Mobbning
Det man brukar kalla för mobbning är när någon kränks vid upprepade tillfällen. Barn kan kränkas av andra barn eller av vuxna. Det är den utsattes uppfattning som avgör om det handlar om kränkning eller mobbning.
Ordet mobbning kan vara problematiskt, bland annat för att det inte används i lagtext. Därför är det bra att känna till att mobbning kan vara trakasserier eller kränkande behandling. De begreppen har stöd i lagen.
Mobbning är kränkningar
Det man brukar kalla för mobbning är ofta någon form av kränkande behandling. Kränkande behandling är handlingar som kränker en persons värdighet. Individens upplevelse är viktig för att definiera vad som är kränkande. Att den som kränker någon annan till exempel säger att den bara skojade ursäktar inte beteendet. Det är hur kränkningen uppfattas av den som utsätts som är avgörande. Personalen eller ett barn kan utsätta ett annat barn för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ske både enstaka gånger och vid upprepade tillfällen.
Olika former av kränkningar
Kränkande behandling kan till exempel handla om att någon skickar elaka mejl eller sms, att barnet upprepade gånger bli retat för något eller att barnet blir utfruset och inte får vara med de andra. Självklart är också våld som slag, sparkar, knuffar och hot kränkningar. Det är den som blivit illa behandlad som avgör om handlingen är kränkande. Ibland kan barnet ha svårt att förstå vad som händer och att säga ifrån. Barnet kanske känner att det måste spela med i och acceptera jargongen.
Diskriminering
Har kränkningen ett samband med någon av de i lag skyddade diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder är den att betrakta som trakasserier. I annat fall betraktas kränkningen som kränkande behandling.
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Ett exempel är när regler som verkar neutrala missgynnar en viss grupp. Om en skola till exempel har en regel som förbjuder huvudbonader inomhus så får det konsekvenser för de barn som av religiösa skäl bär huvudbonader som niqab eller kippa. En rektor, förskolechef eller chef för fritids får inte heller säga till personal att diskriminera ett barn.
Sexuella trakasserier
Det finns också kränkningar som är sexuella. De kallas för sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier kan till exempel vara beröringar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig från flirt genom att de är ovälkomna.
Vad kan kränkningar bero på?
Att någon kränker någon annan kan bero på flera saker som ofta är sammanvävda, och det finns sällan en enkel förklaring. Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta kopplas till de normer som råder i till exempel skolan och förskolan. Några som kränker gör det för att skaffa sig makt över andra människor.
Det är aldrig den som blir kränkt som är problemet.
Detta gäller förskola, skola och fritids
Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska den som driver en skola, förskola eller fritids se till att verksamheten följer lagen och arbetar mot kränkningar på flera olika sätt:
- Varje verksamhet ska arbeta målmedvetet mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever.
- Varje verksamhet ska göra allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling.
- Varje verksamhet ska aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Det innebär att verksamheterna ska göra vad de kan för att diskriminering inte uppkommer oavsett om de har noterat några problem på något område.
- Varje år ska skolan göra en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Planerna ska innehålla främjande och förebyggande insatser och ska beskriva vad personalen ska göra om det händer något akut. Det ska också stå vad barn som blir utsatta, av ett annat barn eller av personal, ska göra. I planen ska det också stå vad man som förälder kan göra om ens barn blir utsatt. Barnen ska vara med i arbetet med att göra planen, följa upp den och utvärdera den.
- Om skolan får veta att ett barn eller en elev känner sig utsatt måste de agera direkt och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt för att det inte ska hända igen.
- Det finns ett förbud mot att vuxna i skolan kränker, trakasserar eller diskriminerar barn eller elever.