Cirka 4 500 före Kristus började klimatet förbättras, djur och växter spreds norrut vilket gjorde det möjligt att leva i området. I takt med att landhöjningen fortsatte, vandrade människorna söderut längs älven. Dessa halvnomadiserade stammar av samiskt ursprung gav älven namnet "Kalasätno"- den kalla älven. 

Namnet

Därav Kalix. Kalas kom från ordet kales, som betyder kall, sval. Ordet kales kom enligt bygdens dialekt att uttalas kalix-kölis. Kalix betyder alltså "den kyliga, svala, kalla" (älven).

Socknen

Kalix omtalades första gången som socken år 1482. I olika handlingar daterade före 1543 och i jordeböcker efter 1543 finner man namn som Caliss, Kaliss, Calixe, Calix och Neder Kalix. En speciell namnform förekommer på den karta "Carta marina" som år 1539 gavs ut i Venedig av Olaus Magnus. Vid Kalixälvens mynning hade en kyrkobyggnad ritats in och ortens namn angetts till "Chalis". Detta är dock enda gången denna stavning förekommer.

Kommunvapnet

Kommunvapnet - Kalken Enligt tidens sed bland lärda män skrev man namn på latin. Man ersatte slutbokstaven ”s” med bokstaven ”x”, troligtvis för att ge sockennamnet en kyrklig prägel. Namnet kom att skrivas Calix, som på latin har betydelsen kalk, nattvardskalk, och detta har gjort att Kalix idag har nattvardskalken som vapen.

Kommunen

Fram till 1644 ingick Överkalix i storsocknen men detta år blev Överkalix ett eget pastorat och återstoden av socknen började kallas Nederkalix. 1909 blev också Töre eget pastorat och 1924 egen kommun. Nederkalix och Töre kommun förenades dock på nytt 1966 och utgör nu den nya Kalix kommun.

Handelsplatsen

I Kalixbygden fanns varor som lockade köpmän söderifrån att segla hundratals mil redan på 1000-talet. Kalixbönderna tycks ha varit skickliga affärsmän redan i gamla tider. Carl von Linné och hans ”lärjunge” Lars Montin besökte Kalix marknad 1732 och 1749, Montin beklagade sig då över Kalixböndernas köpslående med borgarna, vilket gav dem själva bra priser på smör och tjära, men drev upp inflationen i Stockholm.

Byar och gårdar

Bebyggelsen under medeltiden låg i strandnära lägen efter älvdalen och i kustbandet. År 1543 fanns 27 byar och 142 gårdar i nuvarande Kalix kommun. Människor levde av jordbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske. Resurser i skogen och älvarna gjorde handeln betydelsefull. Under bondetiden (cirka 1540–1840) var Sverige ofta indraget i krig. Det mest kännbara kriget för Kalixbygden var kriget 1808-1809. Genom fredsslutet förlorade Sverige hela Finland till Ryssland och den nya gränsen drogs längs med Torneå älv. Kapitulationen i Kalix Under åren 1808-1809 låg Sverige och Ryssland i krig mot varandra. Den vapenvila som något missvisande är känd som ”Kapitulationen i Kalix” skrevs i själva verket under, i Säivis av den ryske befälhavaren samt i Månsbyn av den svenske, gården är för övrigt i bruk än idag. Bebyggelsen spreds under denna period, 51 nybyggen tillkom mellan 1737 och 1812.

Skeppsbyggeriet

Under 1700-talet blev Kalixbygden något av centrum för skeppsbyggeri. Sjöfarten har spelat en stor roll i Kalixbygdens historia men fortfarande var jordbruket och boskapsskötsel de viktigaste näringarna, också fisket var betydelsefullt. Byarna hade sina egna delar av älven för fiske av lax och sik. Löja och strömming fångades i kustbyarna. En del av fiskefångsterna exporterades söderut, liksom sälspäck, tjära och produkter från boskapsskötseln. Omkring 1660 började man bryta och bearbeta malm. Kalix kopparbruk anlades vid Moån söder om Bodträsk. I slutet av 1700-talet togs Björkfors bruk i användning och vid Törefors startades ett järnbruk 1801.

Sågverken

1840 - till nutid Sågverksindustrin fick stor betydelse och i Kalix kommun anlades en rad sågverk: Karlsborg, Nyborg, Båtskärsnäs, Axelsvik, Ängören, Bergholmen, Törefors och Fortuna. Samhällen växte upp kring sågverken.

Militären

Försvarsmötena på Näsby Hed gjorde Kalix till en militär centralort under 200 års tid. Detta gjorde att kunniga människor kom med nya idéer till trakten vilket kom att få stor ekonomisk och kulturell betydelse för hela bygden.

Centralorten

Under 1800-talet växte centrala Kalix eftersom hantverkare och köpmän etablerade sig omkring kyrkstaden som tidigare hade få bofasta. Under 1930-1940-talet började den moderna, sammanhållna bebyggelsen i centralorten ta form. Under framförallt 1970-1980-talet exploderade den offentliga utbyggnaden av skolor, daghem, serviceboenden och fritidsanläggningar både i centralorten och i byarna. I centrala Kalix byggdes framförallt affärscentra och flerfamiljshus och nya villaområden började poppa upp som svampar ur jorden.

IT- kommunen

Från bondesamhället, till industrisamhället och nu till kunskapssamhället, strukturen och villkoren för kalixborna har förändrats. Idag lever vi i ett högteknologiskt samhälle som gör det möjligt att kommunicera med hela världen var du än befinner dig. Strukturen på arbetena och samhället kommer att utvecklas i takt med förändringarna och Kalix håller sig som vanligt i främsta ledet. Kalix utsågs 2001 till Sveriges första IT-kommun.