Årsredovisning 2022
Innehållsförteckning
1.1 Ordförande har ordet - året som gått
1.2.2 Översikt över verksamhetens utveckling
1.2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
1.2.4 Händelser av väsentlig betydelse
1.2.5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
1.2.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
1.2.8 Väsentliga personalförhållanden
1.6 Drift- och investeringsredovisning
1.7.1 Noter till resultaträkningen
1.7.2 Noter till balansräkningen
1.7.4 Noter till kassaflödesanalysen
1.9 Kommunstyrelsens ledamöter
3.. Fritids- och kulturnämnden
3.1 Fritids- och Kulturnämnden
10. Brandstationen Kalix 21:1 AB
10.1 Brandstationen Kalix 21:1 AB
11.1.1 Årets resultat och väsentliga händelser
12.1.1 Årets resultat och väsentliga händelser
Nu lämnar vi år 2022 bakom oss. Året inleddes ganska lugnt, pandemin hade börjat ge vika och vi kände nog alla att äntligen kan vi börja känna hopp om framtiden. Men tyvärr varade inte lugnet så länge, den 24 februari, invaderade Ryssland Ukraina och vi fick ett krig i vår närhet. Kalix tog emot ukrainska flyktingar i Sjöbovillan. Kriget har påverkat hela samhället, med högre utgifter som räntor, inflation, elpriser och bränslepriser.
År 2022 har kommunen ett positivt resultat på 35,6 mnkr, vilket till stor del beror på förbättrade skatteintäkter efter pandemiåren och statsbidrag till främst socialnämnden där de bland annat arbetat strukturerat med att minska andelen timanställningar. Oroande åren framåt är framförallt bristen på människor att anställa och de stora kostnadsökningarna som även kommunen drabbas av i inflationens spår gällande pensioner, räntor och prisökningar exempelvis för livsmedel och hyrda lokaler.
Den IT attack som skedde i december 2021 har haft fortsatt påverkan på ekonomin under 2022.
Jag vill lyfta några viktiga beslut och händelser under året: En stor satsning gjordes på personalens friskvård där ett friskvårdsbidrag utgår med 2 200 kronor. Barnens sommarfest 2022 som var en oerhört lyckad satsning. Invigning av gång och cykelväg till Risögrund. Färdigställande och inflyttning på kvarteret Mården (24 lägenheter) som ägs av stiftelsen KalixBo. Satsningen på ett nytt ridhus är viktigt för attraktiviteten för Kalix som ort. Investeringen i nya inomhusmiljöer vid F-huset på Furuhedsskolan hoppas vi ska locka fler till de utbildningarna.
En ny detaljplan för Näsbyängarna har antagits. Syftet är att skapa förutsättningar för att kunna bedriva handel- och centrumverksamhet samt även möjliggöra att kunna utveckla en del av området till kolonilottsområde.
Omsorgens hus blev klart för inflyttning för personal inom hemtjänsten samt stöd och omsorg, en stor klimatsatsning har gjorts genom att investera i elbilar till hemtjänsten. Beslut att bygga ett nytt särskilt boende med 50 platser på Hamptjärnsvägen. Det är viktiga satsningar för arbetsmiljön, jämställdheten och klimatet.
Det skapades möjligheter för skolungdomar att kunna välja sitt feriearbete i kommunen eller i ett företag.
Besöksnäringen har under 2022 haft en stor ökning av gästnätter, i Kalix ökade gästnätterna med 94 % i jämförelse med 2021 (antal gästnätter var 71 061)
För Kalix och Norrbotten ser framtiden positiv ut i den gröna omställningen. Vi ser en positiv inflyttning till kommunen, men än fler behöver välja att flytta hit och vi behöver attrahera ungdomarna att stanna kvar.
Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare och medborgare för ett gott samarbete, det är tillsammans vi utvecklar Kalix.
Susanne Andersson
Kommunstyrelsens ordförande
I denna förvaltningsberättelse lämnar Kalix kommun
information om förvaltningen av
kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal
bokföring och redovisning 11 kapitlet och RKR R15 Förvaltningsberättelse.
Den kommunala koncernen
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Verksamhetens intäkter, mnkr |
1 565,0 |
1 494,2 |
1 457,5 |
1 422,0 |
1 404,7 |
Verksamhetens kostnader, mnkr |
-1 407,8 |
-1 328,0 |
-1 292,6 |
-1 285,9 |
-1 293,5 |
Årets resultat, mnkr |
37,4 |
73,5 |
60,0 |
37,3 |
9,1 |
Soliditet, % |
37 |
38 |
35 |
34 |
32 |
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pension, % |
22 |
21 |
17 |
14 |
11 |
Investeringar (netto), mnkr |
175,1 |
176,4 |
139,2 |
139,9 |
215,2 |
Självfinansieringsgrad |
0,3 |
1,0 |
1,2 |
0,9 |
0,5 |
Långfristig låneskuld, mnkr |
1 156,6 |
1 151,0 |
1 065,8 |
1 037,1 |
1 061,1 |
Antal anställda |
1 664 |
1 616 |
1 616 |
1 597 |
1 629 |
* Självfinansieringsgrad innebär årets resultat, justerat för poster som inte påverkar kassaflödet, ställt i relation till nettoinvesteringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar.
Kommunen
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Folkmängd |
15 729 |
15 768 |
15 812 |
15 886 |
16 058 |
Kommunal skattesats |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
Verksamhetens intäkter, mnkr |
1 483,2 |
1 412,7 |
1 375,2 |
1 341,2 |
1 330,6 |
Verksamhetens kostnader, mnkr |
-1 447,5 |
-1 351,1 |
-1 326,3 |
-1 312,8 |
-1 323,7 |
Årets resultat, mnkr |
35,6 |
61,6 |
48,9 |
28,3 |
6,9 |
Soliditet, % |
50,6 |
50,9 |
48,9 |
48,9 |
47,3 |
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse pension, % |
26,2 |
23,5 |
19,3 |
15,5 |
12,5 |
Investeringar (netto), mnkr |
126,6 |
120,2 |
99,7 |
90,6 |
83,3 |
Självfinansieringsgrad |
0,2 |
1,1 |
1,4 |
1,1 |
0,8 |
Långfristig låneskuld, mnkr |
337,0 |
318,3 |
321,7 |
287,6 |
287,7 |
Antal anställda |
1 615 |
1 593 |
1 590 |
1 574 |
1 611 |
Årets resultat i Kalix kommun är 35,6 mnkr (koncernen 37,4 mnkr). Kommunens resultat motsvarar 3 % av kommunens intäkter i form av skatter och generella statsbidrag. Nämnderna redovisar tillsammans +10,3 mnkr mot budget och socialnämnden förbättrar detta till störst del med en positiv budgetavvikelse på 15,3 mnkr. Socialnämnden har mottagit en ovanligt stor mängd riktade statsbidrag de senaste två åren och år 2022–2023 förbättrades resultatet ytterligare efter att beslut och utbetalning av statsbidrag för prestationsbaserade medel kom i juni. Socialnämnden beviljades 27,8 mnkr och medlen kan användas under två år framåt. Bidraget har periodiserats enligt gällande redovisningsregler och innebär att 10,3 mnkr intäktsförs 2022 och 17,5 mnkr 2023. När statsbidragen upphör år 2024, enligt nuvarande beslut, så kommer socialnämnden att ha ett betydligt sämre ekonomiskt läge. Utbildningsnämnden har vid årets slut ett utfall som innebär -5,0 mnkr i jämförelse med sin budget på 388,8 mnkr vilket till stor del beror på att den behovsbedömda resursen som används för att möta ökat behov av extra stöd till barn som behöver det för att klara skolgången av olika orsaker. Pensionskostnaderna överstiger budget med 8,0 mnkr medan skatteintäkterna exklusive nämnderna är 29,7 mnkr bättre än budget och finansnettot slutar nästintill i enlighet med budget med +0,1 mnkr. Till skillnad från föregående år har placeringen av pensionsmedel haft en negativ värdeutveckling och därmed har de finansiella kostnaderna påverkats negativt.
År 2022 inleddes med fallande finansiella marknader vilket förvärrades än mer när Ryssland invaderade Ukraina i februari. Priserna för energi, drivmedel och livsmedel steg snabbt och det ekonomiska klimatet har fortsatt att försämras under året allteftersom den höga inflationen tvingat världens centralbanker till snabba och stora räntehöjningar. Lågkonjunkturen står för dörren vid inledningen av år 2023. BNP föll det sista kvartalet år 2022 och prognosen för hela året 2023 är att BNP blir 1 % lägre än år 2022. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har minskat alltsedan sommaren 2022 och det utgör den tydligaste påverkan på ekonomin. Arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stark men svaghetstecken syns bland annat inom byggsektorn. SKR (cirkulär 23:07) räknar med att sysselsättningen kommer att minska under år 2023 och arbetslösheten öka från 7,5 % år 2022 till 8,2 %. Detta påverkar hushållens inkomster och företagens försäljning. Ett svagt konjunkturläge framöver kommer att dämpa inflationen då företagen får allt svårare att höja sina försäljningspriser. När inflationsförväntningarna sänks så kommer räntorna att kunna sjunka.
Hushållens köpkraft urholkas alltmer utifrån den ännu rådande höga inflationen och deras reallöner återställs inte med snabbhet bara för att perioden av ovanligt hög inflation går över. Räntorna förespås gå ner under år 2024 men inte till de låga nivåerna fram till år 2022 utan den bästa gissningen är någonstans mittemellan det och dagens läge. Någon snabb återgång mot starkare konjunktur förväntas därmed inte utan en långsam återhämtning sker efter två år av lågkonjunktur åren 2023–2024.
För kommunsektorn innebär den höga inflationen att det reala skatteunderlaget minskar, prognosen är att det minskar med 3 % år 2023, även om det nominellt ökar med 4 %.
En stor kostnadspost i kommunerna är pensioner och de har ökat kraftigt utifrån inflationen åren 2023–2024, prognoserna är för närvarande att kostnaderna kan sjunka år 2025 återigen. Men detta bygger på att inflationen i juni 2024 återigen är nere på en låg nivå och även om det under januari 2023 märks en liten tillbakagång, samt att den beskrivna prognosen ovan bör få den effekten, så är det endast samhällsekonomisk teori och prognoser som ingen med säkerhet vet om de slår in.
Källa: Skandia, beräkning utförd av Skandikon för Kalix kommun per 2022-12-31
Kommunens räntekostnader stiger allteftersom att lånen i lånestocken förfaller. Kommunens Finanspolicy (Kommunfullmäktige 2022-04-11 § 59) styr att förfallostrukturen sprids över tiden för att minimera refinansierings- och ränterisk. För närvarande har kommunens lån en spridning på räntenivåer från 0,15 % på ett gammalt lån som förfaller i början på år 2024 och till 3,36 % på det senast omsatta lånet. På den totala lånestocken 330,5 mnkr blir det naturligtvis betydande kostnadsökningar, vilket innebär att finansnettot tar ett allt större budgetutrymme i anspråk och minskar förutsättningarna för verksamheterna att utvecklas. Redan beslutade stora och långsiktiga investeringar som ej kan självfinansieras, såsom renovering av F-huset under år 2023–2024 samt byggnation av ett nytt särskilt boende åren 2023–2025, innebär att finansnettot påverkas av den ökade lånevolymen och att det nu sker i den rådande räntemiljön är en ytterligare negativ effekt.
Bland övriga prisökningar sticker bland annat livsmedel och drivmedel under år 2022 ut. År 2023 och framåt ses utöver dessa höjda hyror för kommunens särskilda boenden och prisökningar för skolskjutsar, licenskostnader samt avtalade priser inom avtal inom teknisk försörjning för vinterväghållning, regional- och lokaltrafik. Energikostnaderna har ännu inte stigit i Kalix kommun i paritet med de värsta scenarion, utifrån de avtal kommunen har tecknat. Gällande drivmedelskostnader övergår kommunen allteftersom till el som dominerande drivmedel utifrån Riktlinjer för fordon i Kalix kommun (Kommunfullmäktige 2021-04-12 § 93) vilket innebär att direkt påverkan från fortsatt ökande priser på bensin och diesel kommer att minska gällande fordonsflottan. Elbilar är dock dyrare i inköp så den totala kostnaden för bilarna sjunker inte, endast risken för just prisökningar på fossila bränslen. Istället uppstår risken för tillgång på el och volatilitet gällande elpriset i framtiden.
De stora utmaningarna gällande kompetensförsörjning är oerhört närvarande under år 2022 och lösningar såsom sommaravtal har använts som kortsiktig lösning av bemanningen i äldreomsorgen under sommarperioden. Långsiktigt ses stora problem att kunna bemanna äldreomsorgen men även ses betydande svårigheter med att rekrytera personal såsom lärare och socialsekreterare. Demografins utveckling som innebär allt färre i arbetsför ålder och fler äldre i den norra delen av landet är en stor orsak men även måste sektorn arbeta med att göra det attraktivt att välja att arbeta inom verksamheter där personalen producerar välfärd.
Kommunal utdebitering
Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för hela riket låg år 2022 på 20,67 % vilket är oförändrat sedan förra året. Skattesatsen i Kalix kommun är också oförändrad med 22,55 öre per krona. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,75 % medan Arjeplog har den högsta med 23,50 %. Länssnittet ligger på 22,57 %. Tillsammans med regionsskatten, för Kalix, uppgick den totala skatten för 2022 till 33,89 %. Genomsnittet i landet är 32,23 % (32,27 % år 2021). Dorotea har den högsta totala skattesatsen med 35,15 % (35,15 %) medan Österåker har landets lägsta skatt, 28,98 % (28,98 %).
Skattesats till kommun
Skattesats i procent |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Hela riket |
20,67 |
20,67 |
20,72 |
20,70 |
20,74 |
Norrbottens län |
22,57 |
22,57 |
22,57 |
22,57 |
22,57 |
Arjeplog |
23,50 |
23,50 |
23,50 |
23,50 |
23,50 |
Arvidsjaur |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
Boden |
22,60 |
22,60 |
22,60 |
22,60 |
22,60 |
Gällivare |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
Haparanda |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
Jokkmokk |
22,95 |
22,95 |
22,95 |
22,95 |
22,95 |
Kalix |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
22,55 |
Kiruna |
23,05 |
23,05 |
23,05 |
23,05 |
23,05 |
Luleå |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
22,50 |
Pajala |
23,40 |
23,40 |
23,50 |
23,50 |
23,50 |
Piteå |
22,25 |
22,25 |
22,25 |
22,25 |
22,25 |
Älvsbyn |
22,45 |
22,45 |
22,45 |
22,45 |
22,45 |
Överkalix |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
22,80 |
Övertorneå |
21,75 |
21,75 |
21,75 |
21,75 |
21,75 |
Källa: scb.se
Utveckling skatteunderlag
I cirkulär 23:07 bedömer SKR att det underliggande skatteunderlaget ökade med 5,9 % under år 2022. Efter pandemin sågs en återhämtning under år 2021 med en ökning av skatteunderlaget med 5,3 % enligt uppgifter från Skatteverket/SKR (Cirkulär 22:54) och år 2022 var tillväxten därmed fortsatt stark. Under andra halvåret 2022 bromsade ekonomin in, vilket även märktes genom att lönesumman bromsade in de sista månaderna 2022. De höjda garantipensionerna från och med augusti 2022 var en balanserande faktor.
År 2023 minskar ökningstakten av skatteunderlaget och blir lägre än genomsnittet de tio senaste åren. Såsom inledningen visar minskar skatteunderlaget realt utifrån att kommunens köpkraft urholkas med den kraftigt stigande inflationen.
Befolkning
För kommunens ekonomi har befolkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag bygger i hög grad på hur stor befolkningen i kommunen är. Från 1980 har kommunen haft en vikande befolkningsutveckling. Invånarantalet var vid årsskiftet 15 729 personer. Det är 39 färre invånare än föregående år.
Födelsenettot har sedan babyboomen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet haft en negativ utveckling medan flyttnettot fram till och med år 2017 varit positivt. Åren 2018 och 2019 har det varit negativt för att återigen vända till ett positivt flyttnetto de tre senaste åren. Det har ökat i positiv riktning för varje år och år 2022 nåddes nästan fullmäktiges mål om ett positivt flyttnetto på +75 då det landade på +74.
Under året flyttade 659 (673) personer till Kalix och antalet utflyttade uppgick till 586 (669). Flyttnettot har förbättrats under året utifrån en lägre utflyttning än tidigare år. Flyttströmmarna ser olika ut i olika ålderskategorier men år 2022 avviker också i det avseendet, se nedan tabell samt kommentar.
Under år 2022 föddes 127 barn vilket är 8 färre än under 2021. Under året avled 246 (229) personer.
Befolkning åren 1970 - 2020
År |
2020 |
2015 |
2010 |
2005 |
2000 |
1990 |
1980 |
1970 |
Befolkning |
15 812 |
16 248 |
16 740 |
17 483 |
17 995 |
19 241 |
19 599 |
18 199 |
Åldersstruktur
Ålder |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
0–9 |
1 457 |
1 459 |
1 438 |
1 431 |
1 440 |
10–19 |
1 601 |
1 581 |
1 613 |
1 629 |
1 684 |
20–29 |
1 434 |
1 483 |
1 508 |
1 556 |
1 646 |
30–39 |
1 690 |
1 650 |
1 614 |
1 555 |
1 499 |
40–49 |
1 626 |
1 667 |
1 671 |
1 734 |
1 802 |
50–59 |
2 200 |
2 196 |
2 226 |
2 246 |
2 266 |
60–69 |
2 250 |
2 239 |
2 262 |
2 272 |
2 328 |
70–79 |
2 149 |
2 161 |
2 196 |
2 222 |
2 183 |
80- |
1 322 |
1 332 |
1 284 |
1 241 |
1 210 |
Totalt |
15 729 |
15 768 |
15 812 |
15 886 |
16 058 |
Befolkningsförändringar
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Antal födda |
127 |
135 |
147 |
141 |
132 |
Antal döda |
246 |
229 |
226 |
206 |
235 |
Födelseöverskott |
-119 |
-94 |
-79 |
-65 |
-103 |
Antal inflyttade |
659 |
673 |
611 |
581 |
619 |
Antal utflyttade |
586 |
639 |
609 |
692 |
629 |
Flyttningsnetto |
73 |
34 |
2 |
-111 |
-10 |
Justering |
7 |
16 |
3 |
4 |
2 |
Befolkningsförändring |
-39 |
-44 |
-74 |
-172 |
-111 |
Flyttningsnetto
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
0 - 9 år |
7 |
20 |
28 |
-9 |
+12 |
10 - 24 år |
3 |
-24 |
-61 |
-69 |
-39 |
25 - 64 år |
71 |
41 |
53 |
-20 |
+57 |
65 - 69 år |
-3 |
6 |
-1 |
5 |
-10 |
70 år och uppåt |
-5 |
-9 |
-17 |
-18 |
-8 |
Totalt |
73 |
34 |
2 |
-111 |
-10 |
År 2022 har det största antalet inflyttade (+71) i arbetsför ålder under åren 2018–2022 i ovan tabell. Anmärkningsvärt är att flyttnettot bland ungdomar 10–24 år är positivt (+3). Ålderskategorin 15–24 år drar vanligtvis ner nettot mer än vad det gjorde år 2022 med -9, förra året minskade gruppen med -32 invånare. Detta är en ålderskategori som ofta flyttar till andra orter på grund av studier och till viss del jobb efter avslutad gymnasieutbildning.
Verksamhetsrisker
Det finns en stor utmaning i att kommunen tappar invånare, skatteintäkterna minskar genom detta såväl som genom den nu pågående konjunkturnedgången och realt på grund av inflationen. Samtidigt är beslut fattade om tre stora renoveringar/nybyggnationer i kommunen, varav två är påbörjade/pågående. En större andel av kommunens intäkter kommer att åtgå till fastigheter och materiella anläggningstillgångar samt räntekostnader och mindre utrymme finns därmed till personalkostnader och andra omkostnader. För att undvika detta behöver motsvarande effektiviseringar hittas genom exempelvis minskat och/eller effektivare nyttjande av andra lokaler i kommunen. Detta kommer att kräva tydliga analyser från förvaltningarna för att ge bra underlag till kommande svåra politiska prioriteringar.
En av kommunens viktigaste uppgifter och samtidigt största risk är att lyckas säkerställa kompetensförsörjningen i framtiden. Socialnämndens och Utbildningsnämndens verksamheter är än så länge värst drabbade gällande att inte kunna anställa medarbetare.
Kompetensförsörjningen
Den största utmaningen Socialnämnden står inför är kompetensförsörjningen och bristen på medarbetare inom de flesta områdena. Verksamheterna har idag inte full bemanning inom äldreomsorgen, hälso- och sjukvården samt individ- och familjeomsorgen, IFO, och mycket få eller inga sökanden på en del tjänster. Om kommunen inte klarar av att bemanna i den nivå som krävs kan brukar- och patientsäkerheten riskeras, vilket kan få allvarliga konsekvenser för de som verksamheten är till för, en än mer ansträngd arbetsmiljö för chefer, ledare och medarbetare samt att risker för till exempel viten av både IVO och arbetsmiljöverket ökar.
Rekryteringssvårigheterna av socionomer till barn och unga inom IFO har förvärrats. Periodvis finns ingen sökande till utannonserade tjänster. Det är en utmaning socialförvaltningen arbetat med i många år och arbetet fortsätter. För att klara de lagstiftade utredningstiderna anlitas inhyrd personal periodvis.
I kompetensförsörjningskartläggningar har Utbildningsnämnden identifierat behov av specialpedagoger, att vidareutbilda förskollärare som undervisar i förskoleklass till att bli behöriga att undervisa i 10-årig grundskola, lärare ma/no åk 7–9 samt fritidspedagoger. Förvaltningen vidtar åtgärder utifrån denna kartläggning i den utsträckning som är möjlig.
Under rubriken Hållbarhet nedan berörs kollektivtrafikens roll för attraktiviteten och därmed kompetensförsörjningen i Norrbotten och Kalix.
Prisökningarna
Inflationen drabbar samtliga verksamheter genom prisökningar, men även befaras den orsaka ökade behov bland annat inom individ- och familjeomsorgen.
Pensionskostnaderna ökar markant i kommunerna åren 2023–2024. Nuvarande prognoser innebär en tro på nedgång av inflationen inför år 2025 och därmed en återgång till tidigare mer normala kostnadsnivåer och andel av kommunernas budget. Det finns dock en reell risk att verkligheten inte sammanfaller med prognosen.
Försörjningsstödet går med ett underskott, vilket det gjort under flera år. Verksamheten har arbetat intensivt för att fler ska gå till egen försörjning, år 2022 52 stycken, och att antalet ärenden inom försörjningsstödet ska minska. 2023 höjs dock riksnormen med 8,6 procent, vilket ökar kostnaderna för försörjningsstödet med ca 1,5 miljoner i Kalix kommun. Historiskt har hög inflation också medfört att fler har behov av försörjningsstöd, vilket ses som en risk framöver.
Utbildningsnämnden beskriver att ökningarna av energi- och råvarupriser påverkar främst skolskjutskostnader och gymnasiets verksamhetskostnader men även noteras det att läroböcker har blivit dyrare.
Kommunen har idag ett fyraårigt elavtal med en portföljförvaltare som pris-säkrar vår el-portfölj via Nordpool/Nasdaq på en femårig horisont. Avtalet löper ut vid årsskiftet 2024/2025 och el-portföljen tas då över av part efter ny upphandling. Det vill säga inga stora variationer sker med avtal som löper ut. El köps till så kallat spotpris på Nordpool/Nasdaq och avräknas mot de finansiella säkringarna. Därefter fastställs det slutliga "rena elpriset" exkl. moms, nätavgifter och skatter. Årsmedlet för 2022 uppgick till ca 25 öre per kWh. Den totala elförbrukningen för 2022 uppgick till ca 19,8 GWh (19 800 000 kWh). Prognosen för de kommande åren är: 16 öre/kWh år 2023, 18 öre/kWh år 2024, 26 öre/kWh år 2025 och 44 öre/kWh år 2026. Kommunen är därmed hittills och de närmsta åren inte drabbade av stora prisökningar gällande konsumtionen av el.
En kraftig ökning av fjärrvärmepriserna med 14 % år 2023 (ca 1,1 mnkr dyrare totalkostnad för Kalix kommun) påverkar de kommunala fastigheterna och en analys behöver göras över alternativa lösningar. Priserna för pellets har också ökat, ingångna avtal medger prisjusteringar med nästan 50 % år 2023 jämfört med 2022. Pris per färdig kWh var 49 öre år 2022 och för 2023 är priset 73 öre.
Kostorganisationen har ett större minus år 2022 främst på grund av dyrare inköp av livsmedel. Inför år 2023 höjs kostpriset till köpande verksamheter med ca 10 % för att täcka de ökande priserna.
Prisökningarna gällande byggmaterial har varit stora under år 2022, men sågs mattas av under hösten och vintern även om det ligger på en fortsatt hög nivå. Kommunen har stora pågående och kommande byggnationer.
