Kalix Kommun

Eftersom 20 procent av skoldagen utgörs av rast, konstaterar aktivitetsledarna Jennie Kerttu och Maria Ruud Eriksen att det som händer mellan lektionerna betyder väldigt mycket för eleverna. De vill göra rasterna roliga och trygga, vilket i flera fall också skulle medföra bättre prestationer i klassrummet.
"För många kan rasten upplevas som otrygg. Det hinner hända mycket på rasterna, och det som händer tas ofta in i klassrummet vilket resulterar i förlorad lektionstid och otrygga elever", berättar Jenny.

Eget inflytande

Djuptjärnsskolan har planerade rastaktiviteter tre dagar i veckan, bland annat rör det sig om stafetter och färgdueller. Eleverna har också eget inflytande, då de får tycka till och önska aktiviteter.
"Känner eleverna sig delaktiga så tänker vi att de blir mer inspirerade och tycker att det är roligare än om vi vuxna skulle styra allt", säger Maria.
"Vår förhoppning från första början var att eleverna skulle bli inspirerade och att de skulle ha mycket att göra på rasterna", inflikar Jenny.
Lek främjar även kamratskap, till exempel genom samarbetsövningar.
"Rörelseglädjen är viktigt för att de ska må bra och även för prestationen i klassrummet och vi hoppas att kunna inspirera fler elever till att våga pröva på olika aktiviteter även utanför skolan", förklarar Maria.

Ökad samhörighet

De två aktivitetsledarna har märkt att många elever nu har roligare på skolgården.
"Många av de elever som har haft svårt att ta för sig och kanske av blyghet stått mer åt sidan har växt i rastaktiviteterna. De är gladare, tryggare och mer med i gemenskapen", säger Jennie.
En positiv signal är att många elever nu vill köra rastaktiviteter även de dagar som det inte finns något inplanerat.
"Rasterna har blivit roligare, och det säger de själva också. Det är roligt att se att de äldre ta initiativ och leda de yngre i större utsträckning. Rastaktiviteterna bidrar till en större gemenskap över hela skolan", fastslår Maria Ruud Eriksen och får medhåll av Jennie Kerttu.