Skip to content
Sök

Upphöjt övergångsställe

Det finns exempel på när man ur trafiksäkerhetssynpunkt gör en upphöjning av övergångsställe. Ett sådant exempel är korsningen Postgatan/Köpmannagatan.

Att övergångsstället är upphöjt gör dock ingen skillnad, högerregeln gäller fortfarande.

Enligt Trafikförordningen 3 kapitlet

18 § När två fordons kurser skär varandra har förare väjningsplikt mot det fordon som närmar sig från höger utom i de fall som avses i 21-23 §§.

21 § En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden utan att byta körfält.
   En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg
1. från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller från något annat liknande område i anslutning till vägen,
2. från en stig, en ägoväg eller någon annan liknande utfartsväg,
3. från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng, eller
4. efter att ha korsat en gång- eller cykelbana.
   En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en del av vägen. Förordning (2007:101).

22 § En förare som kör in i en cirkulationsplats har väjningsplikt mot varje fordon som befinner sig i cirkulationen. 

23 § En förare som färdas i ett accelerationsfält ska anpassa hastigheten till trafiken i det körfält som han eller hon avser att köra in i. Föraren ska lämna accelerationsfältet så snart det kan ske utan fara eller onödigt hinder.
   En förare som avser att lämna vägen ska i god tid inta det körfält som är bäst lämpat för detta. Om det finns ett retardationsfält ska föraren snarast möjligt köra in i det.