Hållbarhet
En utmaning är kunskapsbrist gällande hållbarhetens samtliga tre dimensioner ekonomi, ekologi och det sociala. För att effektivisera hållbarhetsarbetet inom respektive verksamhet behöver personal i kommunen utbildas för att skapa kunskap och medvetenhet för området. Hållbarhetsarbetet knyts till Agenda 2030. Riskerna med att misslyckas med implementering av hållbara arbetssätt är fördyrade kostnader och sämre social utveckling samt att kommunen inte bidrar till övriga målsättningar inom Agenda 2030.
Fastighetsavdelningens arbete har under lång tid syftat till att minska negativ miljöpåverkan. Mer än 95 procent av den energi som Kalix kommun köper in är förnyelsebar. Den lilla del som är fossila bränslen i form av eldningsolja används endast som stöduppvärmning vid extremkyla vilket sker så sällan att det inte är effektivt att konvertera de delarna. För de kommande åren kommer fokus fortsatt att ligga på solceller, energibrunnar, elfordon och smarta styrsystem. Senast ut har Björknäs ridhus varit och nu närmast planeras energilösningar för det nya SÄBO som ska byggas. I befintligt bestånd är smarta styrsystem något att satsa på tillsammans med bland annat solceller och annan teknikuppgradering. Gällande solceller är tak som ska skottas och fasaders konstruktioner en utmaning. Då kan solceller med markmontage vara ett alternativ. Framöver behöver fler energieffektiviseringsåtgärder genomföras för att ytterligare minska energiförbrukningen.
Kommunens fordonspolicy styr mot 0 % fossildrivna fordon år 2030, vilken är på god väg att implementeras genom upphandlade elfordon. Risken i det sammanhanget är att laddinfrastruktur inte kan byggas i tillräckligt snabb takt utifrån leveranstider med mera samt att tillgången på el inte förblir stabil framåt.
I grundskolan har behovet av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför i form av ökad grad av s.k. hemmasittare och ett sämre mående i kombination med ökat socialt stöd hos elever ökat under 2022. Förvaltningen ser ett fortsatt stort behov av den behovsbedömda resursen. Budget, även delvis finansierade av riktade statsbidrag, prognostiseras inte att räcka år 2023 och framåt.
Demografin påverkar Socialförvaltningen, under de kommande årtiondena blir det fler äldre än idag. Prognosen pekar på att den största ökningen är fram till 2030. Förvaltningen har sökt och erhållit statsbidrag som gett större förutsättningar att arbeta med utveckling inom bland annat äldreomsorgen. Dessa medel kommer att avslutas eller minskas kraftigt till 2024 vilket kan innebära avveckling av satsningar och en inbromsad utveckling.
Kommunen har stora utmaningar av socioekonomisk karaktär. Psykisk ohälsa ökar oavsett ålder, unga vuxna med samtida sjuklighet ökar, en komplexitet avseende psykisk sjukdom i kombination med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika. Antalet ärenden inom Individ- och familjeomsorgen där det förekommer våld fortsätter att ligga på en hög nivå och i stor del av anmälningarna är orsaken våld. Inom barn och unga ses en ökad mängd komplexa ärenden främst barn och unga med psykisk ohälsa och NPF-diagnoser. Det är svårt att hitta rätt stöd och behandling och se ett resultat när barn/unga inte blir utredda av professionen inom regionen.
Antal våldsrelaterade ärenden var år:
· 2019: 15 ärenden
· 2020: 28 ärenden
· 2021: 39 ärenden
· 2022-01-01–2022-12-13: en ökning till 44 ärenden
Det är bekymrande att det har skett en ökning med mer än det dubbla inom kort tid.
Socialtjänstens arbete med våldsutsatta har varit kraftigt underfinansierat från statens sida under lång tid. När kraven på stöd till våldsutsatta skärptes i socialtjänstlagen 2007 tillfördes inga ökade resurser. Skärpta lagkrav utan statlig finansiering är ett av skälen till den ökande arbetsbelastningen i socialtjänsten, och ett viktigt skäl till att kommunernas individ- och familjeomsorg går med underskott år efter år.
Samhällsbyggnadsnämnden ser ett behov av strategiska förvärv av fastigheter och markområden för framtida etableringar av bostäder, industriområden etc. vilket också pågår. Inom VA har en VA-plan antagits. Behov finns för en investeringsram på ca 40 mnkr årligen för perioden 2024–2026, vilket är en dubbelt så hög nivå än den investeringstakt kommunen haft tidigare år. Detta innebär potentiellt dyrare taxa för kommunens medborgare utifrån att avskrivnings- och räntekostnader ökar med en snabbare investeringstakt. Investeringsmedel för vägar beräknas behöva tillföras 20 mnkr per år under en tioårsperiod för att åtgärda vägar och gator enligt reviderad plan. En ny gatuunderhållsplan är under framtagande för att fastställas under 2023. Även detta behov är större än den investeringsbudget som åsatts vägar i kommunens investeringsbudget tidigare år. För att kunna ha en självfinansiering av den här typen av investeringar behöver annat bortprioriteras.
Lokaltrafiken kommer att ses över inför ny upphandling, där alternativa drivmedel som ex. vätgas utreds. Kostnaderna för lokaltrafiken ökar om fler närliggande byar som exempelvis Bredviken, Risön, Karlsborg, Gammelgården m.fl. ska få tillgång till utökade turer och ges möjlighet till arbetspendling. Kollektivtrafiken i Norrbotten genomgår en översyn där en framtida kollektivtrafikkarta tas fram under ledning av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten (RKM). Kostnader för regionaltrafik har redan stigit. Prognosen framåt är osäker och tendensen är att kostnaden årligen stiger. Kollektivtrafiken är en av de stora framtidsfrågorna i regionen för att möta upp till den kompetensförsörjning som behövs i regionen.
Fastighetsavdelningen arbetar för att säkerställa underhållsbehovet av kommunala lokaler. Den centrala lokalgruppen sammanställer behovet av lokaler och ev. anpassningar för en ännu effektivare lokalförsörjning.
Inom arbetet med krisberedskap och civilt försvar kommer mest troligt nya överenskommelser varje år ett tag framöver med anledning av det oroliga omvärldsläget. Statsbudgeten visar att ersättningsnivåerna med största sannolikhet kommer att ligga kvar på samma nivå som tidigare även framöver åren 2024 och 2025. Slutsats är att det inte kommer att göras någon ambitionsökning inom området de närmsta åren och att regeringen väljer att prioritera de statliga myndigheterna och de civilområdesansvariga Länsstyrelserna i sina satsningar inom området.
Administrativt arbete i kommunen präglas av skärpta lagar, praxis och krav på förfinade uppföljningar. En del av lösningen gällande den resurs- och tidsbrist detta föder torde vara att effektivisera återkommande, enklare arbetsuppgifter med hjälp av digitala verktyg. Systemleverantörerna som kommunerna har att tillgå gällande exempelvis ekonomisystem ligger inte i framkant. Generellt är systemen gamla i grunden vilket innebär en stor utmaning när lösningen borde finnas i digitaliserade och utvecklade verksamhetssystem.
Fritids- och kulturnämnden lyfter att det osäkra samhällsläget påverkar kommuninvånarnas livssituation negativt. Nu är det mycket viktigt att locka tillbaka barn och ungdomar som slutat med någon aktivitet efter pandemin, eller att locka in dem som aldrig tidigare upplevt glädjen och samhörigheten som finns att få för den som kliver in i gemenskapen i en kultur- eller idrottsförening. En aktiv och meningsfull fritid med kulturaktiviteter, idrott och motion har positiva effekter för både individ och folkhälsa och är en investering för att bygga ett hållbart samhälle. Att utöva ett fritidsintresse och delta i ett sammanhang tillsammans med andra kan vara kompenserande, bekräftande eller reparerande och fungera som en viktig motvikt till en i övrigt mindre tillfredsställande tillvaro i arbete, familj, skola eller i det ensamma hemmet. Under uppväxtåren kan aktiviteter på fritiden ge glädje och struktur i vardagen och vara en viktig del för att utveckla identitet, självkänsla och social kompetens. För äldre ger det förutom hälsovinster en möjlighet att leva ett självständigt liv. Dock är inte tillgången till en aktiv och meningsfull fritid jämlik, den är kopplad till vilken privatekonomi individen eller familjen har, hur tillgängligt samhället är, tillgång till kollektivtrafik, fördelning av resurser mellan kvinnor och män, rädsla för att bli dåligt bemött – bemötande och trygghet, brist på socialt stöd inför och i samband med aktiviteter och brist på tid, ork eller att aktiviteten är för svår.
Kärvare ekonomi i kommunerna och nedskärningar i statliga anslag kommer att ställa större krav på den kommunala organisationen då förväntningar och krav på service från allmänheten är oförändrad eller ökande. Kravet på kommunen är stort vilket medför generellt större behov av service. Att säkerställa likvärdig tillgång på kultur- och fritidsaktiviteter kommer att bli allt viktigare då många redan idag exempelvis saknar ekonomiska möjligheter för att delta i kultur- och fritidsaktiviteter.
Övergripande om finansiella risker
Finanspolicyn (KF 2022-04-11 § 59) utgör ett övergripande ramverk som reglerar och styr Kalix kommuns finansverksamhet. Här finns beskrivet hur de olika riskerna kopplade till finansiering; ränterisk, refinansieringsrisk, valutarisk samt godkända motparter såväl vid upplåning såsom placering av överskottslikviditet ska godkännas och hanteras av Kalix kommun. Policyn utgår från kommunallagens 2 § 11 kapitel som anger att kommunen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 § bestämmer vidare att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen och 4 § fastställer att kommunfullmäktige utöver § 3 ska besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserna. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen ska ske.
Risken för att räntekostnaderna gällande kommunens långfristiga lån ska öka är under år 2022 inte längre en risk utan ett nuläge. Ränteläget har varit lågt under en lång tid men under år 2022 tvingades centralbanken till flera kraftiga höjningar av styrräntan utifrån den snabbt stigande inflationen. År 2021 hade kommunen en genomsnittsränta på 0,47 % och år 2022 är den 0,50 %. Redan i början på år 2023 omsattes ytterligare ett lån vilket innebär att snitträntan ökar och för de senaste tolv månaderna är den i början på mars 2023 0,63 % på kommunens utestående skuld 360,5 mnkr. Förfallostrukturen på kommunens lån bestäms av finanspolicyn för att minska refinansierings- och ränterisk. Maximalt får 50 % av låneportföljen förfalla inom 1 år och den genomsnittliga räntebindningstiden i låneportföljen får inte understiga 1 år och inte överstiga 3 år. Samhällsekonomiska prognoser förespår att en sänkning av räntorna kommer att ses under år 2024, men dock inte till tidigare låga nivåer så kommunens snittränta kommer att öka i takt med att nuvarande lån förfaller.
Gällande kommunens finansiella tillgångar, placeringen av framtida pensionsmedel, så följer placeringarna kommunens policy och riktlinje på området vilken tillåter en exponering mot aktiemarknaden. Normalfördelningen är 40 % mot aktier och 60 % placerade i räntebärande instrument. Här finns en risk för nedgång av värdet på grund av volatilitet på aktiemarknaden. Covidkrisens utbrott i början på år 2020 påverkade finansmarknaden väldigt starkt och värdet på placeringarna gick ner med 14 %, en nedgång som dock återhämtade sig redan under sommaren. År 2021 hade sedan börsen en kraftig uppgång för att redan i början på år 2022 återigen vända neråt och när Ukraina invaderades dök den ytterligare. Per 31 augusti hade värdet sjunkit från årsskiftet med 7,5 mnkr till 53,4 mnkr. Vid årsskiftet var värdet 53,6 mnkr så nedgången bestod året ut och påverkade kommunens resultat negativt. Per 28 februari 2023 har marknadsvärdet ökat något till 54,9 mnkr. Det är alltid en påtaglig risk när exponering mot aktiemarknaden sker och med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från och med år 2019 så påverkar såväl värdenedgångar som värdeuppgångar kommunens resultaträkning även som orealiserade förluster eller vinster. I kommunens balanskravsutredning exkluderas dock dessa vilket innebär att ett negativt resultat på grund av en nedgång på aktiemarknaden normalt inte behöver återställas inom tre år.
Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgår per 2022-12-31 till 812,9 mnkr (820,6 mnkr) vilket är en minskning med 7,7 mnkr jämfört med föregående år. De kommunala bolagen har förändrat sina lånestockar på följande sätt; Kalix Industrihotell AB har amorterat på sina lån med 7,6 mnkr och Brandstationen Kalix 21:1 AB har utökat sina lån med 1,1 mnkr. Stiftelsen Kalixbo samt Kalix Nya Centrum KB har oförändrad lånevolym. Bostadsrättsföreningarna har sammanlagt minskat de lån kommunen borgar för med 0,9 mnkr och det totala åtagandet till de fyra föreningarna uppgår till 44,0 mnkr vid årsskiftet. Kommunen borgar till ett privat bolag kopplat till bostadsbyggande, Fastighets AB NIVI, och det lånet har minskat med 0,2 mnkr under året till 6,9 mnkr vid årsskiftet. Av de totala borgensåtagandena avser 0,2 mnkr (0,3 mnkr) åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner sedan föregående år med 93 tkr. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem.
Kommunfullmäktige har beslutat om en borgenspolicy, förutom den mer övergripande finanspolicyn, där det framgår vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att en kommunal borgen ska beviljas. Det är också kommunfullmäktige som fattar dessa beslut.
Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 196,3 mnkr (1 229,4 mnkr). Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgår till 383,4 mnkr inklusive löneskatt. Motsvarande förpliktelse för 2021 var 408,8 mnkr. Minskningen beror främst på att pensioner betalats ut.
Riskbedömning
Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Ibland blir kommunen efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin. Stöd i form av borgen får endast ges för sådan verksamhet som kommunen kompetensenligt skulle kunna bedriva i egen regi. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt, ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen.
Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet.
Stora borgensåtaganden betyder en viss finansiell risk. Kalix kommun har infriat borgensåtaganden tidigare år, senast i oktober år 2018 när kommunen infriade borgensåtagandet på 14,7 mnkr till Kalix Golf AB i samband med bolagets konkurs.
Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB (KIAB), Stiftelsen Kalixbostäder (KalixBo), Kalix Nya Centrum KB (KNC) och Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) uppgår till 761,8 mnkr (768,3 mnkr). Det innebär att 93,7 % av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till KIAB uppgår till 147,6 mnkr, till KalixBo med 464,0 mnkr och till KNC med 142,1 mnkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har minskat med 6,5 mnkr. KNC har en hög skuldsättning och finansiella poster påverkar bolagets resultat negativt. Då bolagets långfristiga lånevolym är oförändrad sedan år 2015 och riskerar att så förbli i ett längre perspektiv, utan särskilda åtgärder, så utgör detta en stor belastning på bolaget och än mer i den nu rådande räntemiljön.
När kommunen går i borgen för de lån ett bolag har får bolaget en ekonomisk fördel i förhållande till motsvarande bolag utan kommunal borgen. För att kompensera – och säkra neutrala konkurrensförhållanden – ska kommunen ta ut en borgensavgift, som motsvarar denna fördel. Detta innebär, enligt konkurrens- och EU:s statsstödsregler samt allbolagen, att avgiften ska vara marknadsmässig. Ett annat skäl till en marknadsmässig borgensavgift, men att avgiften inte heller får vara för hög, är att det inte får ske otillåten värdeöverföring mellan bolaget och kommunen. Fullmäktige i Kalix ändrade i februari 2023 de tidigare borgensbesluten som utgick från den rådande finanspolicyn vid tiden för besluten som stipulerade 0,15 % i borgensavgift till att från och med år 2023 utgå ifrån lagstiftningen. Detta innebär ökningar av borgensavgiften till de kommunala bolagen och stiftelsen beräknade till ca 0,63–0,37 %. Detta utgör en ytterligare belastning på bolagen kopplade till deras lånestock.
Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och/eller kassaflöden på ett negativt sätt. Risken uppstår vid upplåning eller placering i utländsk valuta. Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna har låga transaktionskostnader och prisinformationen är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned.
Lån upptas i svenska kronor i kommunkoncernen. År 2018 exponerades kommunen ändå för en betydande valutakursrisk, då Kalix Golf AB fortfarande hade sina lån i japanska YEN, genom det borgensåtagandet Kalix kommun hade gentemot bolaget. Under 2018, fram till att borgensåtagandet infriades per 2018-10-31 på grund av Kalix Golf ABs konkurs, så ökade borgensåtagandet med 1,6 mnkr på grund av växelkursförändringar.
Näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstaden med en relativt jämn fördelning mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Till ortstjänster räknas bland annat detaljhandel och besöksnäring. Näringslivet är i tillväxt och Region Norrbotten beviljade drygt sju miljoner kronor i investeringsstöd till företag i Kalix under 2022. Detta speglas även i andra sammanhang där enskilda Kalixföretag hävdar sig väl i olika jämförelser. Antalet aktiva aktiebolag har de senaste fem åren ökat med cirka 19 procent. Antalet nyregistrerade aktiebolag under 2022 var 40. Det fanns totalt 631 aktiebolag i Kalix kommun 2022. Tillväxten i näringslivet sker med en relativ jämn fördelning mellan branscherna och bidrar till en differentierad arbetsmarknad som efterfrågar alla typer av kompetenser på alla nivåer. Sammantaget bidrar detta till kommunens stora attraktivitet som boendeort.
Olika branschbalans, fördelning av sysselsättningen
Största privata arbetsgivare
Verksamhet |
|
|
|
Antal anställda |
|
Partbyggen i Kalix AB |
|
|
|
437 |
anställda |
Kalix Tele 24 AB |
|
|
|
127 |
anställda |
Byggmästare S.A. Englund Aktiebolag |
|
|
|
86 |
anställda |
|
|
|
|
|
|
(Källa: Bisnis Analys)
Arbetsmarknad Norrbotten
Den öppna arbetslösheten i Norrbotten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldern 16–64 år, uppgick 2022 till 2,2% (2,6%), 2 587 personer vid årets slut, vilket är en minskning med 0,4% sedan förra årsskiftet. Andelen öppet arbetslösa i riket som helhet uppgår till 3,1% (3,5%), vilket innebär att andelen öppet arbetslösa i Norrbotten är lägre än riket. Det är fler män än kvinnor som är arbetslösa i Norrbotten, både till antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften per kön. Förhållandet är detsamma för riket.
I december 2022 uppgick antalet personer i olika program med aktivitetsstöd i Norrbotten till 2 962 personer vilket motsvarar 2,5% av den registerbaserade arbetskraften. Motsvarande siffra för riket 3,6%.
Lägst öppen arbetslöshet i länet har Gällivare med 1,2% (1,5%), följt av Kiruna som har 1,5% (1,6%). Högst öppen arbetslöshet har Haparanda med 3,6% (4,2%) och därefter Överkalix med 3,3% (3,6%).
Arbetsmarknad Kalix
Andel öppet arbetslösa, som andel av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år i Kalix, per december 2022 var 2,7% vilket kan jämföras med 2,9% för år 2021. Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 193 personer, 63 kvinnor och 130 män, vilket är 22 personer färre än samma period föregående år.
Under året minskade antalet personer som deltog i program med 52 personer och uppgick i december 2022 till 177 personer. Av dessa var 72 kvinnor och 105 män.
Den öppna arbetslösheten i Kalix, 2,7%, ligger högre än Norrbotten som har 2,2% men under genomsnittet för riket som har 3,1%.
Arbetslösheten inklusive åtgärder i Kalix, 5,1%, ligger över länsgenomsnittet 4,6% och under riksgenomsnittet 6,6%. Samtliga kommuner i Norrbottens län har lägre arbetslöshet än riket, förutom Haparanda som på 8,4% ligger högre.
Öppet arbetslösa 2013 - 2022 i åldern 16–64
Belopp i procent, % |
Kalix |
Sverige |
2022 |
2,7 |
3,1 |
2021 |
2,9 |
3,5 |
2020 |
4,2 |
4,6 |
2019 |
4,6 |
3,7 |
2018 |
2,9 |
3,8 |
2017 |
3,1 |
4,0 |
2016 |
3,7 |
4,0 |
2015 |
3,7 |
4,1 |
2014 |
3,4 |
4,3 |
2013 |
4,5 |
4,5 |
|
|
|
Ungdomsarbetslöshet i Kalix
Antal öppet arbetslösa ungdomar i Kalix, 18–24 år, minskade under året med 5 personer och uppgick i december 2022 till 23 personer. Detta motsvarar 3,4% (3,8%) av åldersgruppen. I Norrbotten är motsvarande siffra 2,6% (3,0%) medan den för riket uppgår till 3,8% (3,5%). Högst andel arbetslösa ungdomar bland de norrbottniska kommunerna har Haparanda med 3,7% (4,1%).
Arbetssökande ungdomar i programåtgärder i Kalix minskade i antal med 5 till 33 personer och uppgick därmed till 4,8% (5,1%) av den registerbaserade arbetskraften. Haparanda har högsta andelen ungdomar i programåtgärder i länet med 7,5% (8%).
Antal arbetslösa ungdomar i Kalix inklusive de som finns i åtgärdsprogram med aktivitetsstöd uppgick till 56 personer i december 2022, vilket är 10 ungdomar färre än under år 2021.
In- och utpendling
Enligt den senaste statistiken som avser 2021 pendlade 709 personer in till kommunen för att arbeta vilket skall jämföras med 682 personer året innan. 1 355 personer reste ut till en annan kommun för att arbeta (1 249 året innan). Av de som pendlar in till kommunen är 427 män och 282 kvinnor medan 919 av utpendlarna är män och 436 kvinnor.
Begreppet folkhälsa omfattar alla människor i Kalix kommun. Innebörden är att alla ska ha goda förutsättningar att vara friska och må bra. Det avser inte bara den fysiska hälsan, utan även psykisk och social hälsa. Att få möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa är en mänsklig rättighet. Det systematiska folkhälsoarbetet är viktigt för att förbättra folkhälsan i kommunen. Att en politisk vilja finns för att arbeta systematiskt, att kunskap finns om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Att beslut om och att man använder metoder utifrån känd kunskap. Att kunskap finns om hur befolkningen ser ut och kompenseras för ojämlika förutsättningar för god hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer är många – kön, arv, ålder, sociala nätverk, inflytande, barns vuxenkontakt, relationer, socialt stöd, levnadsvanor, levnads och arbetsvillkor, natur, miljö, ekonomi, kultur, mm.
Hälsoutmaningar i Kalix kommun är bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och låg fysisk aktivitet bland vuxna. Positivt för Kalix kommun är bland annat tryggt att gå ut själv, mindre vanligt med våldsbrott, lägre alkoholriskbruk än riket, bättre fysiskt välbefinnande, färre som har provat röka cigaretter bland unga och hög andel i årskurs 9 som klarar kunskapsproven. Att jobba för att en god och jämlik hälsa skapas i och av kommunen är viktigt.
Kalix kommun har goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen har blivit årets friluftskommun i Norrbotten vid flera tillfällen. Det finns även ett starkt föreningsliv som är tillitsskapande och ökar delaktigheten i samhället. Det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete med fokus på riskfaktorer och friskmiljöer inom förvaltningar och politikerområden. Kommunen arbetar med ett gemensamt folkhälsoråd, tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Folkhälsoarbete utgår från kommunens förutsättningar, behov och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix kommun innebär inte enbart att kommuninnevånarnas hälsa är så god som möjligt, utan även att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrat välbefinnande och ökad möjlighet att kunna bevara funktionsförmågorna när vi blir äldre. Det ger skydd mot många av våra vanligaste sjukdomar och bidrar till att undvika övervikt och fetma.
Fritid- och kulturnämnden
FoK (Fritid- och kulturnämnden/-förvaltningen) bedriver en verksamhet som bidrar till att höja kommunens attraktionskraft, ge ökad livskvalité, utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. Uppdraget är att öka Kalix kommuns attraktivitet genom att erbjuda förutsättningar för ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv. Detta i sin tur bidrar till utveckling och tillväxt. FoK ska stärka Kalix kommuns identitet som en kultur-, fritids och idrottskommun. Därmed attraheras boende, inflyttare och besökare. FoK har blivit en konkurrensfaktor när människor väljer var man vill bosätta sig. Människors krav på utbud av spännande fritid och kultur kommer att öka. Mångfald och mångetnicitet är viktig för utveckling av både fritid, kultur, och det civila samhället.
FoK är pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete och arbetar ständigt med att öka tillgängligheten för fritid och kultur. Särskilt barn- och ungdomsfrågorna lyfts och gör barns och ungas livsvillkor till en prioriterad fråga i Kalix. Genom att samverka internt och externt nås målet att alla barn och unga ska kunna växa till hela människor. Människor i arbetsför ålder behåller eller förbättrar sin hälsa. Viktigt att ha en god hälsa långt in i ålderdomen. Ett helhetsperspektiv ska finnas med vad gäller ålder, kön, nationalitet mm.
Allmänna friskvårdssatsningar sker i olika former inom kultur, fritid, idrott och friluftsliv. Förebyggande insatser är väl så viktiga. Det är minst lika viktigt att se till att vi inte blir sjuka som att få bra behandling när vi drabbas. I Kalix kommun finns ett rikt utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Friluftsliv, rekreation och folkhälsa går hand i hand. Kalix kommun är ännu en gång årets friluftskommun i Norrbotten, tvåa i landet. Ett bra rörligt friluftsliv bidrar i allra högsta grad till folkhälsan. För att stärka människors fritids- och kulturaktiviteter samverkar Fritid och kultur med kommunens andra förvaltningar, ideella föreningar, organisationer, entreprenörer och privatpersoner. Något som verkligen stärker folkhälsan är kommunens preventiva arbete för en drogfri framtid. FoK är en part i Kalix kommuns Brottsförebyggande råd, där planeras och genomförs förebyggande insatser för alla boende i Kalix kommun.
