Skriv ut sidan Tipsa någon om denna sida Visa innehållsstruktur för webbplatsen
Snabbsökning
 

Lågstadiebarn skriver sig till läsande




Oscar Fredriksson och Oscar Eliasson skriver egna ordlistor.
Oscar Fredriksson och Oscar Eliasson skriver egna ordlistor.

Kalix kommun satsar stort på den datorbaserade läs- och skrivinlärningsmetoden ”Att skriva sig till läsning”.
Huvuddelen av kommunens förstaklassare lär sig i år att läsa och skriva enligt modellen, vilken IKT-pedagog Elisabeth Karlsson förklarar utgår från en enkel princip.
– Skrivning är enklare än läsning.

 

Elisabeth Karlsson är kommunens IKT-pedagog, vilket betyder att hon jobbar med informations- och kommunikationsteknik i skolorna.

”Skriver sig till läsande”

När ny teknik införs i skolarbetet är hon spindeln i nätet, och hon är väldigt glad att kommunen nu infört den så kallade ASL-metoden.
– Det är svårt för små barn, speciellt pojkar, att forma bokstäverna med penna. Med den här metoden kommer man ifrån den problematiken. Barnen skriver sig till läsande och läslust med datorns hjälp, förklarar hon.

Jobbar i par

Eleverna jobbar i par vid datorerna, och skriver ofta gemensamma historier som de sedan ritar bilder till.
Men innan de kommit så långt att de kan skriva, får de bekanta sig med tangentbordet genom så kallad ”spökskrift”. Ett fritt flöde av bokstäver, siffror och tecken som betyder vad eleven vill att det ska betyda.
– Spökskrift sätter igång lusten att berätta och fantasin, förklarar Elisabeth Karlsson.

Personliga ordlistor

Det är den norska forskaren och pedagogen Arne Trageton som tagit fram metoden där all läsundervisning utgår från texter som barnen själva skapar med datorns hjälp.
Trageton har bland annat sett att barn har betydligt lättare att lära sig skriva om de får använda ord som de stöter på i sin vardag. Det är därför viktigt att eleverna får skapa listor med egna ord, som de sedan får illustrera med teckningar.

Ovanlig glosa

Det är lektion i klass ett på Ytterbyns skola och Oscar Eliasson har precis skrivit ut den senaste i en lång rad ordlistor.
Han är upptagen med att rita bilder till orden, och bland mer vardagliga glosor sticker det sammansatta ordet ”ostmannen” ut likt en brinnande buske i Sahara.
– Det är en superhjälte med ost som huvud och mantel, förklarar han innan han åter sätter penna till papper.

Övar handens finmotorik

Att rita är bra för att öva upp finmotoriken i händerna. Med hänsyn till handens utveckling bygger barnen också bokstäver i modellera och lego, på pärlplattor och genom fingervirkning.
Handstilsträning inleds först i årskurs två, men det är ingen nackdel.

Effektivare handstilsträning

Forskning visar tvärtom att det är bra, eftersom handen inte är färdigutvecklad förrän i 8-9 årsåldern.
När det gäller handstilsträning innebär modellen alltså både en tidsvinst och bättre resultat.
– Det frigör många timmars undervisning som kan användas till annat än att nöta handstil, deklarerar Elisabeth Karlsson.

Producerar eget läsmaterial

Eftersom datorn är det viktigaste verktyget i skrivprocessen sätter finmotoriken inga käppar i hjulen. Dessutom blir texterna begripliga och lättlästa, därmed kan de också användas som läsmaterial i klassen.

Utvecklas i egen takt

Eleverna läser varandras texter, och de  läser även högt för resten av klassen. Elisabeth Rydberg är klasslärare på Ytterbyns skola, och hon berättar att det ärvissa som läser hellre än andra.
– En del är ivriga läsare, en del skriver mycket och andra lär sig bokstäver. Det är ett spann där alla får utvecklas i sin egen takt, säger hon.

IKT-pedagog Elisabeth Karlsson hjälper Hjalmar Larsson och Petter Nilsson att skriva en saga.

IKT-pedagog Elisabeth Karlsson hjälper Hjalmar Larsson och Petter Nilsson att skriva en saga.

 

Publicerad 2009-12-22 av Johnny Strömbäck



Aktuellt

Arkiverade nyheter