,3	37,4	12,1	35,6
varav årets beräknade avsättning till resultatutjämningsreserv			-2,4		-2,4
Resultatutjämningsreserv		47,1	47,1	47,1	47,1
Övrigt eget kapital		867,5	832,5	748,0	714,7
Summa eget kapital		936,9	914,6	807,2	795,1

Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	22	58,9	57,6	58,9	57,6
Andra avsättningar	23	15,4	12,1
Summa avsättningar		74,3	69,7	58,9	57,6

Skulder
Långfristiga skulder	24,25	1 210,2	1 156,6	491,2	405,7
Kortfristiga skulder	26	290,1	314,2	278,1	312,1
Summa skulder		1 500,2	1 470,8	769,2	717,7

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER		2 511,5	2 455,1	1 635,3	1 570,5

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Panter och därmed jämförliga säkerheter	27	56,2	51,0	12,0	12,2
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna	28	380,0	383,4	380,1	383,4
Övriga ansvarsförbindelser	29	53,9	55,1	768,8	812,9

1.5 Kassaflödesrapport

Kassaflödesrapport

Belopp i mnkr	Not	Koncern utfall 2023	Koncern utfall 2022	Kommun budget 2023	Kommun utfall 2023	Kommun utfall 2022
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat		22,3	37,4	1,9	12,1	35,6
Justering för ej likv. påverkande poster	31	103,2	111,8	63,4	69,3	70,4
Övriga likviditetspåverkande poster	32	0
Poster som redovisats i annan sektion	33	2,0	0,2		2,0	0,2
Medel fr verksamheten f förändr av rörelsekapital.		127,5	149,4	65,3	83,3	106,3
Ökning/minskning periodiserade anslutn.avg		-0,4	-0,3		-0,4	-0,3
Ökning/minskning av kortfr fordr		14,1	-102,9		-12,1	-110,3
Ökning/minskning av förråd och varulager		-3,0	-0,3		-3,0	-0,4
Ökning/minskning av kortfr skulder		-35,9	-1,3		-34,0	18,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		102,3	44,7	65,3	33,8	13,4

INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering immateriella anläggningstillgångar		0	0			0
Försäljn immateriella anläggningstillgångar
Investering materiella anläggningstillgångar		-182,7	-183,8	-158,5	-151,1	-135,3
Investeringsbidrag		3,6	8,7		3,6	8,7
Försäljn materiella anläggningstillgångar		2,6	0,6		1,3	0,6
Investering i kommunkoncernföretag
Försäljn av kommunkoncernföretag
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar		-27,6	-38,1		-1,7	-10,0
Avyttring av finansiella anläggningstillg		26,3	99,6			71,0
Övrig förändring finansiell anläggningstillgång					2,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-177,9	-113,0	-158,5	-145,1	-65,0

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån		100,4	39,2	103,5	100,4	37,0
Amortering av skulder för finansiell leasing		-5,0	-4,0		-5,0	-4,0
Amortering av långfristiga skulder		-42,9	-18,7	-10,0		-13,9
Förändring av övriga långfristiga skulder		-9,0	-4,0		-9,0
Ianspråktagna avsättningar
Ökning av långfristiga fordringar		0	0,0			0,0
Minskning av långfristiga fordringar		0,5	0,4		0,1	0,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		44,0	12,9	93,6	86,5	19,2

BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

Årets kassaflöde		-31,6	-68,0	0,4	-24,8	-32,4

Likvida medel vid årets början		245,5	300,9	140,1	178,2	210,6

Likvida medel vid årets slut		213,9	245,4	138,4	153,4	178,2

1.6 Drift- och investeringsredovisning

1.6.1 Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar

Driftredovisningen summeras i resultaträkningens poster verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, i nedan tabell finns en justeringsrad som exkluderar interna poster samt avskrivningar, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader som finns både budgeterade och redovisade under respektive nämnd.

Investeringsredovisningen summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar efter justeringar.