Motion, träning, matvanor, fysisk- och psykosocial miljö, kultur och upplevelser har stor betydelse för hälsa och livskvalité. Målgrupperna i folkhälsoarbetet är framförallt barn och unga men ett helhetsperspektiv ska även gälla. Levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. En satsning som vänder sig till medborgare i samhället är Fritidsbanken, en samverkan med Socialförvaltningen, där sport- och fritidsutrustning kan lånas kostnadsfritt är fortsatt uppskattad. Det kan ses som en värdefull satsning för folkhälsan på bred front.
Kommunen har särskilda friskvårdserbjudanden för sina anställda i form av gymkort, fritt bad samt andra kostnadsfria evenemang till exempel Strandruset och Lilla Midnattssolstrampen. Kulturella evenemang som Kulturnatta och Sommarfesten är viktiga delar i friskvårdsarbetet.
Vid sidan av ett naturligt och oåterkalleligt fokus på barn och unga är äldre en målgrupp som fortfarande är i allt större behov av riktade insatser.
Fritidsgården Frizon i Kalix jobbar målmedvetet med jämlikhet, integration och jämställdhet. Aktiviteterna är öppna för alla ungdomar från 13 år upp till 20 år. Målet är att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Alla besökare är lika välkomna överallt och om ett kön är överrepresenterat i en aktivitet så jobbas det aktivt för att jämna ut skillnaden. Under 2021 hade Frizon en jämn könsfördelning på sina besökare. Att ha tillgång till många aktiviteter skapar skyddsfaktorer. Dessa hindrar ungdomen från att hamna snett. Verksamheten i fritidsgården Frizon handlar mycket om prevention. Bemötandet från personalen till besökarna är viktig. Alla ska hälsas på när de kommer och tilltalas med namn.
Utbildningsnämnden
Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga och det pågår fortlöpande ett systematiskt utvecklingsarbete med att höja samtliga elevers måluppfyllelse. Inom CMAR projektet sker även riktade insatser med att minska skillnaden mellan flickor och pojkars resultat.
Vid sammanställning av skolsköterskornas hälsosamtal som årligen genomförs med elever i förskoleklass, år 4, år 7 samt år 1 på gymnasieskolan ser skolan en försämring vad gäller flickors psykiska hälsa i årskurs 7 och gymnasiet år 1. Samtidigt uppger många tjejer en ökad stress och nedstämdhet försämrad sömn och kostvanor. Samma trend kan också utläsas för pojkar dock inte lika markant. För pojkar ökar övervikt och fetma i gymnasieåldern tydligt. Skolans elevhälsa arbetar med flera hälsofrämjande och förebyggande insatser för att komma tillrätta med identifierade områden i samverkan med Region Norrbotten och LTU ”hälsoskolan”. Anda förebyggande och främjande insatser som elevhälsan själv ansvarar för är PAX, ABC, Föräldrastöd för nyanlända, Värsta bästa nätet, Mindfulness, kost och sömn. Elevhälsan har även genomfört utbildningssatsningar för NPF säkrad skola samt utbildning gällande psykisk ohälsa för pedagoger. Tobaksfri duo är en återkommande insats. Elevhälsan har en hälsoinspiratör som arbetar brett med att få elever att röra sig mer men också öka elevers och personals kunskap och medvetenhet inom området ergonomi. Samtliga hälsofrämjande och förebyggande insatser antas ha en stor betydelse för skolresultat och för ungdomars mående.
Socialnämnden
Inom socialnämndens område pågår arbetssätt som pekar på förebyggande främjande av folkhälsan. Det arbetas med Senior alert vilket är förebyggande vad gäller näringstillstånd, munhälsa, fall och trycksår. Inom Äldreomsorgen erbjuds brukare munhälsobedömning som är en mycket viktig del i välmående och nutrition. En röd tråd inom socialnämnden är vardagsträning som det arbetas med både inom Äldreomsorgen och Stöd och omsorg. Där är genomförandeplan ett viktigt verktyg ska upprättas och följas upp tillsammans med brukaren. Aktiviteter kan vara träning i vardagen men även i grupp på Särskilt boende och även kulturella inslag. Det görs även i samarbete med andra aktörer. Måltider och nutrition är en viktig del i folkhälsa, den goda måltiden. Inom stöd- och omsorgsområdet jobbar vi med en aktiv vardag och ett hälsosammare/mer rörligt liv. Det kan vara friskvård för brukare, flera gånger i veckan, schemalagda dagliga promenader samt en sundare kosthållning genom att äta gemensamma måltider. Det har även etablerats ett Visningsrum där välfärdsteknik finns för medarbetare och medborgare att bekanta sig med. Där finns välfärdteknik som kan användas i preventivt arbete. I Visningsrummet har även grupper av medborgare haft rörelse och sittgympa. Välfärdstekniken kan också förebygga ensamhet och öka tryggheten för individer. GPS larm finns tex att tillgå som ger en ökad trygghet vid promenader.
Det har även startats den nya boendeformen för äldre Tallkronan för 65+. Där har vi byggt upp innehållet utifrån en förstudie som bygger på att bevara och ta till vara på det friska som utgår från evidensbaserade metoder. En värdinna som i grunder är leg fysioterapeut arbetar där och skapar aktiviteter utifrån att främja folkhälsan tillsammans med de boende.
Det har även erbjudits informationsträffar till föräldrar med personal från socialtjänsten, polisen, skolan och BUP kring barn och unga. 3 träffar med olika innehåll per grupp och ABC träffar med föräldrar.
Bekymringssamtal - I tidigt skede fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Gemensamt möte tillsammans med polisen.
Medling – Undvika fortsatt brottslighet - Polis info till personer som gripits för brott om möjlighet till medling. Medling är ett frivilligt möte mellan en ung person under 21 år som begått brott och den som blivit utsatt för brottet. Sker på neutral plats och leds av en opartisk person. Behandlare ansvarar för att informera om medlingsverksamheten förmedla medlingsärenden samt i de fall det är möjligt att utföra medling vid brott.
Familjerådgivning: En förebyggande insats och en självständig verksamhet utan myndighetsutövning. Med familjerådgivning avses verksamhet med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.
SMADIT - Erbjuda personer med förmodad beroendeproblematik snabbt stöd, Polisen skickar omg. rapport när person gripits för rattfylleri. IFO kallar snabbt in personen för samtal.
Rådgivande samtal via öppenvården – I ett tidigt skede erbjuda personer som önskar stöd och rådgivning gällande missbruk och medberoende.
Ungdomsmottagningen – I ett tidigt skede fånga upp ungdomar med olika svårigheter. Mottagningen 2 gånger/vecka tillsammans med Regionen.
Familjecentralen - samverkan som medför att i ett tidigt skede fånga upp familjer med olika behov av stöd. Hjälpa familjer att få rätt stöd av rätt aktör.
Norrbus – Samverka och fördela ansvaret samt erbjuda rätt stöd tidigt.
Fältvandringar – Fånga upp ungdomar i riskmiljöer. Riskkvällar kan vara skollov, sommarfesten.
Samhällsbyggnadsnämnden
För personal inom räddningstjänsten finns lagkrav på fysisk arbetsförmåga. Den heltidsanställda brandpersonalen har schemalagd fysisk träning under sin ordinarie arbetstid. Deltidsanställd brandpersonal erbjuds möjligheter att upprätthålla sin fysiska arbetsförmåga genom att träna på fritiden i den träningslokal som finns på räddningstjänsten. Den fysiska statusen på samtliga operativ räddningspersonal kontrolleras två gånger per år av egna utbildade testledare samt att samtliga personal genomgår årliga hälsokontroller
Driftledare Park har arbetar med frågorna inom området styrning och ledning där följande aktiviteter planeras: Riktad medborgardialog mot flickor/kvinnor (aktuellt vid bl.a. anläggning av skatepark) samt aktiviteter för att skapa trygghet i det offentliga rummet. De verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har praktikplatser arbetar för att rikta dessa mot det kön som är underrepresenterat.
Kommunens drog- och alkoholpolitiska arbete och resultat
Trygghets- och preventionssamordnaren och Fritid och kulturförvaltningen har utarbetat ett förslag på en kommunövergripande ANDT(Alkohol-Narkotika-Dopning-Tobak) plan. Kalix kommun är en part i Östa Norrbottens folkhälsoråd som under hösten 2019 gemensamt antagit en handlingsplan ANDT. Implementeringsarbetet med att verkställa planen påbörjades och fortgår. Även riktade insatser till föräldrar har genomförts genom Föräldraskolan mot narkotika samt en antilangningskampanj gemensamt med Polisen. Tillsammans med övriga kommuner i Norrbotten och Länsstyrelsen har en drogvaneundersökning gjorts bland elever i åk 9 samt åk 2 på gymnasiet.
Under 2022 genomfördes månadsvisa digitala föreläsningar ”Hej vuxen” med möjlighet att föra dialog i chatt. Viktiga ämnen som exempelvis Psykiskhälsa, föräldraskap, information om alkohol och narkotika, vikten av fysisk aktivitet, våld och mycket mer.
Inför skolavslutningen har vi även tagit ett gemensamt tag med föreningar som hyr ut lokaler att tänka sig för och inte hyra ut till ungdomar inför examen samt kampanj via hemsidan och sociala medier för att vuxna ska ute på stan och vara synliga under riskkvällar.
Ungdomsfonden och Folkhälsobefrämjande bidrag till pensionärsföreningar har handlagts av Trygghets och preventionssamordnaren.
Under våren/sommaren har arbetet med ”TryggaTunnlar projektet” fortsatt, där ungdomar är med att påverka utformning och genomförande av gångtunnel mellan Sportcity och Manhemskolan. Under vecka fri från våld användes tunneln som arena för ljusmanifestation. Kalix kommun har arrangerat Vecka fri från våld för tredje året, vilket är en viktig beståndsdel i arbetet med en Kommun fri från våld (EKFFV).
Under året har processledarutbildning genomförts för arbetsgruppen EKFFV, kartläggning av kommunens verksamheter genomförts samt information och utbildning av anställda påbörjats. Även en egen hemvist på hemsidan har skapats.
Under hela året har vi har olika utskick med information och tänk på, till föräldrar via schoolsoft och vi våra sociala kanaler. Även det i brottförebyggande arbetet pågår en utveckling och utformning inför den nya Brottsförebyggandelagen som väntas träda i kraft under 2023.
Pensioner har en central roll i kommunens ekonomi.
Kommunen tillämpar blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade före år 1998 utbetalas löpande och redovisas i resultaträkningen. För Kalix kommuns del innebar det en kostnad på drygt 26,7 mnkr (26,7 mnkr) exklusive löneskatt år 2022. Utanför balansräkningen ligger ansvarsförbindelsen avseende pensionsförpliktelser som intjänats före år 1998 och ej ännu utbetalts. Den beräknas enligt RIPS – Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning; dvs. den av SKR antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser och uppgick per balansdagen till 308,5 mnkr (329,0 mnkr) exklusive löneskatt.
Pensionsavgiften för den avgiftsbestämda ålderspensionen (f.n. 4,5 % på lönesumman) redovisas på det år som avgiften avser, dvs för det år som den pensionsgrundande lönen som ligger till grund för beräkningen är intjänad. Förmånsbestämd del för inkomster över tak redovisas också löpande i resultaträkningen i form av en pensionsförsäkringsavgift. Löneskatt 24,26 % tillkommer till båda dessa poster.
Slutligen har kommunen en avsättning i balansräkningen som uppgår till 57,6 mnkr (56,2 mnkr) inklusive löneskatt år 2022, denna minskar i takt med utbetalningar men räknas upp årligen och därmed finns det en finansiell kostnad redovisad i resultaträkningen gällande denna balanspost.
Total pensionsförpliktelse i balansräkningen, belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
Avsättning inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade fr.o.m. 1998) |
57,6 |
56,1 |
56,1 |
Ansvarsförbindelse inkl. särskild löneskatt (pensioner intjänade t.o.m. 1997) |
383,4 |
408,8 |
422,9 |
Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring |
79,6 |
73,6 |
66,0 |
Pensionsförpliktelse som tryggats genom pensionsstiftelse |
0 |
0 |
0 |
Summa pensionsförpliktelse |
520,6 |
538,5 |
545,0 |
|
|
|
|
Förvaltade pensionsmedel - marknadsvärde, belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
Totalt pensionsförsäkringskapital |
101,8 |
96,8 |
88,9 |
varav överskottsmedel |
10,4 |
11,8 |
6,6 |
Totalt kapital pensionsstiftelse |
0 |
0 |
0 |
Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egna förvaltade pensionsmedel) |
53,6 |
61,0 |
53,8 |
Summa förvaltade pensionsmedel |
155,4 |
157,8 |
142,7 |
|
|
|
|
Finansiering, belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
Återlånade medel |
365,2 |
380,7 |
402,3 |
Konsolideringsgrad |
0,30 |
0,29 |
0,26 |
Beräkningar och underlag till ovan utförs av Skandikon respektive KPA.
Egna förvaltade pensionsmedel
Belopp i mnkr |
Anskaffnings-värde 2022 |
Marknads-värde 2022 |
Avkastning 2022 |
Anskaffnings-värde 2021 |
Marknads-värde 2021 |
Avkastning 2021 |
Aktier svenska |
8,8 |
8,6 |
-0,2 |
5,7 |
14,3 |
8,6 |
Utländska placeringar |
8,8 |
8,5 |
-0,3 |
12,4 |
14,4 |
2,0 |
Summa aktier |
17,6 |
17,1 |
-0,5 |
18,1 |
28,7 |
10,6 |
Obligationer |
6,6 |
6,5 |
-0,1 |
27,0 |
28,0 |
1,0 |
Kort placering |
30,2 |
30,0 |
-0,1 |
4,4 |
4,3 |
-0,1 |
Summa räntebärande |
36,8 |
36,5 |
-0,2 |
31,4 |
32,3 |
0,9 |
Summa aktier och räntebärande fondandelar |
54,4 |
53,6 |
-0,7 |
49,5 |
61,0 |
11,5 |
Kommunen gav i slutet av år 2000
Öhmans Kapitalförvaltning AB i uppdrag att placera 20,0 mnkr i
pensionsmedel för att skapa långsiktig värdetillväxt. Under 2022 har en ny
upphandling skett där Nordea Bank Abp vann upphandlingen. Samtliga fonder hos
Öhmans Kapitalförvaltning AB såldes 2022-11-23. Försäljningen ledde till en
sammanlagd realiserad förlust med -6,7 mnkr. Själva försäljningen gav en
realiserad vinst med 4,8 mnkr.
Återföring av orealiserade vinster/förluster från årsbokslut 2021 ledde dock
till en ytterligare resultatpåverkan med -11,5 mnkr. Nordea Bank Abp
påbörjade därefter fondförvaltning av kvarstående medel 54,4 mnkr
2022-11-29.
Marknadsvärdet på innehavet, numera hos Nordea Bank Abp, uppgick till 53,6 mnkr (61,0 mnkr) vid årsskiftet. Avkastningen under hela året 2022 uppgick till -12,14 % (13,59 %).
De placerade pensionsmedlen har tidigare klassificerats som
en finansiell anläggningstillgång eftersom innehavet enligt kommunfullmäktiges
beslut har ett långsiktigt perspektiv. I samband med byte av pensionsförvaltare
2022-11-25 har en ny klassificering gjorts utifrån LKBR/RKR R7. Då värdepapper
fortlöpande köps och säljs bedöms de placerade pensionsmedlen numera vara en
omsättningstillgång.
Placeringar av pensionsmedel tas numera upp till marknadsvärdet på balansdagen. De placerade pensionsmedlen har i balansräkningen därför redovisats till marknadsvärdet 53,6 mnkr. De orealiserade vinsterna, med den nya förvaltaren, uppgår till 0,0 mnkr (11,5 mnkr) på balansdagen.
De orealiserade förlusterna uppgår till -0,8 mnkr (0,0 mnkr) på balansdagen.
Redovisningsprinciperna har ändrats från och med 1 januari 2019. Före detta datum togs placeringar av pensionsmedel upp till lägsta av anskaffningsvärdet
Driftbudget
Fullmäktige beslutade för budgetåret 2022 om ett utgiftstak på 99,5 % vilket baserades på beräknade skatteintäkter och utjämning i SKR:s senaste skatteunderlagsprognos inför budgetbeslutet i november 2021. I utgiftstaket inräknas samtliga verksamheters nettokostnader och det budgeterade resultatet uppgick till 6,1 mnkr. I juni 2022 beslutade fullmäktige i Kalix om en tilläggsbudget på 2 mnkr och därmed var utgiftstaket 99,6 %.
Som kompensation för löneökningar finns en lönepott på 21,7 mnkr som fördelats ut till nämnderna/styrelse. Budgeten innehåller ingen kompensation för allmän prisstegring. Minskning av låneskulden sker via likviditeten.
Särskilda anslag har tilldelats kommunstyrelsen med 3,5 mnkr såsom en ofördelad pott kallad KS Utvecklingsmedel med syftet att kunna parera samhällsutvecklingen utifrån dels återhämtningen efter pandemin och dels de pågående industrietableringarna i Norrbotten, samhällsbyggnadsnämnden 50 tkr för insamling av skrotbilar samt socialnämnden 0,1 mnkr för kvinnojouren.
Ramförändring har skett för kommunstyrelsen med +5,0 mnkr; valnämnden +0,6 mnkr; utbildningsnämnden +3,8 mnkr; samhällsbyggnadsnämnden +1,8 mnkr; fritids- och kulturnämnden med +2,1 mnkr samt att socialförvaltningen har en ramökning med +14,7 mnkr inför år 2022. Samtliga nämnder, förutom socialnämnden, har också effektiviseringskrav som totalt adderar till 8,0 mnkr.
Investeringsbudget
Den totala investeringsbudgeten 2022 exklusive avgiftsfinansierade VA och Stadsnätet uppgår till 103,1 mnkr fördelat enligt följande; samhällsbyggnadsnämnden, 80,1 mnkr; utbildningsnämnden 5,2 mnkr; socialnämnden 4,6 mnkr; kommunstyrelsen 4,3 mnkr samt fritids- och kulturnämnden med 1,9 mnkr. Utöver detta har VA-försörjning tilldelats 25 mnkr och Stadsnätet 1,2 mnkr. Investeringarna i VA samt nyinvesteringar i och underhåll av fastigheter (25 mnkr + 34 mnkr) kan lånefinansieras om det föreligger likviditetsbehov enligt beslut i kommunfullmäktige. Ett nytt lån på 34 mnkr har upptagits i slutet på år 2022.
Årets redovisade resultat enligt resultaträkningen visar ett överskott på 35,6 mnkr (närmre analys återfinns i kapitlet innehållande Driftredovisning). Det justerade balanskravsresultatet (se vidare kapitel 2.7) visar ett överskott på 40,1 mnkr vilket medför att kommunallagens balanskrav uppfylls eftersom intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Årets redovisade resultat innebär att kommunfullmäktiges antagna utgiftstak 99,5%* (Kommunfullmäktige 2021-11-29 § 245) uppnås då årets nettoutgifter slutar på 97,0 % i förhållande till redovisade skatteintäkter och bidrag.
Redovisat resultat enligt resultaträkningen
År |
Belopp i mnkr |
2022 |
35,6 |
2021 |
61,6 |
2020 |
48,9 |
2019 |
28,3 |
2018 |
6,9 |
2017 |
74,9 |
2016 |
33,7 |
*Tilläggsbudgeten 2 mnkr (KF § 93 2022-06-13) ger ett nytt utgiftstak på 99,6 %.
År 2013 fattades beslut i Kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) och avsättning för åren 2010, 2011 och 2012. Beslutet för de tre åren visar att det fanns 10 mnkr som kunde avsättas. Resultatet år 2013 medgav ingen avsättning till RUR medan resultatet 2014 innebar att 7,3 mnkr togs i anspråk. Det var möjligt eftersom kommunallagen stipulerar att medel från RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Ett sätt för att ta reda på vart det enskilda året befinner sig i konjunkturcykeln är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Enligt Sveriges kommuner och Landstings cirkulär 15:7 understeg det årliga värdet för 2014 det tioåriga genomsnittet vilket gjorde det möjligt att använda dessa medel för att täcka underskottet. Det positiva resultatet år 2015 medgav dock inga nya reserveringar till RUR.
Möjligheten till avsättning begränsas av 1 %- respektive 2%-regeln. Detta innebär att en reservering till resultatutjämningsreserven endast får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringarna som överstiger 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen och pensionsförpliktelser, ska gränsen istället uppgå till 2 % av ovan nämnda poster.
För Kalix kommun gäller 1 %-regeln. Detta innebar att 22,7 mnkr var aktuella för avsättning 2016 men enligt KF-beslut § 156 2013-09-16 maximerades reserven till 20 mnkr. Det medförde att ytterligare 17,3 mnkr avsattes för 2016. Under år 2017 tog kommunfullmäktige beslut (2017-00938) om att maximera resultatutjämningsreserven till 4 % av skatteintäkter och bidrag. För år 2017 uppgick denna summa till 40,9 mnkr och det årets resultat medförde därmed att ytterligare 20,9 mnkr avsattes. År 2018 skedde ingen avsättning då resultatet inte översteg 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, medan en 1 mnkr avsattes år 2019 och 1,5 mnkr år 2020. År 2021 reserverades 1,3 mnkr.
Årets balanskravsresultat uppgår till 37,8 mnkr vilket utgör 3,2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Därmed är 23,9 mnkr möjliga att avsätta enligt kommunallagens restriktion. Enligt de lokala föreskrifterna i KF-beslutet från år 2017 är den maximala summan (inklusive tidigare år) som kan avsättas till RUR i Kalix kommun per år 2022 47,1 mnkr. Vid ingången på år 2022 uppgick resultatutjämningsreserven till 44,7 mnkr. Detta medför därmed en möjlig total avsättning till RUR med 2,4 mnkr för år 2022.
Se vidare i avsnitt 2.7 Balanskravsutredning för tabell över avsättningar åren 2019–2022 m.m.
Fördelning intäkter, procent
|
% |
Skatter |
56,3 |
Statsbidrag |
22,3 |
Räntor |
0,1 |
Försäljning |
4,3 |
Taxor, avgifter |
5,9 |
Hyror, arrenden |
1,9 |
Bidrag, övriga |
8,7 |
Övriga intäkter |
0,3 |
Fördelning kostnader, procent
|
% |
Personal |
59,3 |
Avskrivning |
4,2 |
Räntor |
0,2 |
Material |
1,6 |
Bidrag |
2,9 |
Entreprenader |
8,1 |
Lokaler |
2,7 |
Förbrukningsmaterial |
4,4 |
Kommunikation |
2,3 |
Inköp tjänster |
5,0 |
Bränsle, energi och vatten |
1,8 |
Köp av huvudverksamhet |
7,0 |
Övrigt |
0,5 |
Resultat per 2022-12-31, i form av de största budgetavvikelserna inom respektive nämnd samt övriga poster i resultaträkningen, redovisas i löpande text nedan. (Siffror inom parentes är totalen för motsvarande post föregående år).
Kommunstyrelsen har en negativ budgetavvikelse vid årets slut med -1,0 mnkr (+2,6 mnkr). De största negativa budgetavvikelserna återfinns gällande Stabens budget med -4,4 mnkr samt arbetsgivarenhetens budget med -2,1 mnkr. Inom staben är det IT som står för underskottet vilket är direkt hänförligt till det utvecklingsarbete som skett gällande IT-säkerhet efter ransomwareattacken som inträffade i slutet på föregående år. Arbetsgivarenheten har budget för kommunens friskvårdssatsning där utfallet resulterade i ett underskott på 1,6 mnkr mot budgeterade medel. Kostnaden för friskvårdssatsningen var för lågt beräknad i fullmäktiges beslut (Dnr 2021-00369) då en högre procent anställda nyttjat bidraget i Kalix jämfört med exemplet i beslutsunderlaget. De största positiva budgetavvikelserna återfinns gällande Kommunstyrelsens budget med 2,7 mnkr varav överskottet från det för året särskilda anslaget KS Utvecklingsmedel på 3,5 mnkr var 1,5 mnkr, budgetposten för kommunstyrelsens avskrivningar under ekonomienheten med 1,2 mnkr (totalt 1,6 mnkr för hela enheten) samt säkerhetsenhetens budget med 0,7 mnkr vilket utgörs av bidrag från Migrationsverket. Övriga verksamheters budgetavvikelser adderar sammanlagt till +0,5 mnkr.
