Sverige införde 2011 EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. Vi har ett nytt 15 kapitel i miljöbalken och en ny avfallsförordning (2011:927). Avfallsdirektivet beslutades inom EU 2008 och ersatte tre gamla direktiv: ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja.

Ramdirektivets innehåll

Förenklat innehåller det nya avfallsdirektivet följande delar:

• definitioner och omfattning av direktivet
• avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den
• hantering av avfall inklusive tillstånd
• planering av avfallshanteringen
• administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översyn

Avfallshierarkin är utgångspunkten

I avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet:

1. Förebyggande
2. Återanvändning
3. Materialåtervinning
4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning
5. Bortskaffande

Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.