1.6.2 Driftredovisning

Kompensation för ökat personalomkostnads-pålägg (PO) är utdelat till nämnderna från den centrala budgetposten Pensioner (Finansförvaltningen) med 23,2 mnkr.

Trots ökat PO-pålägg till 43,15 % (år 2022 var det 39,25 %) och budgetkompensation utifrån Skandikons kostnadsberäkningar inför år 2023 och kommunens budgetbeslut för 2023, finns en stor negativ budgetavvikelse med 13,2 mnkr (exklusive löneskatt som är redovisat på egen rad) under Finansförvaltningen gällande justeringar mellan debiterat PO och verkliga kostnader för de ingående delarna i PO-pålägget. En del av de ökade kostnaderna, knappt 3 mnkr täcks av överskottsmedel redovisade som finansiell intäkt i resultaträkningen.

I övrigt ökar kostnaderna samtidigt som intäkterna minskar inom kommunstyrelsen, utbildnings- samt fritids- och kulturnämnden, medan intäkterna ökat för samhällsbyggnads- och socialnämnden. Socialnämndens intäkter har stärkts under året genom tillfälliga statsbidrag, både riktade och generella. De prestationsbaserade statsbidragen Socialstyrelsen beviljat för prestationer uppnådda inom områdena Utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt Minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre har redovisats år 2023 med 17,5 mnkr (utbetalda året innan) samt 3,5 mnkr för år 2023 (10,4 mnkr utbetalt sommaren 2023 och 6,9 mnkr överfört till år 2024). Socialnämndens överskott relaterar till stor del till dessa statsbidrag.

Driftredovisning styrelse/nämnd

	NETTO-BUDGET	INTÄKTER		KOSTNADER		BUDGETAVVIKELSE
Styrelse/nämnd, mnkr	2023	Utfall 2023	Utfall 2022	Utfall 2023	Utfall 2022	Intäkter	Kostnader	Totalt
Kommunstyrelsen	89,4	8,1	10,5	100,7	100,0	2,7	0,5	-3,2
Valnämnd	0,1		0,5	0,1	1,1		0,0	0,0
Utbildningsnämnd	409,0	76,2	84,3	499,1	478,1	-9,0	22,9	-13,9
Samhällsbyggnadsnämnd	110,8	244,5	226,7	355,3	328,8	-7,7	7,7	0
varav Vatten- och avloppsverksamhet 2023	0	46,4		46,5		-0,4	0,4	0
varav Renhållningsverksamhet 2023	0	21,0		21,3	0	-1	1,3	-0,3
Internhyra, kapitalkostnadsdel 2022			17,8			0		0
Jävsnämnd	0,1			0,1	0,1		0,0	0,0
Fritids- och kulturnämnd	50,0	13,0	16,0	63,4	61,0	-1,4	1,7	-0,3
Socialnämnd	503,9	133,7	122,8	629,3	590,7	-32,3	24,0	8,3
Finansförvaltning	31,3	4,2	3,5	53,6	40,6	-0,8	19,0	-18,2
Justeras: Poster som ej är hänförbara till Verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader i resultaträkningen	-70,3	-175,8	-176,1	-239,1	-224,7	158,3	-151,3	-6,9
Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning	1124,3	303,9	306,0	1462,4	1375,7	109,7	-75,5	-34,2

Specifikation driftredovisning justerade poster

	NETTO-BUDGET	INTÄKTER	KOSTNADER	BUDGETAVVIKELSE
Finansförvaltningen, tkr	2023	Utfall 2023	Utfall 2023	Intäkter	Kostnader	Netto
Förändring pensionsskuld	-3 500		-4 408		908	908
Pensionsutbetalning ålderspension	25 890		27 328		-1 438	-1 438
Löneskatt pensioner	6 280		11 488		-5 208	-5 208
Förvaltningsavgifter	260		238		22	22
Försäkringspremie förmånsbestämd ålderspension, justering PO-pålägg	4 459		14 366		-9 907	-9 907
Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension, justering PO-pålägg	0		3 311		-3 311	-3 311
Övriga justeringar PO-pålägg	1 235		2 260		-1 025	-1 025
Övertid/semester/uppehållslön mm	0		-1 009		1 009	1 009
Ersättn via kommunkontosystemet, 6%	-3 330	3 830		500		500
Övriga intäkter	0	333		333		333
Övriga kostnader	0		10		-10	-10
Summa	31 294	4 163	53 585	833	-18 961	-18 128