Fritids- och kulturnämnden redovisar som helhet en positiv budgetavvikelse för året med 1,2 mnkr (-0,7 mnkr). Fritids- och kulturchefen redovisar ett överskott med 1,1 mnkr vilket beror på att någon enstaka tjänst varit vakant, överskott gällande avskrivningar, arrangemang och Folkets hus som både haft lägre intäkter än budget men även mycket lägre kostnader. Golfbanan redovisar underskott. Övriga enheter inom förvaltningen visar lägre över- och underskott, enhet Fritid, som innefattar idrottsanläggningarna, har ett mindre underskott med -0,2 mnkr vilket kan jämföras med -1,9 mnkr föregående år. Återhämtning efter pandemin har skett och ett ytterligare positivt tillskott är att en del av kommunens medarbetare nyttjar sitt friskvårdsbidrag på Sportcity.
Utbildningsnämndens resultat innebär ett underskott om -5,0 mnkr (-0,9 mnkr) för 2022. De olika huvudgrupperna bidrar enligt följande; Grundskola -6,6 mnkr, Gymnasiet -0,4 mnkr och Vux/Komvux +0,2 mnkr samt avskrivningar och internränta på inventarier +1,9 mnkr. Inom grundskolan finns barnsomsorgen som har ett överskott på +1,9 mnkr på grund av lediga platser, bidrag från Skolverket, Migrationsverket och omorganisering av sommarförskola och -fritids. Inom Åk 1–9 fortsätter behovet att öka av den behovsbedömda resursen som använts för att möta de utmaningar skolorna ställs inför och visar ett sammanlagt underskott om 4,7 mnkr trots att småskoletillägg, likvärdig skola och ett extra statligt bidrag den s.k. skolmiljarden bidrar med intäkter som finansierar posten. Omlokalisering av Djuptjärnskolans undervisning till Innanbäckens skola och gamla förskola samt till Gammelgårdens skola med tillkommande kostnader utöver budget under första halvåret 2022 bidrar till underskottet i form av ökade personalkostnader och undervisningsutrustning. Till skillnad mot föregående beskrivna underskott är detta en engångsföreteelse år 2022. Under året har nämnden mottagit 25,8 mnkr (31,3 mnkr år 2021) i form av riktade statsbidrag.
Samhällsbyggnadsnämnden visar en negativ budgetavvikelse med -0,4 mnkr (+0,5 mnkr). Hela verksamheten VA redovisar ett överuttag (vinst) enligt egen resultaträkning på 3,6 mnkr. Vid överskott av tillfällig karaktär ska överuttaget bokas upp som en kortfristig skuld i balansräkningen och återföras till kollektivet de kommande tre åren. När överuttaget bokas som en skuld i balansräkningen innebär det att intäkterna minskas med ett belopp motsvarande överuttaget och därefter uppgår resultatet för VA till 0. Skattefinansierad del av teknisk försörjning har ett mindre underskott på 0,2 mnkr men det innefattar underskottstäckning för Länstrafikens regionaltrafik som tillsammans med drift av busstationen avviker med -1,0 mnkr från budget, persontrafiken och vinterväghållningen har underskott till följd av indexökningar orsakade av omvärldsläget, parkenheten redovisar underskott delvis pga. av stölder i samband med inbrott och reparationskostnader på maskiner. Underskottet balanseras av överskott som i huvudsak finns inom personal i och med vakanta tjänster. Fastighetsavdelningen har också underskott inom sitt område på grund av höjd försäkringspremie, kostnader för teknisk och administrativ förvaltning av bostäder, påskyndad inventering av skyddsrum och uppgradering av datasystem för driftövervakning med anledning av IT-kraschen i december 2021. Händelser som endast bör innebära negativa budgetavvikelser det enskilda året utgörs av hyra för kylaggregat på Kalix IP samt ökade kostnader för media där uteblivet nyttjande av ishallen under renoveringen av kylaggregatet. Kost- och lokalvård redovisar ett underskott på 2,6 mnkr. Främsta anledningen är den pågående livsmedelsupphandlingen, som fått avbrytas ett antal gånger både p.g.a. överklagningar och bristande konkurrens. Denna verksamhet påverkas av fördyring orsakade av omvärldsläget, klimatpåverkan, drivmedels- och energikostnader, både externt och internt. Den modell för revidering av interna kostpriser som införts innebär en årlig prisjustering genom indexreglering, som för 2023 ger en höjning med 10,4 % vilket motsvarar 4,1 mnkr. Nämnden har under året haft en större budget för avskrivningar och internränta än vad som åtgått på grund av att budget erhållits för beviljade investeringsprojekt som ännu inte genomförts/färdigställts. Detta har balanserat övriga underskott.
Socialnämnden har för året ett budgetöverskott om +15,3 mnkr (+2,1 mnkr). Förvaltningen fick under juni beslut om statsbidrag för prestationsbaserade medel och beviljades 27,8 mnkr. Medlen kan användas under åren 2022–2023. Bidraget har periodiserats enligt gällande redovisningsregler och innebär att 10,3 mnkr intäktsförs 2022 och 17,5 mnkr 2023. Äldreomsorgens årssiffror visar ett budgetunderskott om -7,1 mnkr (-10,6 mnkr) , vilket förklaras av att korttidsenheten belastas av kostnaderna till Regionen för utskrivningsklara, ca 7 mnkr. En stor del av brukarna har komplexa, omvårdnadskrävande behov när de skrivs ut från sjukhuset, viket innebär att det i flera fall är nödvändigt med insatser i form av korttidsvistelse innan hemgång. Korttidsenheten har tidvis inte kunnat ta emot dem inom förskriven tid på grund av att lediga platser saknats. Tack vare statsbidrag inom äldreomsorgen som täcker upp för vissa merkostnader, bland annat inköp av skyddsmaterial, högre sjukfrånvaro och personalkrävande kohortvård, är de särskilda boendenas budget i balans. Det ordinära boendet fick inför 2022 en förstärkt budget och har ett överskott mot budget med 1,6 mnkr. En orsak är att ett antal brukarärenden med stort behov har erhållit särskilt boende, men främst relaterar överskottet till svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens till vakanta tjänster. Nattpatrullen har utökade resurser, vilka finansieras av statsbidraget Äldreomsorgssatsningen. De verksamhetsnära servicetjänsterna som tillsattes under andra halvåret finansieras av statsbidrag Hållbart arbetsliv (den s.k. återhämtningsbonusen) och belastar inte budgeten för området. Färdtjänsten har ett underskott mot budget med -1,7 mnkr (-0,3 mnkr). I jämförelse med före pandemin noteras att antal resor är fler, liksom att resorna i genomsnitt är längre. Vi ser däremot ingen större priseffekt utan hela kostnadsökningen är volymrelaterad. Både Individ- och familjeomsorgen och Stöd och omsorg om funktionshindrade personer har överskott mot budget med 4,5 mnkr (+1,4 mnkr) respektive 2,8 mnkr (+5,1 mnkr). Placeringskostnaderna håller sig inom ramen för budget. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med integrationens område ger ett budgetöverskott om ca 1,9 mnkr. Kostnaderna för försörjningsstödet har minskat med 1,6 mnkr i jämförelse med föregående år även om det fortfarande är ett underskott mot budget med 0,7 mnkr. Reviderade rutiner, implementering av lagkravslistor och nya riktlinjer har gett resultat. Övrigt som påverkat budgetutfallet positivt är erhållna statsbidrag samt vakanta tjänster. Under året har många tjänster inom IFO varit vakanta, framförallt inom barn och unga, vilket på kort sikt ger en positiv påverkan på ekonomin, men innebär också att uppföljningar av ärenden, kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet inte kunnat prioriteras. Inom den dagliga sysselsättningen har tjänster varit vakanta samt omkostnaderna låga.
Totalt har nämnderna en positiv budgetavvikelse med +10,3 mnkr, varav avskrivningarna avviker med +4,2 mnkr mot budget. Resultatet kan jämföras med +3,6 mnkr föregående år, men då redovisades nämnderna exklusive kapitalkostnader.
Pensionerna har en negativ budgetavvikelse med -8,0 mnkr (+12,1 mnkr). Förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) står för merparten av budgetavvikelsen innevarande år och utgör samtidigt en stor del av differensen mot föregående år. Till stor del beror de högre kostnaderna på justerade försäkringspremier utifrån ny information om tidigare anställningar. Justeringarna är av engångskaraktär. Nästkommande år stiger pensionskostnaderna utifrån den höga inflationens påverkan men denna effekt finns inte år 2022.
Skatteintäkter och generella statsbidrag har en positiv budgetavvikelse i resultaträkningen på 40,4 mnkr men 12 mnkr finns redovisade inom nämndernas drift ovan och har en budgetavvikelse på 10,7 mnkr. Avvikelsen på de skatteintäkter och generella statsbidrag som budgetramar utdelas ifrån är därmed +29,7 mnkr (+26,9 mnkr). Slutavräkningen för föregående år utgör +5,0 mnkr och den beräknade slutavräkningen för innevarande år ger +15,5 mnkr mer än vad som budgeterats. Dessa poster redovisas enligt Sveriges kommuner och regioners(SKR) cirkulär 22:54 från december 2022. Övrig budgetavvikelse återfinns inom de generella statsbidragen vars utfall förbättrats sedan budgeten beslutades utifrån den skatteunderlagsprognos SKR presenterade den 30 september 2021 i cirkulär 21:35.
Finansnettot exklusive nämnderna är negativt med -4,2 mnkr (+5,8 mnkr) och avviker med mindre än 0,1 mnkr från budget. Under år 2022 har börsen haft en negativ utveckling och detta är också den stora skillnaden mot förra året då situationen var den motsatta. Totalt belastas resultatet med -7,6 mnkr (+7,1 mnkr) av värdenedgången på de placerade pensionsmedlen.
Totalt resultat för Kalix kommun är positivt med 35,6 mnkr (61,6 mnkr) per den 31 december 2022. Detta innebär en positiv budgetavvikelse för perioden med 31,5 mnkr då budgeterat resultat för året är 4,1 mnkr inklusive tilläggsbudgeten på 2 mnkr (KF § 93 2022-06-13).
I 2022 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2021 och en preliminär slutavräkning för 2022 bokförts enligt rekommendation R2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2021 så uppgick den till 1 462 kronor per invånare den 1/11 2020. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet år 2021 uppgick till 1 143 kronor per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +319 kronor per invånare, redovisats i 2022 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt med 5,0 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2022 beräknas bli 1 171 kronor per invånare den 1.11.2021, vilket är 18,5 mnkr totalt. Det är SKR:s decemberprognos som ska användas vid bedömningen av 2022 års slutavräkning.
Skatteintäkter och statsbidrag
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Skatteintäkter |
843,2 |
806,5 |
781,4 |
796,2 |
775,7 |
Statsbidrag |
334,0 |
311,6 |
304,9 |
252,3 |
259,2 |
År 2022 uppgår nettokostnaderna inklusive finansnettot till 97,0 % (94,5 %) av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktigt stabil ekonomi.
Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag
Andel av skatteintäkter och statsbidrag, % |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Nettokostnader |
97,0 |
94,5 |
95,5 |
97,8 |
99,0 |
Finansnetto |
0,4 |
-0,5 |
-0,1 |
-0,5 |
0,2 |
Finansnettot består främst av räntekostnader, realiserade och orealiserade realisationsvinster och förluster samt övriga finansiella intäkter och kostnader och uppgår till -4,7 mnkr år 2022 inklusive nämnderna. Detta kan jämföras med +5,4 mnkr år 2021.
De finansiella kostnaderna uppgår till 10,9 mnkr varav 7,6 mnkr är realiserade och orealiserade förluster för kommunens placerade pensionsmedel, 0,9 mnkr avser räntekostnader för de långfristiga lånen och 1,4 mnkr är ränta på kommunens pensionsavsättning.
De finansiella intäkterna uppgår till 6,2 mnkr varav 3,5 mnkr är hänförliga till nyttjande av överskottsfonden hos KPA till värdesäkring/indexering (motsvarande kostnad för värdesäkringspremier finns bland verksamhetens kostnader). Kommunen har erhållit 1,0 mnkr i ränteintäkter, 0,4 mnkr i utdelning från Kommuninvest samt 1,2 mnkr i borgensavgifter.
Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, det är viktigt för att kunna betala skulderna i rätt tid när de förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exkl. förråd) och kortfristiga skulder. Det är bra att ligga runt 100 %. Kassalikviditeten har varit lägre under åren 2018-2019 men ökade under år 2020-2021 och var då 108,4-108,5 % per balansdagen. Likviditeten stärktes via tillfälliga generella statsbidrag år 2020 och upptagandet av ett lån för bostadsbyggande. År 2022 är den 127,2 % men en skillnad är att kommunens placerade pensionsmedel omklassificerats från finansiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar, kortfristiga placeringar, med 53,6 mnkr vilket förbättrar nyckeltalet trots att medlen funnits tidigare år.
Ett annat mått för att beskriva likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen per 31/12 2022 var 44,7 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, hade minskat per balansdagen med 32,4 mnkr till 178,2 mnkr för kommunen.
Likviditet
Likviditet: |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Likvida medel, mnkr |
178,2 |
210,6 |
215,3 |
147,2 |
143,8 |
Betalningsberedskap, dagar |
44,7 |
56,2 |
59,0 |
40,5 |
39,5 |
Kassalikviditet, % |
127,2 |
108,5 |
108,4 |
90,4 |
93,2 |
Enligt 8 kap 1 § LKBR ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen. Rådet för kommunal redovisning har under november 2018 utfärdat rekommendation R13 som gäller kassaflödesanalysen och rådet rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar sedan i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. De likvida medlen minskade med 32,4 mnkr under året.
Kassaflödesrapport
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Medel från den löpande verksamheten |
13,4 |
127,0 |
138,4 |
100,6 |
66,3 |
Medel från investeringsverksamheten |
-65,0 |
-128,4 |
-104,6 |
-90,2 |
-83,8 |
Medel från finansieringsverksamheten |
19,2 |
-3,3 |
34,3 |
-7,0 |
-12,9 |
Årets kassaflöde |
-32,4 |
-4,8 |
68,1 |
3,4 |
-30,4 |
Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mnkr
Avtalstidpunkt |
Typ av avtal |
Löptid, antal år |
Anskaffningsvärde |
Ackumulerade avskrivningar |
Justering bokfört värde |
Redovisat Restvärde, UB |
-2022 |
Personbilar |
3 -5 år |
9,1 |
3,7 |
-5,8 |
5,4 |
|
|
|
|
|
|
|
-2022 |
Övriga fordon, maskiner |
5 -7 år |
6,6 |
3,4 |
|
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
2022- |
Inventarier |
3 -5 år |
0,7 |
0,1 |
|
0,6 |
Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
Lokal- och markhyror |
43,9 |
41,9 |
45,3 |
Tekniska hjälpmedel |
3,5 |
3,5 |
3,7 |
Bilar |
0,7 |
0,1 |
0,7 |
Maskiner |
1,6 |
1,0 |
2,4 |
Inventarier |
5,6 |
4,9 |
6,2 |
Summa hyror och operationella leasingavtal |
55,2 |
51,4 |
58,3 |
Operationell leasing
Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Alla leasingavtal ingångna efter 2016-01-01 av fordon redovisas dock som finansiell leasing. Under året har 55,2 mnkr i hyreskostnader belastat resultatet. Det är bland annat lokalhyror, tekniska hjälpmedel och inventarier.
Finansiell leasing
Personbilar, maskiner och inventarier som är finansiellt leasade till och med år 2022 har ett redovisat restvärde på 9,2 mnkr. Kostnaderna redovisas hos nämnderna som avropat bilarna, inventarierna och maskinerna. Löptiden är vanligen 3 år för bilar men kan variera mer för enskilda maskiner och inventarier.
I balansräkningen uppgår avsättningar för pensioner inklusive löneskatt till 57,6 mnkr (56,2 mnkr). Den tidigare avsättningen för återställande av deponin ianspråktogs i sin helhet under år 2019. Inga andra avsättningar redovisas i balansräkningen för kommunen.
Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger 1 år. Kommunens banklån uppgår till 330,5 mnkr. För hela kommunkoncernen uppgår banklånen till 1 084,2 mnkr.
Skulden för finansiella leasingavtal för personbilar uppgår till 4,3 mnkr och för maskiner och övrigt till 2,6 mnkr i balansräkningen. 1,6 mnkr är omförda från långfristig skuld till kortfristig del av leasingskuld.
Statliga investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas också som långfristig skuld under tiden upplösning sker, 68,3 mnkr uppgår denna post till i balansräkningen.
Genomsnittsräntan för kommunens lån uppgår år 2022 till 0,50 % (0,47 % år 2020 inklusive räntesäkringar). Kommunen har inga skulder i utländsk valuta.
Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden. Om finansiering sker med större delen lånade medel minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för ytterligare upplåning och en på sikt vikande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sina verksamhetskostnader.
Alltsedan de goda resultateten åren 2016 och 2017 har soliditeten förbättrats. År 2022 har den försämrats något från 50,9 % året innan till 50,6 % Skuldsättningsgraden beräknas till 90,3% och har ökat med 1,3 % beroende på att kommunens skulder har ökat (med 6 %). Det egna kapitalet har stärkts med det positiva resultatet 35,6 mnkr men åren innan har kommunen haft ännu starkare resultat. Kommunen har fattat beslut om flera stora investeringar; nybyggnation av ridhus (har inneburit ökad lånestock redan år 2022 dnr 2022-00711) och under åren framöver ombyggnation av del av gymnasieskolan samt ett nytt särskilt boende som innebär ökning av långfristiga skulder motsvarande beslutade investeringsbudgetar vilket kommer att påverka dessa nyckeltal negativt.
Belopp i procent, % |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Soliditet |
50,6 |
50,9 |
48,9 |
48,9 |
47,3 |
Skuldsättningsgrad |
90,3 |
89,0 |
96,3 |
95,7 |
100,3 |
Soliditet definieras som eget kapital dividerat med tillgångar.
Skuldsättningsgrad definieras som skulder dividerat med eget kapital.
För år 2021 uppgick den totala investeringsbudgeten till 223,1 mnkr inklusive överflyttningar av ej nyttjade investeringsmedel från tidigare år i enlighet med kommunens riktlinjer för investeringar (KF 2016-02-08 § 13) samt beslut om tilläggsanslag. Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under Samhällsbyggnadsnämnden som tilldelats 201,8 mnkr, Kommunstyrelsen hade en budget på 8,0 mnkr, Utbildningsnämnden 5,2 mnkr, Fritids- och kulturnämnden 3,5 mnkr och Socialnämnden 4,6 mnkr.
Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 123,6 mnkr exklusive finansiell leasing (3,0 mnkr varav 2,1 mnkr utgörs av fordon), året innan var motsvarande total 118,1 mnkr. I nedan tabell inkluderas finansiell leasing.
Under 2022 har investeringar i VA-ledningsnät och -anläggningar genomförts för drygt 25 miljoner kr. Några av de större investeringarna är ett nytt avloppsreningsverk i Båtskärsnäs, byte av vattenmätare, nytt vattenverk i Morjärv, renovering av vattentorn i Karlsborg, VA-gatuprojekt, infiltrationsdamm Kalix Vattenverk, färdigställande nytt vattenverk Vitvattnet, kvalitetsförbättringar ledningsnät Morjärv. Dessutom har ett flertal nyanslutningar gjorts till ledningsnätet, däribland ett nytt kvarter med bostadstomter i Nyborg.
Nettoinvesteringar
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Nettoinvesteringar |
126,6 |
120,2 |
99,7 |
90,6 |
83,3 |
Största investeringsprojekten
Investeringsobjekt |
Belopp i mnkr |
Ridhuset Björknäs |
37,8 |
Furuhedsskolan Hus F |
9,5 |
Omsorgens Hus i Grytnäs, parkering |
6,0 |
Vägar riktade medel |
4,6 |
Kalix IP Kylanläggning |
4,4 |
Vattentorn Karlsborg |
4,2 |
Båtskärsnäs Reningsverk |
3,3 |
Tabellen visar utgifter under år 2022.
Vatten och avlopp hanteras av teknisk försörjning som är en
avdelning inom samhällsbyggnadsförvaltningen.
Teknisk försörjnings uppdrag är att inom verksamhetsområdet på ett
kostnadseffektivt sätt:
· tillhandahålla rent och hälsosamt dricksvatten till kunderna
· avleda och rena spillvatten på ett miljö- och hälsomässigt sätt enligt fastställda myndighetskrav
· bidra till kommunens ansvar att avleda dag- och dräneringsvatten från fastigheter och anslutna ytor till lämplig recipient
· förvalta och utveckla VA-infrastrukturen såsom ledningsnät och processanläggningar
· ta ut avgifter för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna
· bidra till kommunens utveckling genom en långsiktig VA-planering.
Resultatet för den taxefinansierade VA-verksamheten år 2022
är ett överskott på 3 632 tkr. Inkomsterna översteg följaktligen
kostnaderna vilket innebär ett överuttag. Kostnaderna följer på totalen budget
medan intäkterna är 0,8 mnkr högre än budgeterat. VA-taxans
kostnadstäckningsgrad 2022 är 108 %.
När VA-verksamhet redovisar överuttag finns redovisningsregler som styr hur det
ska hanteras. Är överuttaget av tillfällig karaktär ska det bokas som en skuld
till abonnentkollektivet i balansräkningen och medlen ska sen återföras till
abonnentkollektivet de kommande tre åren.
I och med att överuttaget på 3 632 tkr är bokfört som en skuld till
abonnentkollektivet innebär det att intäkterna minskas med ett belopp
motsvarande överuttaget och därefter uppgår årets resultat till 0.
Resultaträkning VA-enheten 2022, belopp i tkr |
Budget |
Resultat |
Återstår |
Verksamhetens intäkter |
46 886 |
44 068 |
2 818 |
Verksamhetens kostnader |
-30 819 |
-30 593 |
-226 |
Avskrivningar |
-10 976 |
-11 197 |
221 |
Verksamhetens nettokostnader |
5 091 |
2 278 |
2 813 |
Skatteintäkter |
|
|
|
Generella statsbidrag och utjämning |
|
|
|
Finansiella intäkter |
0 |
112 |
-112 |
Finansiella kostnader |
-11 |
-57 |
43 |
Internränta |
-2 164 |
-2 333 |
169 |
Resultat efter finansiella poster |
2 916 |
0 |
2 913 |
Extraordinära poster |
|
|
|
Årets resultat |
2 916 |
0 |
2 913 |
Balansräkning, VA-enheten, belopp i tkr |
2022 |
2021 |
2020 |
TILLGÅNGAR |
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|||
Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
Mark, byggnader och tekniska anläggningar |
410 064 |
395 193 |
380 568 |
Maskiner och inventarier |
4 239 |
4 239 |
4 239 |
Övriga materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
Summa anskaffningsvärde |
414 303 |
399 432 |
384 807 |
Ackumulerade avskrivningar |
|||
Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
|||
Mark, byggnader och tekniska anläggningar |
|
|
|
Maskiner och inventarier |
-260 622 |
-250 363 |
-238 944 |
Övriga materiella anläggningstillgångar |
-3 927 |
-3 872 |
-3 815 |
Summa ackumulerade avskrivningar |
-264 549 |
-254 235 |
-242 759 |
Finansiella anläggningstillgångar |
|
|
|
Summa anläggningstillgångar |
149 754 |
145 197 |
142 048 |
Bidrag till infrastruktur |
|
|
|
Omsättningstillgångar |
|
|
|
Förråd m.m. |
|
|
|
Kundfordringar VA |
3 335 |
1 841 |
3 007 |
Kortfristiga placeringar |
|
|
|
Kassa och bank |
22 012 |
8 215 |
|
Summa omsättningstillgångar |
25 347 |
10 056 |
3 007 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
175 101 |
155 253 |
145 055 |
|
|
|
|
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER |
|
|
|
Eget kapital |
|||
IB eget kapital |
-16 622 |
-16 848 |
-15 867 |
Årets resultat |
0 |
226 |
-981 |
Eget kapital |
-16 622 |
-16 622 |
-16 848 |
Avsättningar |
|
|
|
Skulder |
|||
Långfristiga skulder |
1 026 |
787 |
|
Kortfristiga skulder Kalix kommun, lev skulder m.fl. |
190 697 |
171 088 |
161 903 |
Summa skulder |
191 723 |
171 875 |
161 903 |
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER |
175 101 |
155 253 |
145 055 |
Följande kapitel beskriver händelser av väsentlig betydelse som inträffat under år 2022 eller efter dess slut, men innan helårsrapporten upprättas.
Den 16 december 2021 drabbades Kalix kommun av en Ransomware-attack som ledde till att större delen av kommunens verksamhetssystem blev krypterade och därmed låsta för användning. Efter tre veckor kunde de mest prioriterade systemen användas igen medan vissa system tog längre tid beroende på den ombyggnad som utfördes för att skapa ett betydligt säkrare datanät. Intresset för hur Kalix kommun hanterade IT-attacken har varit, och är allt jämnt mycket stort. Under 2022 har Stab-Information genomfört drygt 30 föreläsningar på ämnet för nationella myndigheter, nätverk, regioner och kommuner, bland andra SKR och MSB. Genom dessa föreläsningar har Kalix kommun och platsen Kalix marknadsförts, både som en handlingskraftig kommun i framkant och som en fantastisk plats att uppleva, bo, leva och verka på. Med kommunikationsansvarig i spetsen vann avdelningen också Megafonen, priset för årets offentliga kommunikatör 2022.
År 2022 inleddes därmed i en pågående kris men verksamhetssystemen startades upp ett efter ett i början på januari och arbetet med att följa upp och vidta åtgärder för att förbättra säkerheten samt sprida riskerna framåt tog vid. Detta har inneburit ökade engångskostnader dels vid införande och implementeringar år 2022, men även att budgetmedel med 2,6 mnkr tillförts år 2023 och framåt för dyrare licens- och driftkostnader där man bland annat valt att sprida riskerna genom molndrift av vissa system.
Under 2022 har kommunledningsförvaltningens informatörer, tillsammans med fritids- och kulturförvaltningen, utvecklat webbsändningarna från Kommunfullmäktiges sammanträden för att göra dessa mer tillgängliga och användarvänliga. Kalix är förvaltningskommun för finska och meänkieli samt arbetar med de nationella minoriteterna och inom detta arbete har muminlekstugor placerats ut på de förskolor som har finsk verksamhet. Samernas och romernas nationaldagar har uppmärksammats bland annat med flaggning, på biblioteket och i sociala medier. Judarna har uppmärksammats på förintelsens dag, eftersom de inte har någon nationaldag. Evenemanget Tornedalskulturen med teater samt firandet av Finlands självständighetsdag med musik var evenemang med många besökare. Biblioteket har anordnat författarbesök med Susanna Alakoski och på kommunens äldreboenden har sång och musik anordnats.
Förutom inledningen av år 2022 har verksamheterna påverkats allt mindre av coronapandemin allteftersom året har gått. Socialnämnden är den nämnd som fortsatt varit drabbad med en hög arbetsbelastning. Kostnaderna för skyddsmaterial har varit fortsatt hög, men det finns också en prisökning som påverkar förutom den större förbrukningen allmänt och särskilt vid kohortvård när covidsmitta förekommit.
Idrottsanläggningarnas öppnade efter pandemin har varit en utmaning för föreningarna, främst för tjejidrotten där många tjejer slutade i verksamheterna under pandemin. För Fritids- och kulturnämndens del har besökarna i gym o bad dröjt innan verksamheten nått normal nivå. En lång rad idrotts- och kulturevenemang har återigen efter två år med pandemi kunnat genomföras. Det nya arrangemanget Barnens Sommarfest genomfördes på Strandängarna den 8–9 juli och blev uppmärksammat och hyllat. Där fanns tivoli, Annika Herlitz från Frost sjöng samt Bamse och Piraterna uppträdde. Sommarfesten är ett tidigare succéarrangemang som återupptogs med artisterna Baskery, Stiftelsen, Takida, Smith & Thell, Molly och Miriam.
Byggnationen av ett nytt ridhus på Björknäs 5 km utanför centralorten pågår och färdigställs under början på år 2023.
Processen med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan (ÖP) har pågått under året. Ett nytt bostadsområde i Kolkajen Nyborg har iordningställts där bostadstomter ligger ute för försäljning.
Redan i september 2021 togs beslut om att erbjuda distansarbete till de personalgrupper som har möjlighet till det, vilket var ett beslut som då inte längre var relaterat till pandemin och minskad smittspridning. Detta har fortsatt gällt under år 2022 och framåt och kan nu beskrivas som ett normalläge och en del av att vara en attraktiv arbetsgivare.
Arbetet med att implementera nya riktlinjer för fordon från år 2021 har fortsatt med upphandling av elfordon under året. Det är lång leveranstid men i slutet på år 2022 och början på år 2023 levererades de första fordonen och bland annat delar av hemtjänsten kör nu helt fossilfria fordon. Riktlinjerna syftar bland annat till att styra mot 0% CO2-utsläpp från Kalix kommuns fordonsflotta år 2030.
Omvärldsläget med krig i Ukraina har aktualiserat en intensivare planering för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) och det området kommer medföra betydande planerings-, utbildnings- och övningsverksamhet de närmaste åren. Kriget i Ukraina har även medfört att Kalix kommun tagit emot ukrainska flyktingar. Det ukrainska flyktingmottagandet har under året legat under säkerhetsenhetens ansvar. 30 flyktingar togs emot 11 augusti och placerades då i Sjöbovillans lokaler som iordningsställts för ändamålet. Under året har alla mottagna flyktingar kunnat placeras i egna familjelägenheter.
Utbildningsnämnden arbetar med flera utvecklingsprojekt och grundskolan rankas som nummer 3 i Norrbotten och nummer 15 i Sverige av Föräldraalliansen. Under jullovet flyttades de delar av gymnasieverksamheten, ett flertal yrkesprogram, som berörs av de omfattande renoveringarna och ombyggnationerna som startar vårterminen 2024 till ersättningslokaler.
Socialnämnden tog flera beslut i början av året utifrån den stora arbetsmiljö- och vårdutredning som presenterades i socialnämnden i oktober 2021. Vidare tog socialnämnden ett beslut att göra en fördjupad utredning av hemtjänsten, vilken föredrogs för socialnämnden i december. En av arbetsmiljöåtgärderna var beslutet att ta Omsorgens Hus i Grytnäs i anspråk och därmed lämna den i centrum belägna lokalen på grund av trångboddhet. Iordningsställande av parkering för elbilar med carport invid den nya lokalen pågår in på år 2023.
Beslutet om att bygga ett nytt särskilda boende för äldre, färdigställt till 2025, med 30 nya särskilda boendeplatser samt ett nytt korttidsboende med 20 enskilda rum antogs i kommunfullmäktige i slutet av november. Förvaltningen har under våren 2022 tillsatt en arbetsgrupp bestående av olika kompetenser så som bland annat undersköterskor, hälso- och sjukvårdpersonal, chefer och skyddsombud som ska bidra i samhällsbyggnadsnämnden arbete med byggprocessen. Det arbetet förväntas starta år 2023.
Under året har nämnden haft en intensiv samverkan med Regionen i omställningen av den svenska hälso- och sjukvården och omsorgen till Nära vård.
Socialnämnden erhöll i juni 27 mnkr i statsbidrag för arbetet med att minska timanställningar under 2021, ett välkommet tillskott till den ordinarie budgeten. Det finns för närvarande en större mängd riktade statsbidrag än tidigare mot socialnämndens verksamhetsområden och satsningar såsom exempelvis demenssköterska, Nära vård-team/resursteam och utökad nattpatrull har kunnat göras.
Vision
Vision 2030
• Kalix, den lugna, trygga Sverigedrömmen för alla
• En attraktiv, jämställd och hållbar kommun
Beskrivning av visionen: Kalix är platsen där drömmar blir verklighet. Här är allt möjligt, och alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kalix är lugnt, tryggt och välkomnande, här är det enkelt att leva med närhet till natur, kultur och friluftsliv. Besökare möts av öppna, toleranta och nytänkande människor. Här prioriteras det jämställda livet. Utveckling ska bedrivas på ett hållbart sätt med influenser från hela världen.
Budgetprocessen
Kommunen är en politiskt styrd organisation, där ett eller flera partier styr kommunen under varje mandatperiod. Budget för nästkommande budgetår beslutas av kommunfullmäktige i juni, förutom när det är valår, då tas beslut i november.
Budgetprocess 2024 beskrivs i flödesschemat ovan. Budgetprocessen inför år 2022 såg likartad ut med några avvikelser. Den finns ingående beskriven i budgetdokumentet som utgjorde bilaga till fullmäktiges beslut § 245 den 29 november 2021 (se även www.kalix.se).
Budget- och måluppföljning och prognosrapportering
Kommunfullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som upprättats enligt 13 kap 1 § lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapporten kan enligt lagen tidigast framställas per juni månad och senast per augusti. Kalix kommun har valt att göra en delårsrapport per augusti. Avvägning gällande tidpunkt består i att en tidigare rapport kan överlämnas tidigare på året till kommunfullmäktige med större handlingsutrymme gällande eventuella åtgärder till följd av resultat och helårsprognos. Emellertid inkluderar en senare framställd rapport en ytterligare mer rättvisande bild av verksamhetens utveckling då exempelvis socialnämndens semestervikariekostnader kan utvärderas per augusti.
Enligt kommunallagens 11 kap 17–21 § samlar kommunstyrelsen in nämndernas resultat och framställer därefter en årsredovisning som ska lämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året därpå.
Revisorerna granskar delårsrapport såväl som årsredovisning och uttalar sig skriftligen till kommunfullmäktige om resultaten i rapporten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat.
Utöver ovan beskrivna finansiella rapportering som lagen kräver sammanställer Kalix kommun en så kallad helårsprognos enligt beslut i kommunfullmäktige (KF 2015-02-09 § 38) per april. Helårsprognosen innehåller styrelsens och samtliga nämnders helårsprognos samt måluppföljning per april. Rapporten tillställs kommunfullmäktige under juni månad. Därutöver har styrelse och nämnder gjort månadsrapporter per februari, juni och oktober där deras helårsprognos med tillhörande kommentarer lämnas till nästföljande kommunstyrelsesammanträde. Förutom att måluppföljningen skiljer helårsprognosen per april och övriga månadsrapporter åt så innehåller helårsprognosen prognoser gällande utfall på helåret för de centrala budgetposterna skatteintäkter och generella statsbidrag, pensioner, avskrivningar och finansnettot. Månadsrapporterna innehåller nämndernas prognos gällande deras verksamheters nettokostnader. Dessa ger ändock en mycket bra möjlighet för kommunstyrelsen gällande att i ett tidigt skede kunna identifiera avvikelser eller befarade avvikelser gällande påverkbara kostnader och intäkter och därmed uppmana nämnderna att vidta åtgärder i rätt skede. Delårsrapporten innehåller samma heltäckande prognoser för kommunens samtliga budgetposter såsom helårsprognosen per april men omfattar även de kommunala bolagens helårsprognoser.
I nedan tabell redovisas bokslutets resultat per 2022-12-31 vilket får jämföras mot de prognoser som lämnats varannan månad under året. Gällande samtliga poster har prognoserna påvisat rätt riktning men Kommunstyrelsen, Fritids- och kulturnämnden, Socialnämnden samt Finansnettot har lite större avvikelser mellan senast lämnade prognos per aug/okt. Närmre beskrivningar av avvikelserna finns under rubriken 2.3.5.2.4 Driftredovisning. För både kommunstyrelsens och socialnämndens del utgör statsbidragen och de omfattande regelverk som omgärdar dem en försvårande faktor i arbetet med prognoser. Gällande finansnettot har ett ställningstagande från RKR i mars 2021 påverkat finansnettot på ett nytt sätt genom att överskottsmedel i kommunens pensionsförsäkringar numer redovisas som en finansiell intäkt. Fakta om storleken på de medel, 3,3 mnkr, som använts ur överskottsfonden för att täcka värdesäkring/indexering av pensionsförmåner erhölls först till årsbokslutet och utgör en stor del av skillnaden mellan utfall och prognos per augusti.
Prognossäkerhet i årets rapporter
Belopp i mnkr |
Feb |
Apr |
Jun |
Aug |
Okt |
Dec |
Kommunstyrelsen |
-1,2 |
-3,0 |
-3,1 |
-2,4 |
-2,5 |
-1,0 |
Valnämnd |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0,1 |
Utbildningsnämnden |
-0,7 |
-1,4 |
-2,6 |
-3,3 |
-3,8 |
-5,0 |
Samhällsbyggnadsnämnden |
-1,0 |
2,1 |
2,1 |
1,0 |
-0,2 |
-0,4 |
Jävsnämnd |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Fritid- och kulturnämnden |
0 |
0 |
0,1 |
0,1 |
0,4 |
1,2 |
Socialnämnden |
0 |
0,1 |
0,1 |
8,6 |
8,6 |
15,3 |
Summa nämnder |
-2,9 |
-2,2 |
-3,4 |
4,0 |
2,5 |
10,2 |
Pensioner |
|
0,3 |
|
-9,0 |
|
-8,0 |
Avskrivningar |
|
|
|
|
|
-0,6 |
Skatter & statsbidrag |
|
18,4 |
|
28,5 |
|
29,7 |
Finansnetto |
|
-3,0 |
|
-4,2 |
|
0,1 |
Summa budgetavvikelse |
|
13,5 |
|
19,3 |
|
31,4 |
|
|
|
|
|
|
|
Intern kontroll
Genom att årligen besluta om en internkontrollplan formuleras obligatoriska kontrollmoment vilka gäller för samtliga nämnder/styrelse. Detta medför en gemensam standard för kommunens interna kontroll och utgår från en analys av vilka områden som har hög risk för att fel kan begås samt vart fel av väsentlig art uppstår. Utöver de kommunövergripande obligatoriska kontrollmomenten kompletterar de olika facknämnderna sina internkontrollplaner med egna nämndspecifika kontrollområden.
Inför år 2022 har kommunstyrelsen beslutat i januari 2022 § 10 om följande åtta kommunövergripande områden: Krishantering, Informationssäkerhet, Avtalstrohet och rätt avtalade priser, Direktupphandlingar, Redovisning/hantering av moms, Policy, regler och riktlinjer, Korrekt lön/arvode och Semesteruttag.
Nämnderna beslutar om sina uppföljningar under februari 2023 och kommunens aggregerade uppföljning behandlas av kommunstyrelsen i mars och kommunfullmäktige i april i samband med årsredovisningen.
Ägardirektiv, policy och riktlinjer
Kommunfullmäktige har fastställt en rad policys och riktlinjer inom det ekonomiska området såsom:
· Borgenspolicy
· Finanspolicy
· Firmatecknare
· Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv för anställda och förtroendevalda i Kalix kommun och de kommunala bolagen
· Riktlinjer för debitering och kravhantering
· Riktlinjer för direktupphandlingar
· Riktlinjer för fordon
· Riktlinjer för kontanta medel
· Riktlinjer för inköp och upphandling
· Riktlinjer för investeringar
Utöver ovan listade finns en rad styrdokument inom Författningssamlingen på www.kalix.se som gäller fler områden än ekonomi. Styrdokumenten arbetar styrelse, nämnder, förvaltningarna och verksamheterna utefter i sina dagliga rutiner.
De kommunala bolagen Kalix Industrihotell AB och Kalix Nya Centrum styrs via ägardirektiv och bolagsordningar som bland annat innehåller uppdrag och verksamhetsmål. Senaste revideringen gjordes år 2017 vid bolagsombildningen. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över bolagen och bjuder in till dialogmöte en gång per år till kommunstyrelsens sammanträde. Stiftelsen Kalixbostäders stadgar reviderades under 2019 att stå under begränsad tillsyn enligt Stiftelselagens 9 kap §10. Enligt en fastställd tidplan för ekonomisk rapportering lämnar bolagen och bostadsstiftelsen in budget och prognosrapporter samt delårs- och årsbokslut.
Roller och ansvarsfördelning inom kommunkoncernen
I Kalix har kommunfullmäktige 37 (tidigare 41) mandat och utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunallagens 5 kap. behandlar fullmäktiges roll: fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och
9. extra val till fullmäktige.
Kommunstyrelsens och övriga nämnders roll behandlas i efterföljande kapitel i kommunallagen och beskriver att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Jävsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden är obligatoriska nämnder i kommunen. I Kalix kommun finns två utskott under Kommunstyrelsen: arbets- och personalutskottet och utvecklingsutskottet samt arbetsutskott under tre av nämnderna: utbildningsnämnden, fritid- och kulturnämnden och socialnämnden. Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem och de bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Varje nämnd vidaredelegerar sedan rätten att fatta beslut till exempelvis förvaltningschefen eller annan tjänsteperson, omfattningen anges i varje nämnds delegationsordning. Nämndens attestförteckning styr vilka funktioner i organisationen som får attestera fakturor och utbetalningar.
Kommundirektören utses av kommunstyrelsen och kommunallagens 7 kap beskriver att direktören ska ha den ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. I Kalix kommun innebär det att kommundirektören är förvaltningschef över kommunledningsförvaltningen och samtidigt chef för övriga förvaltningschefer. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
De kommunala bolagens styrelser innehåller ledamöter utsedda av kommunfullmäktige.
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
Parti |
Antal mandat |
Socialdemokraterna |
17 |
Miljöpartiet de gröna |
1 |
Vänsterpartiet |
2 |
Moderata samlingspartiet |
8 |
Centerpartiet |
2 |
Liberalerna |
2 |
Kalixpartiet |
|
Framtid i Kalix |
1 |
Sverigedemokraterna |
4 |
Totalt antal mandat |
37 |
Ovan tabell visar mandatfördelningen per 31 december 2022.
Fullmäktige beslutade om att minska antalet mandat från 41 till 37 från och med
valet 2022 den 10 oktober 2021 § 196.
Kommunövergripande målområden
Vision 2030
· Kalix, den lugna, trygga Sverigedrömmen för alla
· En attraktiv, jämställd och hållbar kommun
Beskrivning av visionen
Kalix är platsen där drömmar blir verklighet. Här är allt möjligt, och alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar. Kalix är lugnt, tryggt och välkomnande, här är det enkelt att leva med närhet till natur, kultur och friluftsliv. Besökare möts av öppna, toleranta och nytänkande människor. Här prioriteras det jämställda livet. Utveckling ska bedrivas på ett hållbart sätt med influenser från hela världen.
Perspektiv med strategiska områden
Inför varje ny mandatperiod fastställer Kommunfullmäktige de olika perspektiven samt de strategiska områdena.
Kommunövergripande målområden
Den 25 november 2019 § 224 beslutade kommunfullmäktige i Kalix om nedan övergripande målområden:
Övergripande målområden från 2020, med beskrivning:
· Befolkning och demografi
Kalix är platsen för alla, där attraktivitet, jämställdhet och hållbarhet ska bidra till en växande befolkning. Detta ska ske genom att skapa en attraktiv kommun för kvinnor, barn och unga, för att klara framtidens välfärd samt kompetensförsörjningen i näringslivet.
· Hållbar plats
Framtidens största utmaning är klimatförändringarna och nyttjandet av jordens resurser. Platsen Kalix ska bli en framtidskommun där alla beslut och investeringar analyseras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Cirkulärt ekonomiskt tänkande ska prioriteras i kommunens investeringar och arbete med näringslivsutveckling. Agenda 2030 ska implementeras för att utveckla en hållbar framtid.
· Innovativa miljöer
Framtidens utveckling kommer att ske i områden där entreprenöriellt arbete och innovativt tänkande prioriteras. Platsen Kalix ska ha miljöer och utbildningar som ger förutsättningar till utvecklande arbete och innovativt tänkande. Fokus i detta arbete är att särskilt skapa möjligheter för kvinnor att utveckla intressanta näringar och innovativa miljöer.
Mätbara mål
Enligt tidplan i ovan beslut skulle kommunfullmäktige ha beslutat i juni 2020 om mätbara mål utifrån de övergripande målområdena, men detta beslut sköts upp till kommunfullmäktige den 23 november 2020 på grund av det årets krisläge och fokus på krishantering av pandemin. Under år 2021 har nämnderna arbetat med att ta fram indikatorer och aktiviteter kopplade till de övergripande målen. Dessa har beslutats i nämnderna och följdes därefter upp i respektive nämnds delårsrapport per 31 augusti 2021 för första gången, i denna rapport följs de upp för andra året.
Bedömningen av måluppfyllelse genomförs av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.