1.6.3 Investeringsredovisning

Flertal budgetbeslut har tagits av nämnder angående överföring av kvarvarande budgetmedel för investeringar 2022 till 2023. Totalt har 94,1 mnkr överförts mellan åren.

Merparten av den överförda investeringsbudgeten avser Samhällsbyggnadsnämnden, där har totalt 90,7 mnkr överförts från 2022 till 2023 via beslut Samhällsbyggnadsnämnden 2023-02-14 §18 samt 2023-05-11 §69.

Kvarvarande medel för finansiell leasing av fordon har överförts med 29,9 mnkr då beslutet gäller åren 2022–2024 för finansiering av fordonsparken, KF 2021-11-29 §246.

Investeringsredovisning per styrelse/nämnd med större projekt särredovisade

	FÄRDIGSTÄLLDA INVESTERINGSPROJEKT
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2023	Totalutgift	Budget 2023	Utfall 2023	Avvikelse
Kommunstyrelsen				4,6	4,4	0,2
Valnämnd
Utbildningsnämnden				4,2	4,1	0,1
Samhällsbyggnadsnämnden	13,5	14,0	14,0	8,1	5,0	3,1
varav VA	12,5	13,1	13,1	6,9	5,2	1,7
varav Renhållning
Jävsnämnd
Fritids- och kulturnämnden	0,9	0,9	0,9	4,1	4,8	-0,7
Socialnämnden	1,0	1,0	1,0	2,4	2,4	0,0
Summa färdigställda projekt	15,4	15,9	15,9	23,4	20,7	2,7

	PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2023	Beräknad totalutgift	Budget 2023	Utfall 2023	Avvikelse
Kommunstyrelsen	2,7	1,1	2,7	1,4	0,1	1,3
Valnämnd
Utbildningsnämnden	1,8	1,0	1,5	1,5	1,0	0,5
Samhällsbyggnadsnämnden	534,6	322,3	531,8	224,6	95,6	129,0
varav VA	37,1	20,0	39,2	21,2	12,2	9,0
varav Renhållning	3,0	0,3	3,0	2,7	0	2,7
Jävsnämnd
Fritids- och kulturnämnden
Socialnämnden	1,6	1,3	1,6	1,6	1,3	0,3
Summa pågående projekt	540,7	325,7	537,6	229,1	98,0	131,1
SUMMA INVESTERINGSPROJEKT	556,1	341,6	553,5	252,6	118,8	133,8

	FINANSIELL LEASING
	Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt			Årets investeringar
Belopp i mnkr	Beslutad totalutgift	Utfall t.o.m. år 2023	Totalutgift	Budget 2023	Utfall 2023	Avvikelse
Bilar, transportmedel	32,0	32,5	32,5	29,9	30,4	-0,5
Övriga fordon
Inventarier
Summa finansiell leasing	32,0	32,5	32,5	29,9	30,4	-0,5

SUMMA INVESTERINGSPROJEKT INKL. FINANSIELL LEASING	588,1	374,1	586,0	282,5	149,2	133,3

1.7 Noter, mnkr

Innehållsförteckning noter

Not 1	Redovisningsprinciper
Not 2	Uppskattningar och bedömningar
Not 3–11	Noter till resultaträkningen
Not 12–29	Noter till balansräkningen
Not 30	Leasing
Not 31–33	Noter till kassaflödesanalysen
Not 34	Upplysning om upprättade särredovisningar
Not 35	Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision
Not 36	Koncerninterna förhållanden