Färgindikator för måluppfyllelse
Befolkning och demografi
Övergripande mätbara målområden |
Statistik gällande inflyttning och befolkningsutveckling finns inte tillgänglig vid rapporteringstillfället utan väntas komma 22 februari 2023 från Statistiska centralbyrån. När statistiken finns tillgänglig kan djupare analys av genomförda insatser under 2022 genomföras. Under året har två kommunikationskoncept upprättats tillsammans med kommunikationsbyrån Geektown, #kalixlife och #viärkalix. Kampanjen #viärkalix har som syfte att sprida kunskap om den mångfald av företag som finns i Kalix. I syftet ingår även att öka stoltheten, stärka Kalixandan och marknadsföra platsen Kalix. Kampanjen #kalixlife har som syfte att attrahera och inspirera den utvalda målgruppen att flytta till Kalix kommun. Insatserna ska stärka Kalix kommuns varumärke både i ett utifrån- och ett inifrånperspektiv och generera att Kalix upplevs som en attraktiv bostads- och arbetsort. Vidare har även haft ett pågående arbete under året genomförts där samlad information om inflyttning till Kalix har lagts på kommunens hemsida. Kopplat till insatserna för att främja inflyttning har större och mindre filmproduktioner genomförts för att stärka bilden av Kalix som plats. Vidare har sponsrade inlägg nyttjats i sociala medier, bland annat Facebook och Instagram, genom kampanjerna #viärkalix och #kalixlife. Sammantaget har de sponsrade kampanjerna genererat nästan 1 800 000 exponeringar, varav 478 320 konton har nåtts. I detta finns även drygt 150 300 sidinteraktioner (gilla-markeringar) och nästan 1 700 unika länkklick. Kampanjerna har riktat sig till två målgrupper, den enda med boende i Norr- och Västerbotten i ålder 25–55 år samt ett intresse av näringsliv. Den andra målgruppen har varit riktad till boende i Mälardalen, i övrigt samma åldersspann och intresse för näringsliv. Som exempel har filmen om Emric nått 162 000 personer i södra Sverige och genererat 219 000 visningar. De län som haft flest visningar under året har varit Stockholm, Norr- och Västerbotten samt Uppsala. De sponsrade inläggen har visat sig ha haft en stor räckvidd och nått många människor. Socialförvaltningen har under året arbetat med att bredda/synas även utanför kommunen och länet för att klara kompetensförsörjningen på både kort och lång sikt. Verksamheterna och kompetensförsörjningsstrategen arbetar aktivt i samverkan med arbetsgivarenheten, informationsenheten och näringslivsenheten för att hitta nya och kreativa sätt för att annonsera, synas och rekrytera medarbetare till kommunen. Kalix kommun är också part i "Sikta mot norr". Där samverkar Kalix, Boden, Piteå och Älvsbyn tillsammans för att attrahera nya medarbetare till norr. Vi har även rekryterat nya medarbetare från andra orter i landet som flyttat till Kalix och därmed bidragit till en ökad inflyttning. Samtliga av förvaltningens verksamheter var representerade på Kalix kommuns hemvändarevent den 23 december. I direkt anslutning till eventet inkom 8 intresseanmälningar att arbeta inom socialförvaltningens områden. Samhällsbyggnadsnämnden mål om att fastställa sju detaljplaner i syfte att öka möjligheten till bostadsbyggande genom antagande av detaljplaner uppnåddes under året. |
En av målsättningarna är att ett antal personer gör en positiv resa genom att utveckla den enskilda individens boendekarriär där målet är ett förstahandskontrakt. Genom ett pågående samarbete mellan IFO och Stöd och omsorg med riktade insatser till brukare för att utveckla en boendekarriär för målgruppen har fem hushåll gått till ett förstahandskontrakt. Försörjningsenheten och arbetsmarknadsenheten ansvarar tillsammans för arbetet med att öka antalet unika hushåll som går från försörjningsstöd till arbetsmarknadsenheten. Under aktuell perioden har 13 unika hushåll gått från försörjningsstöd till insatser och åtgärder inom arbetsmarknadsenheten. Individ och familjeomsorgen arbetar aktivt med att personer ska gå från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 9 personer gått från utanförskap till någon form av meningsfull sysselsättning. 2 personer har gått till dagligverksamhet enligt LSS. 2 personer har gått till daglig verksamhet enligt SoL. Inom Särskilt boende (SoL) arbetar 13 personer inom kök samt städ och tvätt i form av arbetsmarknadsåtgärd med individanpassad sysselsättningsgrad. Verksamheterna ser positivt på att fortsatt arbeta med målgruppen. Inom Stöd och omsorg arbetar den Dagliga verksamheten med att stödja och motivera individen till en arbetskarriär inom verksamheten, mot studier, praktik och den öppna arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten har under 2022 tagit emot 17 nya personer med beslut (7 enligt LSS och 10 enligt SoL). Under året 2022 har två personer gått vidare till studier och en person till lönearbete. Verksamheten har under året skapat/möjliggjort en utökning av de företagsförlagda placeringarna - externa praktikplatser med 4 stycken, totalt är dessa nu 19 stycken. |
Enligt samlad bedömning från nämnderna. |
Hållbar plats
Övergripande mätbara målområden |
Ambitionen om att öka andelen ekologiska livsmedel minskade tyvärr med fem procent från 2021 till ett utfall för 2022 på 34 procent. Minskningen orsakades till stor del av utbytta artiklar på grund av brist på tillgång av varorna som upphandlats. Fossilfria alternativ ska köpas där det finns möjlighet. Enligt riktlinjen som beslutades 2021 ska kommunstyrelsens fordonsflotta bli fossilfri, när bilarna successivt byts ut ska de bytas till elbilar. År 2022 består kommunstyrelsens bilpoolen samtliga fordon av miljöbilar. |
Många av indikatorerna för målet finns inte uppdaterade och tillgängliga vid rapporteringstillfället varför någon djupare analys av genomförda insatser under året inte kan genomföras. De insatser som genomförts är bland annat arbetet med att fortsätta erbjuda heltider. Under året har Kost- och lokalvård sett över möjligheten att utöka sina heltidstjänster. Vidare har arbetet pågått med att minska skillnad i medellön procentuellt mellan kvinnor och män. Där har en ökning skett upp till 94,5 procent under året jämfört med 93,6 procent föregående år. Genomgång av statistik har genomförts under året där olika grupprioriteringar har genomförts utifrån resultatet. Lönekartläggning har genomförts under hösten -22. Inga åtgärder är gjorda utifrån resultatet då inga sakliga skillnader på grund av kön kunde påvisas. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer. Prioriterade satsningar på individnivå är också genomförda i löneöversynen. Utbildningsnämnden som jobbar med bland annat rörelse i skolan har använt del av statsbidraget Likvärdig skola för att anställa en Hälsocoach. Personen har nu arbetat i 4 år och det har varit en givande satsning. Fortbildning ges till personal, föräldrar och elever. Man kan skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. Underlag visar att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Barn och unga är de friskaste individerna i samhället. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att de ska fortsätta vara det, och ta med sig goda levnadsvanor in i vuxenlivet. Vi kan konstatera att barn och unga i Norrbotten ligger långt under rekommendationerna för fysisk aktivitet. Vi vet att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor för långt mer än den fysiska förmågan i sig. Många studier visar på att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor till god psykisk hälsa. I skolan däremot, får alla elever ta del av den gemensamma undervisningen, lunchen och rasterna. Det finns goda möjligheter för skolor att ge alla elever möjlighet till fysisk aktivitet minst 60 minuter varje skoldag. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det kan uppnås till exempel genom att ha skolgårdar som uppmuntrar till aktiva raster, organiserade rastaktiviteter, rörelsepauser på lektionerna, mer utomhusundervisning och en högre intensitet på idrottslektionerna. Skolan kan också i högre grad uppmuntra till aktiv transport (gå eller cykla) till och från skolan. Naturvårdsverket som varje år utser årets friluftskommun, har utsett Kalix kommun som nummer ett i länet och fyra i landet. Mätningen baseras bland annat på hur kommunens verksamheter, privatpersoner, föreningar och entreprenörer tillsammans jobbar med friluftsliv. |
De aktiviteter som vi har kopplat till denna indikator är avsedda för att uppmärksamma, utbilda och informera medborgare, medarbetare och politik om förekomsten av hot och våld på arbetsplats, i hemmen och i samhället i stort. Denna kunskapshöjning kan ha en negativ effekt på resultatet då fler har blivit uppmärksammade på förekomsten och därigenom mer benägna att polisanmäla dessa. Det finns dock ingen mätning ännu för 2022 rörande denna indikator vilket medför att det är svårt att analysera genomförda aktiviteters bärighet på utfallet. Aktiviteter har genomförts enligt planering. Vidare är trygghetsvandringar, en på våren och en på hösten, genomförda. Vårens trygghetsvandring resulterade i en handlings- och åtgärdsplan. Syftet med höstens trygghetsvandring var att följa upp föregående handlingsplans genomförande och kartlägga andra problembilder som kan uppstå i höstens mörker. Trygghet är subjektivt och vidtar vi aktiviteter som påvisar en problembild kan resultatet bli sämre innan det blir bättre liknande effekten vid arbete med hot och våld. Med det sagt så har resultatet tidigare utvecklas till det positiva (från 2020 till 2021) och vi väntar fortfarande på mätningen för 2022 för att genomföra analys av våra aktiviteters bärighet på utfallet. |
Innovativa miljöer
Övergripande mätbara målområden |
En av kommunens målsättningar är bland annat att tillgång till fiberbredband för tät- och småort ska vara lika eller högre än genomsnittet för länet senast 2023 med målet är att nå 96%. Efter utgången av 2022 kunde 94% få fiber inom tät- och småort. En annan målsättning är att öka totalt installerad effekt från solcellsanläggningar. Där är planering inledd men projektet försenades under 2022 och prognostiseras att färdigställs 2023. Att utveckla digitala arbetsmetoder är också en av kommunens målsättningar. Förvaltningsövergripande används digitala möten i stor utsträckning. Medarbetarna deltar i allt större utsträckning i konferenser och utbildningar digitalt. Förvaltningarna ser fortsatt ett stort behov av att ställa om/effektivisera arbetsmetoder med hjälp av digitala lösningar. Kommunen har under året i samverkan med IT-enheten migrerat till Office365. På socialförvaltningen pågår arbetet med att byta verksamhetssystem för socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården enligt uppsatt plan och kommer kräva ett gediget förberedande arbete under 2023. Utbildning i informationssäkerhet via Nanolearing har varit pågående under året för samtliga medarbetare inom Kalix kommun. Under 2022 har socialförvaltningen breddinfört digitala nycklar till medicinskåp vid särskilda boenden inom SoL och LSS. Syftet är att öka tryggheten och säkerheten för såväl brukare som medarbetare. Inom hemtjänsten används digital kameratillsyn, digitala lås samt att inköp av dagligvaror via E-handel erbjuds till brukare. Fortsatt arbete att testa och utvärdera effekterna av E-handel kommer att ske under 2023. Pilottestet videokommunikation mellan brukare och anhöriga har avslutats och utvärdering pågår. |
Många av indikatorerna för målet finns inte uppdaterade och tillgängliga vid rapporteringstillfället varför någon djupare analys av genomförda insatser under året inte kan genomföras. Det vi kan se från tidigare år visar en marginell ökning av antalet invånare med eftergymnasial utbildning för Kalix del, 41,4% för flickor och 20,1% för pojkar. Sedan år 2000 har antalet högutbildade i Sverige ökat stadigt, samtidigt som antalet lågutbildade har sjunkit. I dag har 30 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. Det är en ökning från 16 procent år 2000. I Sverige var det totalt 52% som läst vidare efter gymnasiet, siffran för kvinnor var 52% och motsvarande siffra för män var 39%. Underlag visar att kvinnor i Kalix ligger på samma utbildningsnivå som män för riket medan män i Kalix ligger betydligt lägre än riket. I takt med att allt fler jobb kräver högre utbildning har utbildningsnivån inom OECD ökat. I Sverige har drygt två av fem invånare, 25–64 år, en högskole- eller universitetsutbildning 2019. Det är högre än genomsnittet i OECD som ligger på nära 38 procent. Motsvarande siffra för gymnasieutbildning är ca. 84%. Andelen yngre med en eftergymnasial utbildning blev för första gången högre än andelen med enbart gymnasial utbildning i OECD under 2016. Liknande utveckling kunde ses redan ett par år tidigare i Sverige. Under senaste året uppgick andelen eftergymnasialt utbildade till drygt 49 procent bland personer 25-34 år. Det är omkring 14 procentenheter högre än andelen med enbart gymnasieutbildning i samma åldersgrupp. |
Indikatorn för branschbalans mäts vart tredje år och under 2023 sker en uppdatering utifrån en ny undersökning i syfte att se hur branschbalansen utvecklar sig. Det har skett en utjämning av branschbalansen enligt mätning för perioden 2014–2019. Under året har dialoger med näringslivet genomförts via företagsbesök, olika företagarträffar och i det nyinrättade näringslivsrådet. Näringslivsenheten har en representant som deltar vid de flesta företagarträffarna samt har andra regelbundna kontakter med nätverken. Andra aktiva nätverk och mötesplatser som nyttjas är bland annat Frukostmöten Handelsgruppen, Business by Women, dialogmöten #viärkalix samt företagarfrukost Gomorron Kalix vilken genomförs i samverkan med Kalixföretagarna. Under ett av årets genomförda näringslivsråd genomfördes en workshop med en extern konsult. Syftet var att stärka företagsklimatet i Kalix men också att arbeta utifrån frågeställningen Hur arbetar vi bättre tillsammans? detta för att gemensamt och i samverkan hitta vägar för ett bättre företagsklimat i kommunen. Förvaltningsövergripande arbete pågår också bland annat i form av en styrgrupp för mark- och exploateringsfrågor. Frågor som behandlas är bland annat behovet av mark för exempelvis industri och besöksnäring samt förfrågningar och behovet av detaljplanerade områden. Styrgruppen träffas cirka en gång per månad. Kommunen följer branschbalansen som visar hur näringslivet växer i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. Branschbalansen är i iögonfallande jämn i Kalix med en liten underrepresentation i ortstjänsterna (bland annat handel, service och besöksnäring). Därför är det positivt att nya företag etablerat sig i sektorn för ortstjänster bland annat inom besöksnäring under perioden 2014–2019. Under året genomfördes också hemvändarevent den 23 december i Kalix Galleria. Utställare/deltagare på eventet var företag och representanter från olika förvaltningar på kommunen. Syftet är att attrahera personer med anknytning till Kalix att flytta hit samt att kommunen och företagen får möjlighet att träffa potentiella framtida medarbetare, både Kalixbor och tidigare Kalixbor. Siffror visar att ca. 6 000 personer besökte Kalix Galleria under eventet. Svenskt Näringsliv gör årligen mätningar, där ett 30-tal frågor ställs till företagare. En av frågorna är hur dem upplever att kommunens handläggare har förståelse för deras verksamhet, vilket är en viktig fråga i samspelet mellan parterna. Vid senaste mätningen 2022, svarade 37,5 % att dem i ganska eller mycket hög utsträckning upplever att kommunens handläggare hade förståelse för deras verksamhet. Målet var att öka resultatet till 35% innan utgången av 2022, vilket innebär att målet nåddes. Ett arbete har pågått under året i syfte att öka förståelsen för företagarna. Där har personlig kontakt tagits med företagarna i Kalix, som har haft ett myndighetsärende inom exempelvis bygglov, tillsyn med mera för att ta reda på deras synpunkter och åsikter. Dessa samtal kan ha bidragit till det positiva resultatet. |
Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen konsumerar. Det innebär att resultatnivån över tiden måste säkerställa förmågan att även i framtiden producera service på nuvarande nivå. Ett överskott i verksamheten skapar ett handlingsutrymme för att utveckla den kommunala verksamheten. Målsättningen för budget 2022 och planperiod 2023–2024 är därför att årets resultat minst skall uppgå till 1 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Denna målsättning reviderades inför år 2020 i jämförelse med beslutad budget 2019 där de senaste årens målsättning kvarstod med att resultatet minst skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag över en rullande femårsperiod. Inför år 2020 prognostiserades en konjunkturnedgång, som under början på året blev en konjunkturkollaps när pandemin slog till. Minimikravet under enskilt år är kommunallagens balanskrav, det vill säga att årets intäkter skall överstiga kostnaderna. De formulerade styrtalen ger möjlighet att under besvärliga konjunkturtider göra avkall på överskottsmålet, men å andra sidan krävs det betydligt starkare resultat under kommande år för att på längre sikt infria den fastlagda ekonomiska målsättningen.
Årets resultat i Kalix kommun skall, under en femårsperiod, uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och statsbidrag.
Analys: Årets resultat 2022 uppgår till 3,1 % av skatteintäkter och statsbidrag exklusive nämnderna. Inklusive generella statsbidrag hos nämnderna 3,0 %. Genomsnittet för femårsperioden 2018–2022 är 3,2 % och målet uppnås därmed.
En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrning är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina tilldelade budgetar. Ett viktigt instrument för information om verksamhetsutvecklingen är kontinuerlig prognosrapportering gällande det ekonomiska utfallet till kommunstyrelsen. I rapporteringen är det viktigt att iaktta god prognossäkerhet med låg avvikelse för att ge de styrande tillförlitliga underlag till beslut. Detta sammantaget ger goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt.
Uppföljningen av nämndernas driftföljsamhet samt avvikelse mot budgeterat resultat genomförs vid sex (6) tillfällen under året (ej per januari, mars, maj, juli, september och november) Dessa uppföljningar redovisas till närmast efterföljande kommunstyrelsesammanträde. Vid större oförutsedda händelser ska förvaltningen och nämnden rapportera tätare till kommunstyrelsen.
Analys: Uppföljning har skett vid kommunstyrelsesammanträden enligt ovan, målet är uppnått.
Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 % avvikelse
Analys: För kommunens totala resultat uppnås inte målet. Senaste prognosen för årets resultat fastställdes per 31 aug i delårsrapporten till 23,4 mnkr. Resultatet blev 35,6 mnkr per 31 december 2022. Därmed avviker det verkliga utfallet mot senaste prognos med 1,05 %. Gällande nämnderna som fastställde sina senaste prognoser per oktober klarar Utbildnings-, Jävs- och Samhällsbyggnadsnämnden målet medan övriga nämnders avvikelser är under 2 %. Valnämnden, Finansnetto och pensioner avviker mer medan prognosen för skatteintäkter endast avviker 0,1 % mot utfallet i bokslutet.
Kommunen kan påverka sina räntekostnader genom att minska låneskulden, amortera. Ju lägre låneskuld desto lägre räntekostnader får kommunen samt att det av budget inte behöver avsättas lika stora belopp för att klara räntekostnaderna.
Kalix kommuns mål är att under planperioden 2022–2024 amortera minst 15 mnkr
Analys: År 2022 har 10 mnkr amorterats. I mars 2020 amorterades 5 mnkr vilket innebär att 15 mnkr amorterats under 3 år bakåt i tiden. Målet anger att 15 mnkr ska amorteras åren 2022-2024 och bedömningen är att det uppnåtts delvis under år 2022 men troligen kommer målet inte att uppnås under perioden då likviditetspåfrestningen av de stora nyinvesteringarna kommer att vara betydande. Målsättningen är också ändrad i fullmäktiges budgetbeslutet i november 2022 för år 2023 (2024–2025).
Sammantaget bedöms kommunen uppnå de finansiella målen med bäring på god ekonomisk hushållning till större del. Bedömningen baseras att två av målen uppnås medan prognossäkerheten får bedömas som relativt god med en sådan liten avvikelse mot målet såsom 0,05 %. Amortering har också genomförts under året i den riktning målet syftat. Samtidigt finns ett nytt lån upptaget i slutet på året vilket innebär att kommunen totalt sett inte minskat lånestocken och räntekostnaderna, men målet inkluderar inte den uppföljningen.
Lika viktiga som de finansiella resultatanknutna målen för god ekonomisk hushållning är ett effektivt och ändamålsenligt användande av kommunens resurser i verksamheten och att resurserna är rätt anpassade utifrån demografin. De verksamhetsmässiga resultatmålen är än svårare att värdera mot god ekonomisk hushållning än de finansiella resultatmålen. Nyckelorden är attraktivitet, jämställdhet och hållbarhet som innebär en utmaning att mäta på ett objektivt och rättvist sätt. Antagna av Kommunfullmäktige i november 2020:
•Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla.
•Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalité.
•Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning.
•Befolkningsstrukturen i gruppen 17-24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå.
•Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld.
•Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet.
•Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer.
•Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation.
•Stimulera till innovativa och hållbara lösningar.
Den sammantagna bedömningen är att de verksamhetsmässiga målen bidrar med mindre del till att uppnå God ekonomisk hushållning.
Se avsnitt 2.6 för en mer detaljerad uppföljning av målen; vilken ligger till grund för ovan bedömning.
Kommentarer kommunkoncern
Den sammanställda redovisningen innefattar förutom kommunen, Stiftelsen Kalixbostäder där Kalix kommun är huvudman, Kalix Industrihotell AB (KIAB) som kommunen äger till 99,9 % och Kalix Nya Centrum KB (kommunen är komplementär 95 % och KIAB kommanditdelägare 5%) samt Brandstationen Kalix 21:1 som är ett dotterbolag till KIAB.
Stiftelsen Kalixbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag som har till föremål för sin verksamhet att inom Kalix kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter, tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att med iakttagande av kommunal självkostnads- och likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i Kalix kommun. Årets resultat för koncernen* år 2022 uppgår till 3,3 mnkr (14,3 mnkr år 2021). Under året färdigställdes nybyggnation av 24 lägenheter på fastigheten Mården 4 och underhåll av det äldre beståndet har fortsatt enligt gällande underhållsplan. En brand inträffade i fastigheten Värdshuset 3 under år 2022 och arbetet med att sanera och återställa den färdigställs år 2023.
Kalix Nya Centrum (KNC) äger, förvaltar och hyr ut fastigheter och centrumanläggningar för näringsverksamhet, handel och yttre miljö inom Kalix Kommun. Bolagets ändamål är att på affärsmässiga grunder främja handel och näringsverksamhet i regionen och därigenom skapa förutsättningar för ett attraktivt handelscentrum i Kalix kommun genom att tillhandahålla lokaler och fastigheter för företag. I fastigheten Slaktaren 1 förvaltar bolaget Galleria Kalix med det attraktiva handelsläget i kommunen. Målsättningen är att diversifiera hyresgäster så att utbudet av handel och andra erbjudanden i Gallerian känns ändamålsenligt för konsumenter. Gallerian är en naturlig mötesplats för Kalixborna och besökare i Kalix. Uthyrningsgraden i Gallerian (affärslokaler) är vid årsskiftet 97 % (86 %). Årets resultat är -0,2 mnkr (-0,6 mnkr).
Kalix Industrihotell AB (KIAB) uppför, köper, säljer, äger och förvaltar fastigheter samt bedriver hamn- och farledsverksamhet. Ändamålet för bolaget är att på affärsmässiga grunder främja näringsverksamheten i Kalix kommun genom att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler och fastigheter för små företag samt att på affärsmässiga grunder driva och utveckla hamnverksamhet i Kalix hamn. Per 31 december 2022 hade bolaget en uthyrningsgrad på 82 % (77 %) för varma, uthyrningsbara ytor. Bolagets resultat har påverkats av en kraftig minskning massavedsanlöp i hamnen. Inköp av fastigheten 9:31 i Kalix har genomförts. Årets resultat är positivt och uppgår till 2,0 mnkr (1,1 mnkr).
Bolaget Brandstationen Kalix 21:1 AB förvaltar fastigheten Kalix 21:1 Kalix brandstation. Uthyrningsgraden är 100 %, och Kalix kommun är hyresgäst. Årets resultat är 0,1 mnkr (0,1 mnkr).
Sammanfattningsvis är det positivt att de kommunala bolagen/stiftelsen, förutom KNC, har plusresultat. KNC redovisar ett minusresultat, även om det är mindre än föregående år, och är också det bolag som bedöms ha störst risk att påverkas negativt av omvärldens förändringar, främst det fortfarande ökande ränteläget.
I den sammanställda redovisningen räknas K2-bolagens avskrivningskostnader och materiella anläggningstillgångar om såsom att bolagen skulle tillämpa komponentavskrivning. Kommunen tillämpar denna avskrivningsmetod och därmed sker en anpassning till detta av de bolag (KIAB och KNC) som redovisar enligt K2-regelverket och därmed inte tillämpar komponentavskrivning. De resultat som presenteras i nedan tabell är de resultat som den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys bygger på. De resultat som omnämns i löpande text ovan är bolagens externa resultat som även återfinns i respektive bolags årsredovisning samt varje bolags enskilda kapitel som ligger i den sista delen av denna rapport.
*Stiftelsen förvaltar dotterbolaget Strandägarna i Kalix AB som äger en fastighet i kvarteret Skäret i Kalix.
Kommunkoncern
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
Kalix kommun |
35,6 |
61,6 |
48,9 |
Stiftelsen Kalixbostäder |
3,3 |
14,3 |
13,9 |
Kalix Industrihotell AB |
2,5 |
1,6 |
1,3 |
Kalix Nya Centrum KB |
-4,5 |
-4,9 |
-4,2 |
Brandstationen Kalix 21:1 AB |
0 |
0 |
0,1 |
Delsumma koncern |
36,9 |
72,6 |
60,0 |
Koncernjusteringar |
0,5 |
0,9 |
0 |
Resultat kommunkoncern före skatt |
37,4 |
73,5 |
60,0 |
|
|
|
|
Koncernnyckeltal
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Resultat, mnkr |
37,4 |
73,5 |
60,0 |
37,3 |
9,1 |
Finansnetto, mnkr |
-11,0 |
4,0 |
-4,5 |
-0,7 |
-9,4 |
Balansomslutning, mnkr |
2 455,1 |
2 415,2 |
2 266,9 |
2 170,9 |
2 167,2 |
Eget kapital, mnkr |
914,6 |
906,1 |
801,4 |
741,8 |
700,2 |
Soliditet, % |
37,3 % |
37,5 % |
35,4 % |
34,2 % |
32,3 % |
Långfristiga skulder, mnkr |
1 156,6 |
1 151,0 |
1 121,7 |
1 096,0 |
1 121,3 |
|
|
|
|
|
|
Soliditet = Eget kapital/tillgångar
Balanskravsresultat, belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
Årets resultat enligt resultaträkningen |
|
35,6 |
61,6 |
48,9 |
28,3 |
- Samtliga realisationsvinster |
|
-0,3 |
-10,1 |
-3,3 |
-3,2 |
+ Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
+Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet |
|
0 |
0 |
0,7 |
0 |
+/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper |
|
0,9 |
2,2 |
0,4 |
-5,0 |
-/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper |
|
3,9 |
-0,4 |
|
-1,1 |
Årets resultat efter balanskravsjusteringar |
|
40,1 |
53,3 |
46,7 |
19,0 |
- Reservering av medel till utjämningsreserv |
|
-2,4 |
-1,3 |
-1,5 |
-1,0 |
+ Användning av medel från resultatutjämningsreserv |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
Årets balanskravsresultat |
|
37,7 |
52,0 |
45,2 |
18,0 |
|
|
|
|
|
|
*Läs mer i avsnitt Resultatutjämningsreserv 2.3.5.2.1
Enligt 11 kap 12–13 § i kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras under de närmast följande tre åren om inte synnerliga skäl föreligger. År 2022 är Kalix kommuns balanskravsresultat positivt och uppgår till +37,7 mnkr.
Åren 2021-2019, tre år bakåt, har balanskravsresultaten också varit positiva, så det finns inget negativt resultat att återställa för Kalix kommun.
Huvudprincipen när årets balanskravsresultat räknas fram är att realisationsvinster som uppkommit vid försäljning av anläggningstillgång inte ska räknas med. Det finns dock tillfällen (RKR R15) när realisationsvinster- och förluster ska återföras enligt undantagsmöjlighet. Reaförlusten vid försäljningen av busstationen i Töre år 2020 bedöms som möjlig att återföra enligt undantagsmöjlighet. Kostnaderna kommer att stadigvarande minska för kommunen tack vare försäljningen.
Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR, (lag 2018-597). Den nya lagens största påverkan på redovisningen för Kalix kommuns del är att vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde i enlighet med 7 kap 6 § LKBR. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet (lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde). De poster som då påverkade balanskravsutredningen var årets realiserade reavinster i värdepapper tillsammans med reavinster hänförliga till försäljning av materiella anläggningstillgångar. Från och med år 2019 finns en resultatpåverkan och därmed också justering i balanskravsutredningen utifrån förändringen av de placerade pensionsmedlens verkliga värde. År 2019 finns en orealiserad vinst med 7,4 mnkr och en orealiserad förlust med 2,4 mnkr i värdepapper redovisad. De poster som utgör orealiserade vinster och förluster i värdepapper ska inte ingå i det justerade resultatet och exkluderas därmed från årets resultat i balanskravsutredningen. År 2019 finns även resultatpåverkande poster i form av realiserade vinster i värdepapper med 2,1 mnkr samt vinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar såsom maskiner och mark med 1,1 mnkr som exkluderas i ovan balanskravsutredning. År 2020 exkluderas orealiserade förluster med 0,4 mnkr och realiserade vinster gällande finansiella tillgångar med 2,7 mnkr och materiella anläggningstillgångar med 0,6 mnkr. Under år 2021 har reavinster gällande finansiella anläggningstillgångar redovisats med 9,3 mnkr och för materiella anläggningstillgångar med 0,8 mnkr. Orealiserade vinster uppgår till 4,1 mnkr och orealiserade förluster till 6,3 mnkr. År 2022 minskas resultatet med 0,3 mnkr i reavinster från försäljningar av materiella anläggningstillgångar. Inga realisationsvinster eller -förluster finns att redovisa enligt undantagsmöjlighet medan 0,9 mnkr i orealiserade förluster i värdepapper exkluderas. Under året såldes finansiella anläggningstillgångar vid byte av kapitalförvaltare, efter genomförd upphandling, vilket innebar att en förlust med 6,8 mnkr realiserades. Den nedgången av värdepapprens värde exkluderas ej i balanskravsutredningen även om medlen omedelbart placerades på nytt, men tidigare orealiserade vinster och förluster återförs med 3,9 mnkr.
År 2013 fattades beslut i Kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) om införandet av en resultatutjämningsreserv (RUR) i Kalix kommun. Avsättningen per år 2022 till reserven uppgår till 2,4 mnkr.