Not 1 Redovisningsprinciper

Inledning

Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR (lag 2018:597), som började gälla den 1 januari 2019. Rådet för kommunal redovisning (RKR) utfärdar löpande nya rekommendationer som iakttar den nya lagstiftningen, vilka kommunerna tillämpar i sin redovisning. Den största påverkan av den nya lagstiftningen finns främst gällande värdering av kommunens finansiella poster. Där har jämförelsetal räknats om. 4 kap. 4 § i LKBR behandlar de grundläggande redovisningsprinciper som ska tillämpas, kontinuitetsprincipen är en av principerna. Denna innebär att den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. Men om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter har ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om och ingående balansen för 2019 justeras i förhållande till utgående balans för 2018 (5 kap. 6 § andra stycket och 6 kap. 5 § andra stycket). I denna rapport har detta gjorts för att följa de redovisningsprinciper som den nya lagen LKBR anger. Uppdaterad normering gällande detta återfinns i RKR R12. Nedan följer tre förändringar i LKBR i jämförelse med tidigare lagstiftning, som kräver justeringar av balansposter och föregående årsresultat eftersom byte av redovisningsprincip sker:

• Uppskrivningar: finansiella anläggningstillgångar i form av andelar i Kommuninvest har skrivits upp vid ett par tillfällen tidigare år (enligt dåvarande normering) och dessa har återförts med 6,3 mnkr per år 2019 i enlighet med den nya lagen. Detta har justerats i ingående balans mot eget kapital.

• Verkligt värde finansiella instrument: i tidigare lagstiftning skulle finansiella instrument tas upp i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. I enlighet med 7 kap. 6 § LKBR ska vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet. Utgående balans år 2018 var 36,1 mnkr. Med den nya lagens tillämpning är ingående balans justerad med 9,0 mnkr till verkligt värde (marknadsvärde) vilket uppgår till 45,1 mnkr. Förändringen av det verkliga värdet år 2018 innebar en värdeminskning med 1,1 mnkr, detta påverkar resultatet år 2018 negativt när vi tar fram det justerade resultatet för att ha en jämförelse med resultatet per 31 dec 2019.

• Avsättningar & skulder som inte uppfyller kriterier Inte aktuellt i Kalix kommun, sådana poster saknas.

Nedan följer korta beskrivningar gällande redovisningen av:

Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningskostnaden. Beloppsgräns är ett halvt prisbasbelopp för enskild och sammanlagd investering. Eventuella investeringsbidrag bokförs som en långfristig skuld. Investeringsbidraget aktiveras i driften, bland verksamhetens intäkter under 10–40 år och speglar anläggningstillgångens avskrivningstid. Avskrivningar sker således på tillgångarnas bidragsfinansierade del men motsvarande bidrag intäktsförs också under en längre tidsperiod.

Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivning påbörjas i stor utsträckning månaden efter att investeringen aktiverats. Större, sammanhållna investeringsprojekt däremot innevarande år då anläggningen anskaffats och tagits i bruk. Kommunen tillämpar komponentavskrivning enligt RKR’s rekommendation R 4 för sina fastigheter, va, gator och vägar. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. De kommunala bolagen tillämpar andra avskrivningsmetoder på sina anläggningstillgångar.

Anslutningsavgifter för vatten/avlopp samt fibernätet bokförs som en långfristig skuld. Sedan intäktsförs anslutningsavgiften under en 25-årsperiod.

Avsättningar (för återställande av deponi i förekommande fall) regleras i RKR R9. Kommunen har haft en avsättning för återställande av deponi. Denna avsättning redovisades i balansräkningen då kommunen hade en befintlig förpliktelse att återställa deponin och ett utflöde av resurser kom att krävas för att reglera förpliktelsen. Under 2019 blev sista etappen av sluttäckningen klar och avsättningen har upplösts.

Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgång med undantag för de tomter som finns i kommunens tomträttskatalog där avsikten är att sälja dessa. Kommunen gör delvis avsteg från rekommendationen i denna redovisning eftersom det i kommunen historiskt saknats efterfrågan på mark. Att bedöma ett marknadsvärde som avviker från bokfört anskaffningsvärde är svårt. Gällande tomtmarken finns ett försäljningspris angivet i katalogen och detta har jämförts med bokfört värde på marken delat på den aktuella ytan. Det senare värdet är lägre och värdet har bokförts i kontoklass 147.

Finansiella anläggningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Jämförelsetalen för år 2018 har ändrats i enlighet med ny rekommendation. Omklassificering har skett till finansiell omsättningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed försäljning av tidigare tillgångar under 2022.

Finansiella omsättningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Omklassificering har skett år 2022 från finansiell anläggningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed nya anskaffningar av fonder.

Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen och i en särskild not. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska inte den vara en extraordinär händelse eller transaktion men vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Redovisning av jämförelsestörande poster sker för att underlätta jämförelse mellan andra perioder.

Leasingavtal som klassificerats som operationella redovisas som hyresavtal i resultaträkningen. Leasingavtal gällande fordon anskaffade under åren 2017–2023 är dock finansiella leasingavtal och redovisas som sådana enligt RKR R5. Några av de ursprungliga avtalen är utgångna och förlängda, i samband med detta har några omklassificerats till operationell leasing och redovisas därmed så under förlängningstiden tills att nya fordon kan levereras och anskaffas. Kommunen har även några finansiella leasingavtal gällande inventarier. Kommunen har inte utrett om finansiell leasing av fastigheter föreligger och därmed redovisas hyran i samtliga fall som kostnad i resultaträkningen, det vill säga såsom operationella avtal.

Långfristiga skulder som fullmäktige beslutar att amortera under nästkommande år redovisas som kortfristig del av långfristig skuld.

Långfristiga leasingskulder som har mindre än ett år kvar till förfall redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Kommunen gör en beräkning av denna utifrån de leasingkontrakt som finns per årsskiftet.

Långfristiga skulder/Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder. De periodiseras sedan över 10–40 år. Detta har tillämpats sedan år 2010. Från och med år 2019 anpassas investeringsbidragens periodiseringar till den underliggande investeringens komponenters avskrivningstid.

Nedskrivning av värdet på en materiell anläggningstillgång stadgas genom RKR R6.

Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som har intjänats till och med 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före år 1998 redovisas däremot bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. För den individuella pensionsutbetalningen har i årets bokslut använts en preliminär beräkning utförd av Skandia på grund av att fakturan inte kommer förrän i mars året efter.

Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper

Kommunkoncernen består år 2023 av Stiftelsen Kalixbostäder-koncern och följande kommunala koncernföretag: Kalix Industrihotell AB (KIAB), Kalix Nya Centrum KB (KNC) samt Brandstationen i Kalix 21:1 AB (BKAB) som är ett dotterföretag till KIAB.

Sammanställda räkenskaper har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Ett avsteg är dock att Kalix kommuns aktieinnehav gällande Kalix Industrihotell AB inte riktigt är 100 %, kommunen äger endast 99,9 % men övriga aktieägare har ej gått att finna. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa ”koncernens” relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom ”koncernen” eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen innehar 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagens obeskattade reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Kommunen tillämpar vidare komponentavskrivning vilka tre av kommunkoncernföretagen inte gör då de redovisar enligt K2-regelverket, i den sammanställda redovisningen är dock deras siffror omräknade till komponentavskrivning.

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader under året vid tertialbokslutet per sista augusti samt därefter vid helårsbokslutet per sista december.

Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i boksluten för år 2023 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2022 och en preliminär slutavräkning för 2023, utifrån Sveriges kommuner och regioners cirkulär i december 2023.

Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt den kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning i balansräkningen som de pensionsförpliktelser som anges som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten.