Kommunkoncern
Antal anställda |
1 664 |
1 616 |
1 616 |
Andel kvinnor, % |
77,0 |
77,5 |
80,2 |
Andel män, % |
23,0 |
22,5 |
19,8 |
Antal helårsarbetare |
1 638 |
1 589 |
1 581 |
Personalnyckeltal (månadsavlönad personal)
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Antal anställda personer |
1 641 |
1 593 |
1 590 |
1 574 |
1 611 |
Andel kvinnor, % |
77,6 |
78,2 |
80,8 |
78,4 |
78,5 |
Andel män, % |
22,4 |
21,8 |
19,2 |
21,6 |
21,5 |
Andel deltidsarbetande, % |
6,5 |
4,6 |
5,9 |
8,7 |
12,1 |
Andel deltid kvinnor, % |
4,9 |
3,5 |
5,9 |
8,7 |
12,8 |
Andel deltid män, % |
1,6 |
1,2 |
5,8 |
8,7 |
9,8 |
Medelålder |
47,8 |
45,2 |
48,1 |
47,8 |
47,4 |
Medelålder kvinnor |
47,8 |
45,3 |
48,1 |
47,8 |
47,4 |
Medelålder män |
47,9 |
44,9 |
48,1 |
48,0 |
47,5 |
|
|
|
|
|
|
Årsarbetare per förvaltning
Totalt, månadsavlönade exkl. vilande |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Kommunledningsförvaltning |
63,8 |
58,0 |
59,5 |
57,5 |
53,7 |
Fritids- och Kulturförvaltning |
35,8 |
35,3 |
38,3 |
41,0 |
35,5 |
Samhällsbyggnadsförvaltning |
197,1 |
191,1 |
189,8 |
181,0 |
190,1 |
Socialförvaltning |
768,9 |
751,7 |
750,0 |
740,0 |
765,6 |
Utbildningsförvaltning |
549,6 |
530,7 |
522,6 |
524,0 |
515,3 |
Kalix kommun totalt |
1 615,2 |
1 566,8 |
1 560,2 |
1 543,5 |
1 560,2 |
|
|
|
|
|
|
Tillsvidareanställda årsarbetare per förvaltning
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Kommunledningsförvaltningen |
59,3 |
56,5 |
57,3 |
52,8 |
48,7 |
Fritids- och Kulturförvaltningen |
28,5 |
26,3 |
31,3 |
24,3 |
26,2 |
Samhällsbyggnadsförvaltningen |
179,1 |
184,1 |
175,4 |
168,7 |
168,8 |
Socialförvaltningen |
655,3 |
652,8 |
627,9 |
621,4 |
605,6 |
Utbildningsförvaltningen |
472,0 |
465,0 |
453,5 |
449 |
443,9 |
Kalix kommun totalt |
1 394,2 |
1 384,7 |
1 345,4 |
1 316,2 |
1 293,2 |
|
|
|
|
|
|
Kommunledningsförvaltningens har anställt nya yrkeskategorier, haft dubbla anställningar vid pensionsavgång samt extraanställningar före, under och efter valet. Fritids- och kulturförvaltningen har tjänstlediga medarbetare med ersättare och medarbetare som konverterat in i enlighet med LAS. Samhällsbyggnadsförvaltningens årsarbetare förklaras av vakanta anställningar som är under rekrytering. Socialförvaltningen har jobbat med att minska timanställningar och öka månadsanställningar och Utbildningsförvaltningen har ett beslut från fullmäktige om en utökning.
Sysselsättningsgrad per förvaltning
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Kommunledningsförvaltning |
98,1 |
99,1 |
97,5 |
97,5 |
98,9 |
Fritids- och Kulturförvaltning |
96,8 |
97,2 |
95,6 |
95,4 |
96.1 |
Samhällsbyggnadsförvaltning |
98,0 |
97,9 |
97,3 |
97,0 |
97.8 |
Socialförvaltning |
98,6 |
99,2 |
98,2 |
98,2 |
97.8 |
Utbildningsförvaltning |
96,3 |
97,9 |
96,6 |
96,4 |
95.5 |
Kalix kommun totalt |
97,7 |
98,6 |
97,5 |
97,3 |
97.0 |
|
|
|
|
|
|
Sjukfrånvaro
% |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Andel frånvaro av arbetad tid |
7,7 |
6,4 |
7,1 |
5,46 |
5,49 |
Kvinnor i procent av kvinnors arbetade tid |
8,6 |
7,2 |
7,9 |
6,17 |
6,03 |
Män i procent av männens arbetade tid |
4,6 |
3,9 |
4,2 |
2,95 |
3,62 |
Andel frånvaro personer 29 år och yngre |
6,1 |
5,3 |
4,63 |
3,77 |
4,9 |
Andel frånvaro personer 30–49 år |
6,1 |
5,8 |
5,91 |
4,71 |
4,76 |
Andel frånvaro personer 50 år och äldre |
9,4 |
7,2 |
7,82 |
6,4 |
6,24 |
Andel frånvaro längre än 59 dagar av total sjukfrånvaro |
42,8 |
37,9 |
41,26 |
50,22 |
54,0 |
|
|
|
|
|
|
Sjukdagar månadsavlönade
Antal sjukdagar |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Antal sjukdagar personer 29 år och yngre |
4 039 |
3 472 |
2 889 |
1 631 |
2 823 |
Antal sjukdagar personer 30–49 år |
13 671 |
12 846 |
13 946 |
10 945 |
11 489 |
Antal sjukdagar personer 50 år och äldre |
27 765 |
22 087 |
24 787 |
19 599 |
19 050 |
Sammanlagt antal sjukdagar |
45 475 |
38 405 |
41 622 |
32 175 |
33 362 |
|
|
|
|
|
|
Frisknärvaro
% |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Andel anställda med 0 dagar frånvaro |
37,08 |
34,63 |
32,31 |
40,43 |
39,13 |
|
|
|
|
|
|
Kalix kommun beslutade i juni 2013 att underteckna CEMR:s jämställdhetsdeklaration*. Deklarationen innebär förpliktelser om att arbeta för att främja jämställdhet i kommunens verksamheter och i kommunen i stort. Ett ansvarsfullt agerande vad gäller jämställdhetsfrågor är viktigt både för att stärka förtroendet för verksamheterna samt för att Kalix kommun ska vara en attraktiv och trygg arbetsgivare. Kalix kommun arbetar med jämställdhetsintegrering som strategi.
Genomgång av statistik har genomförts under året och olika grupprioriteringar har gjorts utifrån resultatet. Lönekartläggning har genomförts under hösten 2022. Lönekvoten hade ökad från 93,6% (2021) till 94,5% (2022). Sakliga skillnader på grund av kön kunde inte påvisas, åtgärder är därmed inte aktuella. Gruppsatsningar är gjorda utifrån arbetet med lönestrukturer och prioriterade satsningar på individnivå är gjorda i löneöversynen. Likabehandling framgår i vår arbetsmiljö- och hälsopolicy och är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
*CEMR- deklarationen, den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå.
Personalkostnader
Belopp i mnkr |
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Kommunkoncernen månadslöner, totalt samtliga personalkostnader |
957,7 |
915,7 |
882,2 |
866,9 |
856,8 |
Månadslöner Totalt samtliga personalkostnader |
941,0 |
898,3 |
868,9 |
854,2 |
844,6 |
Förtroendevalda, arvoden och övr kostnader |
6,3 |
5,9 |
5,5 |
6,0 |
5,6 |
Månadsavlönade |
444,3 |
435,4 |
419,6 |
414,6 |
410,1 |
Sjuklöner |
14,8 |
12,4 |
12,8 |
7,9 |
9,4 |
Sociala avgifter |
195,1 |
189,6 |
187,8 |
184,8 |
182,4 |
Timlöner och övrig deltid |
33,2 |
34,1 |
32,3 |
31,3 |
30,7 |
Övertidsersättning (månatlig- och timavlönade) |
11,5 |
6,6 |
4,8 |
4,7 |
6,0 |
|
|
|
|
|
|
*Totalt samtliga personalkostnader inkluderar pensionskostnader.
Särskilda anställningsavtal
|
2022 |
2021 |
2020 |
2019 |
2018 |
Antal personer med visstidsförordnande |
0 |
0 |
1 |
1 |
1 |
Antal förtroendevalda (poster tillsatta med person) |
400 |
321 |
224 |
224 |
224 |
Antal förtroendevalda personer |
298 |
215 |
140 |
140 |
140 |
Förtroendevalda, män (%) |
41,6 |
45,6 |
50 |
50 |
50 |
Förtroendevalda, kvinnor (%) |
58,4 |
54,4 |
50 |
50 |
50 |
|
|
|
|
|
|
Pensionsavgångar, mätdatum 2022-12-31
Antal |
67 år |
66 år |
65 år |
64 år |
63 år |
62 år |
61 år |
Totalt |
Chef/ledare |
0 |
0 |
2 |
2 |
4 |
1 |
0 |
9 |
Administration |
2 |
3 |
5 |
3 |
4 |
1 |
2 |
20 |
Vård/omsorg |
3 |
4 |
9 |
8 |
18 |
16 |
16 |
74 |
Socialt arbete |
1 |
0 |
0 |
1 |
1 |
4 |
1 |
8 |
Lärare grund/gymnasie |
1 |
6 |
4 |
2 |
4 |
9 |
4 |
30 |
Specialpedagoger |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
0 |
2 |
Förskollärare, fritid/barnskötare |
1 |
2 |
2 |
8 |
8 |
1 |
5 |
27 |
Kultur |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
Teknik/fastighet |
2 |
0 |
1 |
2 |
2 |
5 |
2 |
14 |
Kost/lokalvård |
1 |
1 |
4 |
1 |
0 |
7 |
5 |
19 |
Totalt |
11 |
17 |
28 |
27 |
41 |
45 |
35 |
204 |
|
||||||||
Pensionsår vid avg. 67 år |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förväntad utveckling finns beskriven under de första avsnitten under kap 2.3 både vad gäller kommunens skatteunderlag och hur de makroekonomiska prognoserna riskerar att påverka kommunens kostnader. Den 16 februari 2023 publicerade SKR sin senaste skatteunderlagsprognos i cirkulär 23:07, vilken är förbättrad jämfört med nedan beslutad budget. Skatter och statsbidrag uppgår där till 1 161,5 vilket innebär att det prognostiserade resultatet, allt annat lika, förbättrats från budgeterade +1,8 mnkr till +13,7 mnkr. På grund av den höga inflationen ökar dock inte kommunernas köpkraft, utan den försvagas istället jämfört med tidigare perioder på grund av den höga inflationen och kostnadsökningarna. Nämnderna varslar i sin prognosrapportering per februari 2023 om större kostnader än budget inom grundskolan, friskvårdssatsningen för personalen samt indexhöjningar gällande regionaltrafik och hyror med totalt -4,3 mnkr.
Budgetprocessen 2024 är inledd med anvisningar till nämnderna om att de utökningar nämnderna behöver eller föreslår behöver åtföljas av förslag på motsvarande effektiviseringar. Kommunens pensionskostnader kommer fortfarande att vara höga år 2024, i dagsläget osäkra prognoser från såväl SKR som Skandikon innebär en kostnadssänkning år 2025. Räntekostnaderna kommer att öka i kommunen utifrån ett högre ränteläge samt en större lånestock när arbetet med beslutade investeringar såsom ombyggnation av del av gymnasieskolan och nybyggnation av särskilt boende startar. Den höga investeringsbudgeten inom Samhällsbyggnadsnämnden omfattar dessa projekt och tillhörande beslut om lånefinansiering finns. Satsningarna utgörs därmed av dessa stora investeringsprojekt, tillsammans med det nya ridhuset som färdigställs år 2023. Ökade avskrivningskostnader ger därmed ett mindre utrymme för övriga driftskostnader. Budgetprocessen inför åren 2024–2026 kommer att innebära avvägningar gällande eventuella åtgärder.
Resultatbudget
Belopp i mnkr |
2023 |
2024 |
2025 |
Verksamhetens intäkter |
431,4 |
431,4 |
431,4 |
Verksamhetens kostnader |
-1 460,4 |
-1 493,6 |
-1 509,2 |
Pensionskostnader och PO-pålägg |
-53,3 |
-58,7 |
-38,4 |
Avskrivningar |
-63,4 |
-67,6 |
-68,8 |
Verksamhetens nettokostnader |
-1 145,7 |
-1 188,5 |
-1 185,0 |
|
|
|
|
Budgetförändringar |
|
|
|
Särskilda anslag återläggning |
3,7 |
0,2 |
1,1 |
Särskilda anslag 2023–2025 |
-1,2 |
-1,1 |
-0,2 |
Löneökningar |
-18,9 |
-21,8 |
-22,6 |
Övriga ramförändringar |
-17,7 |
-1,0 |
0 |
Verksamhetsanpassningar |
0 |
9,0 |
0 |
Verksamhetens intäkter |
431,4 |
431,4 |
431,4 |
Verksamhetens kostnader efter budgetförändringar exkl avskr |
-1 547,8 |
-1 567,0 |
-1 569,3 |
Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivningar |
-1 179,8 |
-1 203,2 |
-1 206,7 |
|
|
|
|
Skatter och statsbidrag |
1 149,5 |
1 186,1 |
1 216,0 |
Kommunal fastighetsavgift |
37,8 |
37,8 |
37,8 |
Summa skatter och statsbidrag |
1 187,3 |
1 223,9 |
1 253,8 |
|
|
|
|
Finansnetto |
-5,7 |
-11,4 |
-11,6 |
Årets resultat före extraordinära kostnader |
1,8 |
9,3 |
35,5 |
|
|
|
|
Nettokostnadsandel, % |
99,8 |
99,2 |
97,2 |
|
|
|
|
Investeringsbudget
Belopp i tkr |
Budget 2023 |
Investeringsplan 2024 |
Investeringsplan 2025 |
Investeringsram Samhällsbyggnadsnämnden |
122,0 |
109,5 |
91,5 |
Investeringsram Utbildningsnämnden |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
Investeringsram Socialnämnden |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
Investeringsram Fritids- och kulturnämnden |
3,85 |
11,45 |
7,75 |
Investeringsram Kommunstyrelsen |
4,6 |
4,6 |
3,0 |
Summa kommunen exkl Vatten och Avlopp (VA) |
138,45 |
133,55 |
110,25 |
|
|
|
|
Vatten och Avlopp (VA), extern finansiering |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
Renhållning, extern finansiering |
|
|
|
Stadsnätet, extern finansiering |
|
|
|
Summa kommunen inkl VA och renhållning, extern finansiering |
158,45 |
153,55 |
130,25 |
|
|
|
|
Årets resultat för kommunen är positivt och uppgår till 35,6 mnkr vilket kan jämföras med föregående års 61,6 mnkr. Koncernens resultat är 37,4 mnkr (73,5 mnkr) och inkluderar förutom kommunen, de kommunala bolagen och Stiftelsen Kalixbostäder.
Varken extraordinära eller jämförelsestörande poster finns redovisade åren 2021 och 2022.
Resultaträkning
Belopp i mnkr |
Not |
Koncern utfall 2022 |
Koncern utfall 2021 |
Kommun budget 2022 |
Kommun utfall 2022 |
Kommun utfall 2021 |
Verksamhetens intäkter |
3 |
387,8 |
376,1 |
399,7 |
306,0 |
294,6 |
Verksamhetens kostnader |
4 |
-1 407,8 |
-1 327,9 |
-1 456,3 |
-1 375,7 |
-1 288,4 |
Avskrivningar |
5 |
-108,8 |
-96,7 |
-71,4 |
-67,2 |
-68,2 |
Verksamhetens nettokostnader |
|
-1 128,8 |
-1 048,5 |
-1 127,9 |
-1 136,8 |
-1 062,0 |
|
|
|
|
|
|
|
Skatteintäkter |
6 |
843,2 |
806,5 |
822,2 |
843,2 |
806,5 |
Generella statsbidrag och utjämning |
7 |
334,0 |
311,6 |
314,5 |
334,0 |
311,6 |
Verksamhetens resultat |
|
48,4 |
69,6 |
8,8 |
40,4 |
56,1 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella intäkter |
8 |
5,6 |
17,8 |
1,4 |
6,2 |
15,5 |
Finansiella kostnader |
9 |
-16,6 |
-13,9 |
-6,1 |
-10,9 |
-10,0 |
Resultat efter finansiella poster |
|
37,4 |
73,5 |
4,1 |
35,6 |
61,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Extraordinära poster |
10 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Årets resultat |
|
37,4 |
73,5 |
4,1 |
35,6 |
61,6 |
|
|
|
|
|
|
|
Varav jämförelsestörande kostnader och intäkter |
11 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
Kommunens balansomslutning uppgår till 1 570,6 mnkr och koncernens till 2 455,1 mnkr.
Materiella anläggningstillgångar har ökat, kassa och bank minskat och de långfristiga skulderna har ökat.
En större post i kommunens balansräkning, 53,6 mnkr vid årets slut, har omklassificerats från finansiella anläggningstillgångar till omsättningstillgångar.
Balansräkning
Belopp i mnkr |
Not |
Koncern 2022 |
Koncern 2021 |
Kommun 2022 |
Kommun 2021 |
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Immateriella tillgångar |
12 |
0,7 |
1,2 |
0,7 |
1,1 |
Materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Mark, byggnader och tekniska anläggningar |
13 |
1 735,4 |
1 678,9 |
992,4 |
968,6 |
Maskiner och inventarier |
14 |
112,6 |
109,0 |
90,9 |
94,7 |
Övriga materiella anläggningstillgångar |
15 |
69,3 |
61,0 |
49,0 |
6,9 |
Finansiella anläggningstillgångar |
16 |
61,7 |
144,5 |
36,3 |
97,5 |
Summa anläggningstillgångar |
|
1 979,7 |
1 994,6 |
1 169,3 |
1 168,8 |
Bidrag till infrastruktur |
|
|
|
|
|
Omsättningstillgångar |
|
|
|
|
|
Förråd m.m |
17 |
4,4 |
4,1 |
4,3 |
4,0 |
Fordringar |
18 |
171,9 |
115,6 |
165,1 |
108,4 |
Kortfristiga placeringar |
19 |
53,6 |
|
53,6 |
|
Kassa och bank |
20 |
245,5 |
300,9 |
178,2 |
210,6 |
Summa omsättningstillgångar |
|
475,4 |
420,6 |
401,2 |
323,0 |
|
|
|
|
|
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
2455,1 |
2415,2 |
1 570,5 |
1 491,8 |
|
|
|
|
|
|
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER |
|
|
|
|
|
Eget Kapital |
21 |
|
|
|
|
Årets resultat |
|
37,4 |
73,5 |
35,6 |
61,6 |
varav årets beräknade avsättning till resultatutjämningsreserv |
|
-2,4 |
-1,3 |
-2,4 |
-1,3 |
Resultatutjämningsreserv |
|
47,1 |
44,7 |
47,1 |
44,7 |
Övrigt eget kapital |
|
832,5 |
789,2 |
714,7 |
654,4 |
Summa eget kapital |
|
914,6 |
906,1 |
795,1 |
759,5 |
|
|
|
|
|
|
Avsättningar |
|
|
|
|
|
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
22 |
57,6 |
56,2 |
57,6 |
56,2 |
Andra avsättningar |
23 |
12,1 |
3,8 |
|
0 |
Summa avsättningar |
|
69,7 |
60,0 |
57,6 |
56,2 |
|
|
|
|
|
|
Skulder |
|
|
|
|
|
Långfristiga skulder |
24,25 |
1 156,6 |
1 151,0 |
405,7 |
382,0 |
Kortfristiga skulder |
26 |
314,2 |
298,1 |
312,1 |
294,1 |
Summa skulder |
|
1 470,8 |
1 449,1 |
717,7 |
676,1 |
|
|
|
|
|
|
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER |
|
2 455,1 |
2 415,2 |
1 570,4 |
1 491,8 |
|
|
|
|
|
|
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER |
|
|
|
|
|
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser |
|
|
|
|
|
Panter och därmed jämförliga säkerheter |
27 |
51,0 |
44,3 |
12,2 |
12,4 |
Ansvarsförbindelser |
|
|
|
|
|
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna |
28 |
383,4 |
408,7 |
383,4 |
408,8 |
Övriga ansvarsförbindelser |
29 |
55,1 |
56,1 |
812,9 |
820,7 |
Belopp i mnkr |
Not |
Koncern utfall 2022 |
Koncern utfall 2021 |
Kommun budget 2022 |
Kommun utfall 2022 |
Kommun utfall 2021 |
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN |
|
|
|
|
|
|
Årets resultat |
|
37,4 |
73,5 |
6,1 |
35,6 |
61,6 |
Justering för ej likv. påverkande poster |
31 |
111,8 |
107,0 |
65,4 |
70,4 |
76,1 |
Övriga likviditetspåverkande poster |
32 |
|
|
|
|
|
Poster som redovisats i annan sektion |
33 |
0,2 |
-7,1 |
|
0,2 |
-7,1 |
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital. |
|
149,4 |
173,4 |
71,5 |
106,3 |
130,6 |
Ökning/minskning periodiserade anslutningsavgifter |
|
-0,3 |
1,1 |
|
-0,3 |
1,1 |
Ökning/minskning av kortfr fordr |
|
-102,9 |
-4,3 |
|
-110,3 |
-3,3 |
Ökning/minskning av förråd och varulager |
|
-0,3 |
-0,1 |
|
-0,4 |
-0,1 |
Ökning/minskning av kortfr skulder |
|
-1,3 |
4,9 |
|
18,0 |
-1,3 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten |
|
44,7 |
175,0 |
71,5 |
13,4 |
127,0 |
|
|
|
|
|
|
|
INVESTERINGSVERKSAMHETEN |
|
|
|
|
|
|
Investering immateriella anläggningstillgångar |
|
0 |
-0,2 |
|
0 |
-0,2 |
Försäljn immateriella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
|
Investering materiella anläggningstillgångar |
|
-183,8 |
-187,1 |
-129,3 |
-135,3 |
-130,9 |
Investeringsbidrag |
|
8,7 |
7,7 |
|
8,7 |
7,7 |
Försäljn materiella anläggningstillgångar |
|
0,6 |
8,7 |
|
0,6 |
1,6 |
Investering i kommunkoncernföretag |
|
|
|
|
|
|
Försäljn av kommunkoncernföretag |
|
|
|
|
|
|
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar |
|
-38,1 |
-63,3 |
|
-10,0 |
-20,2 |
Avyttring av finansiella anläggningstillg |
|
99,6 |
50,1 |
|
71,0 |
13,6 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten |
|
-113,0 |
-184,1 |
-129,3 |
-65,0 |
-128,4 |
|
|
|
|
|
|
|
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN |
|
|
|
|
|
|
Nyupptagna lån |
|
39,2 |
89,2 |
59,0 |
37,0 |
42,2 |
Amortering av skulder för finansiell leasing |
|
-4,0 |
-5,6 |
|
-4,0 |
-5,6 |
Amortering av långfristiga skulder |
|
-18,7 |
-63,4 |
|
-13,9 |
-40,0 |
Förändring av övriga långfristiga skulder |
|
-4,0 |
|
|
|
|
Ianspråktagna avsättningar |
|
|
|
|
|
|
Ökning av långfristiga fordringar |
|
0,0 |
-0,3 |
|
0,0 |
-0,3 |
Minskning av långfristiga fordringar |
|
0,4 |
1,2 |
|
0,2 |
0,4 |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
|
12,9 |
21,1 |
59,0 |
19,2 |
-3,3 |
|
|
|
|
|
|
|
BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR |
|
|
|
|
|
|
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årets kassaflöde |
|
-55,5 |
12,0 |
1,2 |
-32,4 |
-4,7 |
Likvida medel vid årets början |
|
300,9 |
271,0 |
214,6 |
210,6 |
215,3 |
Likvida medel vid årets slut |
|
245,4 |
283,0 |
215,8 |
178,2 |
210,6 |
Driftredovisningen summeras i resultaträkningens poster verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, i nedan tabell finns en justeringsrad som exkluderar interna poster samt avskrivningar, generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader som finns både budgeterade och redovisade under respektive nämnd.
Investeringsredovisningen summeras i kassaflödesrapportens poster investering i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar efter justeringar.
Enligt 10 kap. 1 § LKBR ska driftredovisningen innehålla en
redovisning av hur utfallet förhåller
sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten.
Tilläggsbudget om 2 mnkr (KF § 93 2022-06-13) finns inräknad i nedan tabell på raden för Samhällsbyggnadsnämnden.