Personalredovisningen innehåller övergripande statistik för Kalix Kommun avseende personal samt kostnader kopplat till personal. Redovisningen görs på ett kommunövergripande plan för att ge en bild av Kalix kommuns organisation utifrån ett personalperspektiv.

Jämförelsetalet ”antal anställda personer” har i stort sett tagits bort sedan ett antal år tillbaka och antalet anställda redovisas i stället genomgående i ”antal årsarbetare”, d.v.s. antalet anställda omräknat till antal heltider. En person med 75 % sysselsättningsgrad räknas då som 0,75 årsarbetare, två personer med vardera 50 % sysselsättningsgrad räknas som sammanlagt 1,0 årsarbetare o.s.v.. Årsarbetare som nyckeltal ger en tydligare bild sett till hur mycket arbete som utförs.

Vidare bör det noteras att personalstatistiken i denna redovisning kategoriserar de anställda som antingen tillsvidareanställda eller månadsavlönade. Till gruppen månadsavlönade räknas all personal som har en anställning där vi betalar månadslön, vilket alltså innefattar såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda, bortsett från vilande anställningar. I denna statistik räknas dock inte timavlönad personal in. Tillsvidareanställda innefattar alla tillsvidareanställningar i Kalix kommun och här räknas även vilande anställningar in i statistiken.

Personalstatistiken avser endast beskriva vilka anställningar vi har i vår organisation. Hur dessa anställningar enskilt påverkar kostnader är en fråga som inte besvaras utifrån våra statistikverktyg, däremot görs en budget- och resultatanalys i varje enskild förvaltnings verksamhetsberättelse. I personalredovisningen ges en analys på ett övergripande plan utifrån resultatet för kommunen som helhet.

Det kan upplevas som missvisande att en person som anställts av Kalix kommun och delvis bekostas med någon form av anställningsstöd eller lönebidrag likafullt räknas in i personalstatistiken som vilken anställd som helst. Samma sak gäller för personer som exempelvis är tjänstlediga under en längre period. Deras anställning kommer att finnas med i statistiken trots att de inte utför arbete eller utgör en kostnad för Kalix kommun. Deras ersättare/vikarie kommer också att synas som en anställning, varför det i vissa fall ser ut som om en ökning skett fast verksamheten kanske i själva verket håller sig inom sin givna budgetram. Det är därför viktigt att poängtera att personalredovisningen inte tar hänsyn till budgeterad personal, utan enbart ser till vilka anställningar som finns registrerade i vårt lönesystem.

Redovisningsprinciper i driftredovisningen

Löner har belastats generellt med ett personalomkostnadspålägg på 43,15% som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader via ekonomisystemet. Lägre personalomkostnadspålägg har bland annat ungdomar enligt Skatteverkets regler till och med mars 2023 samt sommarprao med 17,80% och uppdragstagare med 31,42 %

Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 1,25 % för årets genomsnittliga kapitalbindning.

Internhyror, kost och lokalvård interndebiteras respektive verksamhet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens förråd, kommunförrådet, debiterar ett pålägg på interna försäljningen av förrådsvaror till driftsredovisningen för att delvis täcka den administrativa hanteringen.

Gemensam central administration som Kommunledningsförvaltningens Stab, Ekonomienhet och Arbetsgivarenhet fördelas inte ut på de olika verksamheterna.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

Eftersom VA-redovisningen ingår i kommunens hela redovisning har i vissa fall bedömningar och uppskattningar gjorts av gemensamma kostnader och balansposter.

Hyreskostnader för längre hyresavtal gällande fastigheter redovisas i resultaträkningen. Kommunen har ännu inte utrett om omklassificering till finansiell leasing bör ske. Detta kan påverka kommunens balansomslutning samt nyckeltal såsom soliditet.

Det finns tvistiga leverantörsfakturor vid årets slut. Största delen gäller anskaffning av materiella anläggningstillgångar år 2023 och tidigare.

1.7.1 Noter till resultaträkningen

Not 3 Verksamhetens intäkter