Lönepott för särskilda satsningar på 2,0 mnkr är flyttad från Kommunstyrelsen/central budgetpost för lönepotter till Socialnämnden, som kompensation för ökade personalkostnader efter genomförd särskild lönesatsning på undersköterskor.
|
NETTO-BUDGET |
INTÄKTER |
KOSTNADER |
BUDGETAVVIKELSE |
||||
Styrelse/nämnd, mnkr |
2022 |
Utfall 2022 |
Utfall 2021 |
Utfall 2022 |
Utfall 2021 |
Intäkter |
Kostnader |
Totalt |
Kommunstyrelsen |
88,5 |
10,5 |
9,1 |
100,0 |
86,6 |
-1,4 |
2,4 |
-1,0 |
varav Valnämnd 2021 |
0,1 |
|
|
|
0 |
|
0,1 |
0,1 |
Valnämnd |
0,7 |
0,5 |
|
1,1 |
|
0 |
-0,1 |
0,1 |
Utbildningsnämnd |
388,8 |
84,3 |
77,6 |
478,1 |
457,1 |
-17,8 |
22,9 |
-5,0 |
Samhällsbyggnads-nämnd |
101,7 |
226,7 |
195,4 |
328,8 |
253,8 |
-1,8 |
2,4 |
-0,4 |
varav Jävsnämnd 2021 |
0 |
|
|
|
0 |
|
|
0 |
Internhyra, kapital-kostnadsdelen |
-17,8 |
17,8 |
24,3 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0,0 |
Jävsnämnd |
0,1 |
|
|
0,1 |
|
|
|
0,0 |
Fritids- och kulturnämnd |
46,2 |
16,0 |
9,8 |
61,0 |
53,7 |
-4,6 |
3,4 |
1,2 |
Socialnämnd |
483,2 |
122,8 |
116,4 |
590,7 |
567,8 |
-36,1 |
20,8 |
15,3 |
Finansförvaltning |
29,1 |
3,5 |
4,1 |
40,6 |
19,4 |
-1,3 |
9,3 |
-8,0 |
Statliga investeringsbidrag och hamnavgift Karlsborg år 2021 |
|
|
4,6 |
|
|
|
|
|
Justeras: Poster som ej är hänförbara till Verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader i resultaträkningen |
-63,9 |
-176,1 |
-146,7 |
-224,7 |
-150,0 |
156,7 |
-141,7 |
-15,3 |
Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning |
1 056,6 |
306,0 |
294,6 |
1 375,7 |
1 288,4 |
93,7 |
-80,6 |
-13,1 |
Specifikation driftredovisning justerade poster
|
NETTO-BUDGET |
INTÄKTER |
KOSTNADER |
BUDGETAVVIKELSE |
||
Finansförvaltningen, tkr |
2022 |
Utfall 2022 |
Utfall 2022 |
Intäkter |
Kostnader |
Netto |
Förändring pensionsskuld |
80 |
0 |
-2 |
0 |
82 |
82 |
Pensionsutbetalning ålderspension |
24 850 |
0 |
26 674 |
0 |
-1 824 |
-1 824 |
Löneskatt pensioner |
6 030 |
0 |
8 751 |
0 |
-2 721 |
-2 721 |
Förvaltningsavgifter |
350 |
0 |
261 |
0 |
89 |
89 |
Pensionsutbetalning individuell del justering PO-pålägg |
0 |
0 |
-1 043 |
0 |
1 043 |
1 043 |
Försäkringspremie Skandia/KPA justering PO-pålägg |
0 |
0 |
7 566 |
0 |
-7 566 |
-7 566 |
Övriga justeringar PO-pålägg |
0 |
0 |
210 |
|
-210 |
-210 |
Övertid/semester/uppehållslön |
0 |
0 |
-1 826 |
0 |
1 826 |
1 826 |
Ersättning via kommunkontosystemet, 6% |
-2 198 |
3 396 |
0 |
1 198 |
0 |
1 198 |
Övriga intäkter |
0 |
112 |
0 |
112 |
0 |
112 |
Övriga kostnader |
0 |
0 |
27 |
0 |
27 |
-27 |
Summa |
29 112 |
3 508 |
40 618 |
1 310 |
-9 254 |
-7 998 |
Enligt 10 kap. 2 § LKBR ska investeringsredovisningen
innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet.
Investeringsredovisningen gör det möjligt för fullmäktige
att jämföra beslutade/beräknade totalutgifter och anslag med utfall.
Kommunens investeringsredovisning följer Riktlinjer för investeringar, vilken senast reviderats av kommunfullmäktige 2016-02-08 § 13. Här finns de rutiner som ska efterlevas gällande exempelvis överflytt av investeringsmedel mellan åren och därmed förklaringen till att redovisad budget i nedan tabell är större än fullmäktiges senaste budgetbeslut för år 2022 2021-11-29 § 245.
Investeringsredovisning per styrelse/nämnd med större projekt särredovisade
|
FÄRDIGSTÄLLDA INVESTERINGSPROJEKT |
|||||
|
Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt |
Årets investeringar |
||||
Belopp i mnkr |
Beslutad totalutgift |
Utfall t.o.m. år 2022 |
Totalutgift |
Budget 2022 |
Utfall 2022 |
Avvikelse |
Kommunstyrelsen |
|
|
|
5,55 |
2,59 |
2,96 |
Valnämnd |
|
|
|
|
|
|
Utbildningsnämnden |
|
|
|
3,83 |
3,83 |
0,00 |
Samhällsbyggnadsnämnden |
4,50 |
5,03 |
5,03 |
6,27 |
9,38 |
-3,11 |
varav VA |
1,58 |
1,50 |
1,50 |
1,58 |
1,50 |
0,08 |
Jävsnämnd |
|
|
|
|
|
|
Fritids- och kulturnämnden |
2,15 |
1,96 |
1,96 |
2,67 |
2,61 |
0,06 |
Socialnämnden |
|
|
|
3,18 |
3,02 |
0,16 |
Summa färdigställda projekt |
6,65 |
6,99 |
6,99 |
21,50 |
21,43 |
0,07 |
|
|
|
|
|
|
|
|
PÅGÅENDE INVESTERINGSPROJEKT |
|||||
|
Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt |
Årets investeringar |
||||
Belopp i mnkr |
Beslutad totalutgift |
Utfall t.o.m. år 2022 |
Totalutgift |
Budget 2022 |
Utfall 2022 |
Avvikelse |
Kommunstyrelsen |
2,69 |
0,13 |
2,69 |
2,50 |
1,1 |
1,40 |
Valnämnd |
|
|
|
|
|
|
Utbildningsnämnden |
|
|
|
1,37 |
0,27 |
1,10 |
Samhällsbyggnadsnämnden |
359,57 |
213,73 |
366,97 |
195,50 |
100,28 |
95,22 |
varav VA |
18,3 |
18,7 |
18,7 |
35,35 |
26,53 |
8,82 |
varav Tilläggsanslag för förvärv av mark/byggrätter, uppförande av bostadshus samt köp och utveckling av tomer för bostadshus |
65,00 |
54,33 |
65,00 |
6,73 |
-3,88 |
10,61 |
varav Ram fastighet: större nyinvesteringar åren 2021-2023 |
157,05 |
71,96 |
157,0 |
32,38 |
23,04 |
9,34 |
varav Inköp av mark för industriområden |
30,0 |
9,42 |
30,0 |
11,35 |
0,76 |
10,58 |
varav Vägar riktade medel |
33,0 |
24,01 |
33,0 |
0,59 |
0,59 |
0,00 |
Jävsnämnd |
|
|
|
|
|
|
Fritids- och kulturnämnden |
2,45 |
2,12 |
2,26 |
0,80 |
0,12 |
0,68 |
Socialnämnden |
1,42 |
0,41 |
1,42 |
1,42 |
0,41 |
1,01 |
Summa pågående projekt |
366,13 |
216,39 |
373,34 |
201,59 |
102,18 |
99,41 |
SUMMA INVESTERINGSPROJEKT |
372,78 |
223,38 |
380,33 |
223,09 |
123,61 |
99,48 |
|
|
|
|
|
|
|
|
FINANSIELL LEASING |
|||||
|
Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt |
Årets investeringar |
||||
Belopp i mnkr |
Beslutad totalutgift |
Utfall t.o.m. år 2022 |
Totalutgift |
Budget 2022 |
Utfall 2022 |
Avvikelse |
Bilar, transportmedel |
32,0 |
5,3 |
5,3 |
32,0 |
2,12 |
29,88 |
Övriga fordon |
0 |
0,18 |
0,18 |
0,0 |
0,18 |
-0,18 |
Inventarier |
0 |
0,67 |
0,67 |
0,0 |
0,67 |
-0,67 |
Summa finansiell leasing |
32,0 |
6,15 |
6,15 |
32,0 |
2,97 |
29,03 |
|
|
|
|
|
|
|
SUMMA INVESTERINGSPROJEKT INKL. FINANSIELL LEASING |
404,78 |
229,53 |
386,48 |
255,09 |
126,58 |
128,51 |
Innehållsförteckning noter
|
|
|
Not 1 |
Redovisningsprinciper |
|
Not 2 |
Uppskattningar och bedömningar |
|
Not 3–11 |
Noter till resultaträkningen |
|
Not 12–29 |
Noter till balansräkningen |
|
Not 30 |
Leasing |
|
Not 31–33 |
Noter till kassflödesanalysen |
|
Not 34 |
Upplysning om upprättad särredovisning |
|
Not 35 |
Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision |
|
Not 1 Redovisningsprinciper
Inledning
Under år 2019 har redovisningen anpassats utifrån den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning, LKBR (lag 2018:597), som började gälla den 1 januari 2019. Rådet för kommunal redovisning (RKR) utfärdar löpande nya rekommendationer som iakttar den nya lagstiftningen, vilka kommunerna tillämpar i sin redovisning. Den största påverkan av den nya lagstiftningen finns främst gällande värdering av kommunens finansiella poster. Där har jämförelsetal räknats om. 4 kap. 4 § i LKBR behandlar de grundläggande redovisningsprinciper som ska tillämpas, kontinuitetsprincipen är en av principerna. Denna innebär att den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för föregående räkenskapsår. Men om principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter har ändrats, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om och ingående balansen för 2019 justeras i förhållande till utgående balans för 2018 (5 kap. 6 § andra stycket och 6 kap. 5 § andra stycket). I denna rapport har detta gjorts för att följa de redovisningsprinciper som den nya lagen LKBR anger. Uppdaterad normering gällande detta återfinns i RKR R12. Nedan följer tre förändringar i LKBR i jämförelse med tidigare lagstiftning, som kräver justeringar av balansposter och föregående årsresultat eftersom att byte av redovisningsprincip sker:
• Uppskrivningar: finansiella anläggningstillgångar i form av andelar i Kommuninvest har skrivits upp vid ett par tillfällen tidigare år (enligt dåvarande normering) och dessa har återförts med 6,3 mnkr per år 2019 i enlighet med den nya lagen. Detta har justerats i ingående balans mot eget kapital.
• Verkligt värde finansiella instrument: i tidigare lagstiftning skulle finansiella instrument tas upp i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. I enlighet med 7 kap. 6 § LKBR ska vissa finansiella instrument, som innehas för att generera avkastning eller värdestegring, från och med år 2019 värderas till verkligt värde. I Kalix kommuns fall gäller detta placerade pensionsmedel som fram till och med år 2018 redovisades till anskaffningsvärdet. Utgående balans år 2018 var 36,1 mnkr. Med den nya lagens tillämpning är ingående balans justerad med 9,0 mnkr till verkligt värde (marknadsvärde) vilket uppgår till 45,1 mnkr. Förändringen av det verkliga värdet år 2018 innebar en värdeminskning med 1,1 mnkr, detta påverkar resultatet år 2018 negativt när vi tar fram det justerade resultatet för att ha en jämförelse med resultatet per 31 dec 2019.
• Avsättningar & skulder som inte uppfyller kriterier Inte aktuellt i Kalix kommun, sådana poster saknas.
Nedan följer korta beskrivningar gällande redovisningen av:
Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningskostnaden. Eventuella investeringsbidrag bokförs som en långfristig skuld. Investeringsbidraget aktiveras i driften, bland verksamhetens intäkter under 10-40 år och speglar anläggningstillgångens avskrivningstid. Avskrivningar sker således på tillgångarnas bidragsfinansierade del men motsvarande bidrag intäktsförs också under en längre tidsperiod.
Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivning påbörjas i stor utsträckning månaden efter att investeringen aktiverats. Större, sammanhållna investeringsprojekt däremot innevarande år då anläggningen anskaffats och tagits i bruk. Kommunen tillämpar komponentavskrivning enligt RKR’s rekommendation R 4 för sina fastigheter, va, gator och vägar. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. De kommunala bolagen tillämpar andra avskrivningsmetoder på sina anläggningstillgångar.
Anslutningsavgifter för vatten/avlopp samt fibernätet bokförs som en långfristig skuld. Sedan intäktsförs anslutningsavgiften under en 25-årsperiod.
Avsättningar (för återställande av deponi i förekommande fall) regleras i RKR R9. Kommunen har haft en avsättning för återställande av deponi. Denna avsättning redovisades i balansräkningen då kommunen hade en befintlig förpliktelse att återställa deponin och ett utflöde av resurser kom att krävas för att reglera förpliktelsen. Under 2019 blev sista etappen av sluttäckningen klar och avsättningen har upplösts.
Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgång med undantag för de tomter som finns i kommunens tomträttskatalog där avsikten är att sälja dessa. Kommunen gör delvis avsteg från rekommendationen i denna redovisning eftersom det i kommunen historiskt saknats efterfrågan på mark. Att bedöma ett marknadsvärde som avviker från bokfört anskaffningsvärde är svårt. Gällande tomtmarken finns ett försäljningspris angivet i katalogen och detta har jämförts med bokfört värde på marken delat på den aktuella ytan. Det senare värdet är lägre och värdet har bokförts i kontoklass 147.
Finansiella anläggningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Jämförelsetalen för år 2018 har ändrats i enlighet med ny rekommendation. Omklassificering har skett till finansiell omsättningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed försäljning av tidigare tillgångar.
Finansiella omsättningstillgångar som avser pensionsmedel som avsatts av kommunen för förvaltning hos fondbolag har redovisats till det verkliga värdet på balansdagen. Omklassificering har skett från finansiell anläggningstillgång i samband med byte av fondförvaltare och därmed nya anskaffningar av fonder.
Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen och i en särskild not. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska inte den vara en extraordinär händelse eller transaktion men vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Redovisning av jämförelsestörande poster sker för att underlätta jämförelse mellan andra perioder.
Leasingavtal som klassificerats som operationella redovisas som hyresavtal i resultaträkningen. Leasingavtal gällande fordon anskaffade under åren 2017-2022 är dock finansiella leasingavtal och redovisas som sådana enligt RKR R5. Några av de ursprungliga avtalen är utgångna och förlängda, i samband med detta har några omklassificerats till operationell leasing och redovisas därmed så under förlängningstiden tills att nya fordon kan levereras och anskaffas. Kommunen har även några finansiella leasingavtal gällande inventarier. Kommunen har inte utrett om finansiell leasing av fastigheter föreligger och därmed redovisas hyran i samtliga fall som kostnad i resultaträkningen, det vill säga såsom operationella avtal.
Långfristiga skulder som fullmäktige beslutar att amortera under nästkommande år redovisas som kortfristig del av långfristig skuld.
Långfristiga leasingskulder som har mindre än ett år kvar till förfall redovisas som kortfristig del av långfristig skuld. Kommunen gör en beräkning av denna utifrån de leasingkontrakt som finns per årsskiftet.
Långfristiga skulder/Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder. De periodiseras sedan över 10–40 år. Detta har tillämpats sedan år 2010. Från och med år 2019 anpassas investeringsbidragens periodiseringar till den underliggande investeringens komponenters avskrivningstid.
Nedskrivning av värdet på en materiell anläggningstillgång stadgas genom RKR R6.
Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som har intjänats till och med 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före år 1998 redovisas däremot bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. För den individuella pensionsutbetalningen har i årets bokslut använts en preliminär beräkning utförd av Skandia på grund av att fakturan inte kommer förrän i mars året efter.
Kommunkoncern och sammanställda räkenskaper
Kommunkoncernen består år 2022 av Stiftelsen Kalixbostäder-koncern och följande kommunala koncernföretag: Kalix Industrihotell AB (KIAB), Kalix Nya Centrum KB (KNC) samt Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) som är ett dotterföretag till KIAB.
Sammanställda räkenskaper har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Ett avsteg är dock att Kalix kommuns aktieinnehav gällande Kalix Industrihotell AB inte riktigt är 100 %, kommunen äger endast 99,9 % men övriga aktieägare har ej gått att finna. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa ”koncernens” relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom ”koncernen” eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen innehar 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagens obeskattade reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Kommunen tillämpar vidare komponentavskrivning vilka tre av kommunkoncernföretagen inte gör då de redovisar enligt K2-regelverket, i den sammanställda redovisningen är dock deras siffror omräknade till komponentavskrivning.
Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader under året vid tertialbokslutet per sista augusti samt därefter vid helårsbokslutet per sista december.
Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i boksluten för år 2022 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2021 och en preliminär slutavräkning för 2022, utifrån Sveriges kommuner och regioners cirkulär i december 2022.
Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt den kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning i balansräkningen som de pensionsförpliktelser som anges som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten.
Personalredovisningen innehåller övergripande statistik för Kalix Kommun avseende personal samt kostnader kopplat till personal. Redovisningen görs på ett kommunövergripande plan för att ge en bild av Kalix kommuns organisation utifrån ett personalperspektiv.
Jämförelsetalet ”antal anställda personer” har i stort sett tagits bort sedan ett antal år tillbaka och antalet anställda redovisas istället genomgående i ”antal årsarbetare”, d.v.s. antalet anställda omräknat till antal heltider. En person med 75 % sysselsättningsgrad räknas då som 0,75 årsarbetare, två personer med vardera 50 % sysselsättningsgrad räknas som sammanlagt 1,0 årsarbetare o.s.v.. Årsarbetare som nyckeltal ger en tydligare bild sett till hur mycket arbete som utförs.
Vidare bör det noteras att personalstatistiken i denna redovisning kategoriserar de anställda som antingen tillsvidareanställda eller månadsavlönade. Till gruppen månadsavlönade räknas all personal som har en anställning där vi betalar månadslön, vilket alltså innefattar såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda, bortsett från vilande anställningar. I denna statistik räknas dock inte timavlönad personal in. Tillsvidareanställda innefattar alla tillsvidareanställningar i Kalix kommun och här räknas även vilande anställningar in i statistiken.
Personalstatistiken avser endast beskriva vilka anställningar vi har i vår organisation. Hur dessa anställningar enskilt påverkar kostnader är en fråga som inte besvaras utifrån våra statistikverktyg, däremot görs en budget- och resultatanalys i varje enskild förvaltnings verksamhetsberättelse. I personalredovisningen ges en analys på ett övergripande plan utifrån resultatet för kommunen som helhet.
Det kan upplevas som missvisande att en person som anställts av Kalix kommun och delvis bekostas med någon form av anställningsstöd eller lönebidrag likafullt räknas in i personalstatistiken som vilken anställd som helst. Samma sak gäller för personer som exempelvis är tjänstlediga under en längre period. Deras anställning kommer att finnas med i statistiken trots att de inte utför arbete eller utgör en kostnad för Kalix kommun. Deras ersättare/vikarie kommer också att synas som en anställning, varför det i vissa fall ser ut som om en ökning skett fast verksamheten kanske i själva verket håller sig inom sin givna budgetram. Det är därför viktigt att poängtera att personalredovisningen inte tar hänsyn till budgeterad personal, utan enbart ser till vilka anställningar som finns registrerade i vårt lönesystem.
Redovisningsprinciper i driftredovisningen
Löner har belastats generellt med ett personalomkostnadspålägg på 39,25 % som inkluderar sociala avgifter och pensionskostnader via ekonomisystemet. Lägre personalomkostnadspålägg har bland annat ungdomar enligt skatteverkets regler samt sommarprao med 15,93 % och uppdragstagare med 31,42 %
Materiella och immateriella anläggningstillgångar belastas med verklig avskrivningskostnad samt en kalkylränta på 1,0% för årets genomsnittliga kapitalbindning.
Internhyror, kost och lokalvård interndebiteras respektive verksamhet.
Samhällsbyggnadsförvaltningens förråd, kommunförrådet, debiterar ett pålägg på interna försäljningen av förrådsvaror till driftsredovisningen för att delvis täcka den administrativa hanteringen.
Gemensam central administration som Kommunledningsförvaltningens Stab, Ekonomienhet och Arbetsgivarenhet fördelas inte ut på de olika verksamheterna.
Not 2 Uppskattningar och bedömningar
Eftersom VA-redovisningen ingår i kommunens hela redovisning har i vissa fall bedömningar och uppskattningar gjorts av gemensamma kostnader och balansposter.
Hyreskostnader för längre hyresavtal gällande fastigheter redovisas i resultaträkningen. Kommunen har ännu inte utrett om omklassificering till finansiell leasing bör ske. Detta kan påverka kommunens balansomslutning samt nyckeltal såsom soliditet.
Not 3 Verksamhetens intäkter
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Försäljningsintäkter |
|
68,6 |
33,3 |
39,1 |
33,4 |
Taxor och avgifter |
|
79,3 |
88,0 |
87,1 |
84,2 |
Hyror och arrenden |
|
88,0 |
100,1 |
28,4 |
26,9 |
Bidrag och kostnadsersättning från staten |
|
118,8 |
119,2 |
118,8 |
119,2 |
EU-bidrag |
|
1,1 |
0,1 |
1,1 |
0,1 |
Övriga bidrag |
|
4 |
4,6 |
4,0 |
4,6 |
Försäljning av verksamhet och konsulttjänster |
|
26,1 |
24,6 |
27,3 |
25,5 |
Intäkter från exploateringsverksamhet |
|
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Realisationsvinster på anläggningstillgångar |
|
0,2 |
0,6 |
0,2 |
0,6 |
Övriga verksamhetsintäkter |
|
1,6 |
5,5 |
|
|
Summa intäkter |
|
387,8 |
376,1 |
306,0 |
294,6 |
|
|
|
|
|
|
varav jämförelsestörande intäkter |
|
|
0 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
Ytterliga upplysningar om periodisering av förutbetalda intäkter finns i not 24. |
|||||
|
|
|
|
|
|
Not 4 Verksamhetens kostnader
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Personalkostnader exklusive pensionskostnader |
|
-882,3 |
-848,0 |
-867,3 |
-834,0 |
Pensionskostnader |
|
-75,3 |
-65,4 |
-73,7 |
-64,3 |
Lämnade bidrag |
|
-45,0 |
-45,5 |
-45,5 |
-45,5 |
Köp av huvudverksamhet |
|
-111,1 |
-93,9 |
-111,1 |
-93,9 |
Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnader |
|
-103,0 |
-97,0 |
-99,2 |
-96,8 |
Inköp av material och varor |
|
-67,8 |
-62,2 |
-67,8 |
-62,0 |
Inköp av tjänster |
|
-110,5 |
-92,3 |
-111,0 |
-92,3 |
|
-0,5 |
-0,1 |
-0,0 |
0,4 |
|
Anskaffningskostnad sålda exploateringsfastigheter |
|
-0,0 |
|
-0,0 |
|
Övriga verksamhetskostnader |
|
-11,3 |
-19,8 |
|
0 |
Bolagsskatt |
|
-1,0 |
-3,7 |
|
|
Summa kostnader |
|
-1 407,8 |
-1 327,9 |
-1 375,7 |
-1 288,4 |
|
|
|
|
|
|
varav personalkostnader |
|
-957,6 |
-913,5 |
941,0 |
-898,3 |
varav jämförelsestörande kostnader |
|
0 |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Not 5 Av- och nedskrivningar
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Avskrivningar immateriella tillgångar |
|
-0,5 |
-0,4 |
-0,5 |
-0,4 |
Avskrivning mark, byggnader och anläggningar |
|
-74,4 |
-75,6 |
-46,7 |
-48,6 |
Avskrivning maskiner och inventarier |
|
-17,2 |
-16,2 |
-15,3 |
-14,7 |
Avskrivning finansiell leasing bilar, övriga fordon och inventarier |
|
-3,9 |
-4,5 |
-3,9 |
-4,5 |
Nedskrivning/återföringar byggnader och anläggningar |
|
-12,8 |
0 |
-0,8 |
0 |
Summa av- och nedskrivningar |
|
-108,8 |
-96,7 |
-67,2 |
-68,2 |
|
|
|
|
|
|
Not 6 Skatteintäkter
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Preliminär kommunalskatt |
|
819,7 |
785,9 |
819,7 |
785,9 |
Preliminär slutavräkning innevarande år |
|
18,5 |
2,6 |
18,5 |
2,6 |
Slutavräkningsdifferens föregående år |
|
5,0 |
18,0 |
5,0 |
18,0 |
Summa skatteintäkter |
|
843,2 |
806,5 |
843,2 |
806,5 |
|
|
|
|
|
|
Not 7 Generella statsbidrag och utjämning
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Inkomstutjämningsbidrag |
|
170,8 |
154,8 |
170,8 |
154,8 |
Strukturbidrag |
|
47,7 |
47,7 |
47,7 |
47,7 |
Regleringsbidrag/-avgift |
|
43,6 |
46,9 |
43,6 |
46,9 |
Kostnadsutjämningsbidrag |
|
13,5 |
10,3 |
13,5 |
10,3 |
Kostnadsutjämningsavgift |
|
|
|
|
|
Bidrag för LSS-utjämning |
|
8,5 |
13,0 |
8,5 |
13,0 |
Kommunal fastighetsavgift |
|
37,6 |
37,3 |
37,6 |
37,3 |
Övriga generella bidrag från staten: |
|
12,3 |
1,6 |
12,3 |
1,6 |
varav minska timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre |
|
10,2 |
|
10,2 |
|
varav tillfälligt stöd till kommuner |
|
0,3 |
|
0,3 |
|
varav Skolmiljarden |
|
1,8 |
1,6 |
1,8 |
1,6 |
Summa generella statsbidrag och utjämning |
|
334,0 |
311,6 |
334,0 |
311,6 |
|
|
|
|
|
|
Not 8 Finansiella intäkter
|
|
Kommunkoncern |
Kommun |
||
Belopp i mnkr |
|
2022 |
2021 |
2022 |
2021 |
Utdelningar från koncernföretag |
|
|
|
|
|
Utdelningar på aktier och andelar |
|
0,6 |
12,8 |
0,4 |
9,5 |
varav utdelning Kommuninvest |
|
0,4 |
0,1 |
0,4 |
0,1 |
varav reavinster pensionsmedelsförvaltning |
|
|
9,3 |
|
9,3 |
varav reavinster övriga finansiella anläggningstillgångar |
|
0,2 |
3,2 |
|